Självsådda växter – gratisväxter!

Kan det vara bättre än att få fler växter till trädgården helt utan kostnad eller större ansträngning.
Jag har själv tagit tillvara många självsådder som jag sedan planterat på olika platser i trädgården.
Ett både roligt och billigt sätt att få fler växter till mina rabatter.
Många perenner, en hel del sommarblommor och även träd och buskar frösår sig själva mer eller mindre flitigt.
Behöver man fler växter i rabatter och blomlådor är det ett enkelt sätt att få fler plantor genom att ta tillvara dessa självsådder.
Behöver man inte fler plantor av just den sort man hittar kanske man kan ta tillvara dem ändå och byta med någon annan trädgårdsentusiast, eller varför inte ge bort dem?
När värmen kommer och våra perenner börjar grönska tittar också många självsådda små plantor fram både i rabatten och lite varstans i grusgångar och på andra platser där det är gynnsamma för ett frö att gro. Samtidigt börjar det också bli hög tid att rensa första omgången ogräs. Då gäller det att ha ”?bladögon”? och försöka skilja ut vad som är ogräs och vad som kan tänkas vara något som är intressant att spara.
Är man osäker kan man låta den lilla plantan sitta kvar och växa till sig ett tag.
Det är inte bara i början av odlingssäsongen man kan hitta små självsådda plantor utan vissa växtslag behöver mer tid och värme innan de gror, så fortsätt att hålla utkik under hela växtsäsongen.

Självsådda sommarblommor

Trots att de ettåriga sommarblommorna inte klarar frost finns det många sorter vars fröer klarar sig genom vinterkylan och börjar gro så snart det blir tillräckligt varmt. Några exempel på sorter som man brukar kunna hitta fröplantor av är tagetes, blomstertobak, vallmo, pensé och rosenskära. Vad som klarar sig beror lite på läget och i vilken zon man bor.
Tyvärr brukar dessa självsådda sommarblommor dyka upp väl sent på säsongen jämfört med om man förodlar dem, men självklart ska man ta tillvara dem.
Om de inte skall stå där de sått sig är det klokt att ta man hand om dem direkt, skolar dem i bra jord, och pysslar om dem så hinner de växa till sig och blir ett bra tillskott i rabatt och kruka från mitten av sommaren till frosten kommer.
Tvååriga växter som till exempel borstnejlika och fingerborgsblomma brukar vara frikostiga med att sprida fröer och ger ofta många små nya plantor. De tar man enklast omhand på samma sätt som självsådda perenner.

Självsådda perenner

Inte alla perenner självsår sig frikostigt. Många ger inga fröplantor alls, medan en del sorter gör det mer än gärna. Efter ett tag kanske de mest lättsådda växterna nästan kan betraktas som ogräs eftersom mängden plantor snabbt blir stor. Då får man vara duktig och klippa av de överblommade blommorna innan de släpper sina fröer.
Exempel på några växter man kan hitta små fröplantor från är akleja, löjtnanshjärta, julros, näva, vallmo, purpurklätt och rudbeckia. Men det finns många fler så det är bara att kika runt dina växter och se ifall någon lite misstänkt grodd tittar upp.

Buskar och träd

Även en del träd och buskar ger ifrån sig en eller annan frösådd.
Några exempel är mahonia, robinia, gullregn och kastanj, men även andra spännande växter kommer ibland också upp med frö så håll utkik!
Det är heller inte ovanligt att man hittar en eller annan frösådd liten klematisplanta nära sin fröförälder.
De brukar ta ett år eller två på sig att gro så de kommer inte första året.

Helt nya sorter

Många växters frösådda plantor blir lika eller snarlika sina föräldrar till utseende och växtsätt medan andra frösådder kan blir till något helt nytt. Det är lite av tjusningen med att ta tillvara självsådda plantor. Ett exempel är klematishybrider där frösådda plantor alltid har ett mer eller mindre avvikande utseende från föräldrarnas.

Självsådda violer — Violerna till vänster är ’originalfärger’. Resten resultatet av självsådder.

Så här tar man hand om självsådda plantor

Om den självsådda plantan lyckats hamna där man vill ha den behöver man inte göra någonting. men växer den på fel ställe så behöver den flyttas.

Små plantor kan grävas upp med en gaffel

Gräv försiktigt upp den lilla fröplantan genom att gräva djupt en bit ifrån den och försök få med lite jord runt rötterna. Då stör man rötterna så lite som möjligt.
Om jorden är torr är det bra att vattna innan så att rötterna lättare följer med utan att ta skada.
Sitter den frösådda plantan inte allt för tokigt kan man självklart välja att låta den sitta kvar och växa till sig lite innan den flyttas.
Om man har plats och tycker de är roligt att odla upp sina växter kan man göra en ?barnkammare?. Det är en liten avdelad rabatt i ett halvskuggigt läge där små plantor kan få stå och växa till sig.
Det är en perfekt plats att att sätta självsådder och egna framdragna fröplantor som ännu är för små för att kunna planteras ut på sin slutgiltiga plats. Här får de bra jord och kan ges näring varje vecka för att växa till sig till frodiga, vuxna plantor.

Har man ingen barnkammare sätter man istället plantan i en kruka med bra plantjord. Låt krukan stå i halvskuggigt läge och sköt om den som en krukväxt till det att det är dags för utplantering.

Frösådder av julros satta i kruka — Räddade självsådder av julros satta i kruka

När plantan vuxit till, blivit kraftigare och fått flera blad är den tillräckligt stor för att planteras på sin slutliga plats.
Det kan göras närsomhelst under växtsäsongen men inte senare än september så att den hinner etablera sig ordentligt innan vintern.
Behöver plantan övervintras i krukan kan man ställa den i ett skyddat läge och täcka den ordentligt med löv och kanske en granruska för säkerhets skull.
Oavsett hur man väljer att hanterar sin planta är det en god idé att skriva växtens namn på en etikett och sticka ner bredvid plantan för det är väldigt lätt att glömma…
Ut och spana efter självsådder!!!
[do_widget id=text-62]

maj 15, 2014

Fuchsia – utflykt, sticklingar och frösådd

Idag gjorde jag en liten utflykt till Hollsta Udde och Wibrant/Rockdala utanför Norrköping för att hälsa på Monica Wibrant.

Som vanligt fanns där så många underbara visningsplantor av både pelargon och fuchsia. Man vill ha dem allesammans, men den här gången var jag faktiskt bara ute efter ett par fuchsior.
Nja, det blev några fler än jag tänkt mig från början, men det var ju kanske inte så oväntat.
Jag köpte 10 sorter med lite olika växtsätt, blomning och storlek.
Direkt när jag kom hem tog jag hand om mina nya små plantor.
Fuchsior gillar ganska hög luftfuktighet, vill stå ljust, men inte ha det allt för varmt.

Ta hand om nyinköpta fuchsiasticklingar

Vill man vara extra säker på att nya fuchsiasticklingar ska trivas när de kommer hem är det bra att låta dem vänja sig lite successivt med den torrare miljön man har inomhus jämfört med hur det är i ett växthus.
De allra minsta, nyrotade sticklingarna ställde jag ner i varsitt glas.

Där bildas ett fuktigt mikroklimat. Där får de stå någon vecka och vänja sig vid sitt nya hem och förhoppningsvis har de då vuxit till sig lite och behöver en första omplantering.

Plantering av fuchsiasticklingar

De större, välrotade sticklingarna planterade jag upp i lite större, men inte allt för stora krukor eftersom fuchsior helst inte ska ha för stor kruka innan den vuxit till sig ordentligt. Istället får man öka på storleken ett par gånger med några veckors mellanrum beroende av hur fort de växer.
Fuchsior vill också ha väldränerad men lätt fuktighetshållande jord så jag valde att blanda i både perlite och vermiculite i planteringsjorden. Båda hjälper till att ge en bra och luftig struktur i jorden. Vermiculit bidrar dessutom till att hålla kvar lite fukt i jorden.
För att lossa sticklingarna ur sina krukor klämmer jag försiktigt på krukorna och drar försiktigt i plantan längst där den är kraftigast. Jag låter rotklumpen vara helt intakt och försöker inte ta bort någon jord eller dra ut rötterna utan sätter ner den så som den kommer ur sticklingskrukan. Då störs inte rötterna i onödan. Om rötterna är svåra att få loss ur krukan kan det vara värt att klippa loss krukan för att skona rötterna.
Man måste inte ta bort nätkrukor, men om man vill övervintra plantan och behålla den en längre tid är det bäst att ta bort den direkt.
Man ska inte trycka till jorden kring rotklumpen utan den ska vara porös. Jag brukar hälla i lite jord i botten av den nya krukan så att plantan hamnar på samma höjd i den nya krukan. Sedan öser jag försiktig på med jord runtom rotklumpen och upp till kanten på krukan. Sedan skakar jag lätt på krukan och slår till den lite i bordet. Då sätter sig jorden kring rotklumpen utan att den pressas ihop.
Sedan vattnar jag sedan igenom jorden genom att hälla längs kanterna på krukan. Då blir det inte onödigt surt runt rothals och i rotklumpen och rötterna kan söka sig utåt i krukan.
Innan jag planterade om dem letade jag efter små blomknoppar och nöp försiktigt bort de som jag hittade.
Det är bättre att låta plantan växa till sig när den är så liten istället för att blomma. Genom att nypa bort knopparna kan växtens energi användas för tillväxten istället för blomning och fruktsättning.

Toppa fuchsiasticklingar

Jag tittade också igenom dem var och en när jag planterade dem för att se om de behövde toppas. Det var faktiskt bara en som behövde toppas. Den hade förgrenat sig lite redan, men de nya skotten visade inga tecken på att förgrena sig.
Genom att klippa av skottet några millimeter över ett bladpar uppmuntras plantan att skjuta nya skott i bladvecken och får på så vis en buskigare planta.

Man kan fortsätta att toppa de nya skotten som växer ut vartefter så länge man tycker den behöver förgrena sig mer.

Ta stickling på fuchsia

Ofta räcker det att klippa eller nypa av den översta toppen, men den här sticklingen hade flera långa skott utan förgreningar som jag valde att klippa ner lite längre. Det jag klippte bort hade flera bladpar så de kunde användas för att göra sticklingar av så självklart gjorde jag det.

Jag tog bort de flesta bladen på de avklippta topparna och klippte samtidigt bort den nedersta stumpen av stjälken precis under där det nedersta bladparet suttit. Det är där som sedan sticklingens rötter växer ut.
Det blev totalt tre sticklingar och jag valde att sätta dem tillsammans i en kruka med såjord blandad med perlite. Jorden i krukan vattnade jag igenom ordentligt. Sedan ställde jag krukan i ett miniväxthus med plastlock under en av mina växtlampor.

Säkert går det lika bra i ett ljust fönster så här års, men är det tidigt på säsongen är det lättare att lyckas om sticklingarna kan stå under växtbelysning.
Det tar några veckor innan de får rötter. Då vänjer jag dem successivt med att vara utanför den fuktiga miljön i miniväxthuset och skolar sedan upp dem när jag tydligt ser att det kommer en massa ny tillväxt.

Uppstamning av fuchsia

En av de nyinköpta sticklingarna tänker jag stamma upp så den ska inte toppas förrän den har vuxit färdigt på höjden. Men för att inte en massa sidoskott ska ta kraft från höjdtillväxten valde jag att nypa bort dem.

Tillsvidare behåller jag alla blad längs huvudstammen. De är bra för att hjälpa till med cirkulationen i plantan så länge den är ung och under stor tillväxt. Lite senare, när den vuxit till sig ordentligt på höjden kommer jag ta bort dem också.
När jag planterade upp den idag satta jag i en liten stödpinne så att den växer rakt och fint.

Invänjning av nya fuchsiasticklingar

De lite större sticklingarna som jag skolade om ställde jag ner i plastpåsar för att de ska få hög luftfuktighet och vänja sig vid klimatet här hemma.

Om några dagar kan jag vika ner påsarna lite, men de får stå kvar där en eller ett par veckor så de får en riktigt bra start.

Frösådd av fuchsia

Några av fuchsiaplantorna hos Monica hade mogna bär. De är ätliga och man kan till exempel göra marmelad av dem.

En frökapsel hade fallit på marken och den tog jag med hem för att testa att så fröerna.
Frukten/bäret måste vara nästan övermoget och släppa lätt från plantan för att man ska kunna räkna med att fröerna är mogna.
Fröerna är väldigt små och sitter i mängder insprängda i det geleaktiga fruktköttet.
Jag sökte lite på nätet efter tips inför frösådden och hittade en engelsk sida där det berättades att fröerna kan gro väldigt ojämnt. Det kan gå på några dagar eller kan ta månader.
Självklart är det så att eventuella fröplantor från förädlade fuchsior inte blir samma sort som plantan fröerna plockades från. Det blir alltid en helt ny sort, även om den inbland kan påminna om fröföräldern. Det innebär ju också att man inte kan namnge fröplantan med samma namn som någon annan sort om man nu vill ge den ett namn.
Tipset för själva sådden var att använda såjord som man låter dra vatten underifrån så att den blir ordentligt genomfuktad.
Fröerna stör man sedan över jorden och täcker med ett mycket tunt lager vermiculite. (det går säkert bra med ett tunt lager såjord också)
Sedan vattnar man försiktig ovanpå med en sprayflaska eller fin stril.
Krukan placeras sedan i miniväxthus för att få hög luftfuktiget, sedan är det bara att vänta.
När fröplantorna är tillräckligt stora att hantera, när de fått fyra blad eller fler, skolas de upp var och en i små krukor och sedan successivt i större och större krukor liksom sticklingarna.
Jag såg att någon på nätet undrade vad vitsen var med att fröså fuchsia när det är så lätt att ta sticklingar. Visst ligger det något i det, men personligen tycker jag det är både kul och spännande med frösådder.
Extra kul är det ju också när man inte riktigt vet hur resultatet blir.
Nu är det bara att vänta och se.
[do_widget id=text-62]

maj 4, 2014

Vår i växthuset

Uppe i växthuset är nästan alla pelargoner i full blom.
En av mina favoriter bland zonarticpelargonerna är korsningen som har beteckningen ’P’. Den har just nu tre stora blommor som hänger ut över gången i växthuset. Visst är den läcker!

På skuggsidan står alla vildarter och primärhybrider. Flera av geofyterna har börjat blomma. Hos några av dem innebär det att bladen börjat vissna ner och blomningen sker därför helt utan blad. Ett exempel på detta är min P. triandrum där bladen börjar vissna ner samtidigt som första blomman börjar slå ut. Antagligen skulle bladen förbli gröna ett tag till om den satt i en större kruka, men nu tär vårvärmen på den så bladen vissnar ner lite i förtid.

När jag kikade igenom frösådderna såg jag till min glädje att flera nya pelargonfröer grott från sådden jag gjorde 1 mars.
Ett bra exempel på att man inte ska ge upp om inte fröerna gror med en gång.

Jag har låtit dessa krukor stå kvar i miniväxthuset och fortsatt vattna vilket är jätteviktigt. Om inte jorden hålls lagom fuktig hela tiden är risken stor att fröerna inte gror. Och visst är det lätt att glömma vattna nån gång då och då när det dröjer flera månader innan man ser resultat.

Uppe i växthuset hittade jag en lite fröplanta av okänd zonalpelargon i en av sommarblommornas krukor. Den hade redan flera blad så jag lirkade försiktigt upp plantan ur krukan och planterade den i en liten kruka fylld med P-jord.
Det ska bli spännande att se hur den växer och se hur blomman kommer bli.

[do_widget id=text-2]

mars 27, 2014

Vitsippor och varning för övervattning

Vitsippor blommar i mars — Vitsippor som blommar i mars!

Är det inte fantastiskt – till och med vitsipporna har börjat blomma här redan!
På eftermiddagen när jag gick en tur ner till örtagården fladdrade en fjäril förbi och jag hann precis se att det var något likande en nässelfjäril innan den flög vidare i vida svängar allt för långt för att jag skulle hinna följa efter den.
I slänten mellan lagret och växthuset har vi en trollhassel och den är så vacker med sina fröhängen en sån solig dag som idag.
Våren är alltså här, men det känns fortfarande lite osäkert och man ska nog vara lite försiktig och kallt! räkna med att det kommer lite mer kyla ytterligare en period.

Fröhängen på trollhassel — Trollhassel med fröhängen

I växthuset torkar det upp i krukorna med rekordfart när solen nu börjat värma på allvar. Eftersom vi ännu inte vågar koppla på sommarvattnet igen efter förra veckan köldknäpp blir det till att bära vatten.
Det händer mycket nu på kort tid i växthuset. Sedan förra veckan har fikonplantans blad slagit ut och Gunneran jag köpte med mig från Danmark förra året har satt i gång att växa ordentligt.

Fikonplanta med frukter — Fikonplantan har fått blad

Jag är i valet och kvalet om jag ska plantera ut den permanent i trädgården eller inte. Den är ju väldigt känslig och zon 2 är rätt vågat, men med lite list och lite planering kan det gå.

Uppe i växthuset var jag nyfiken att se om predatorerna jag satte ut förra veckan för att begränsa angreppen av löss och vita flygare börjar få effekt.
Jag testade genom att vispa runt lite bland bladen på de plantor jag vet hade mest ohyra och det flög nästan inga vita flygare alls därifrån.
Jag har ännu inte satt ut några fröplantor där eftersom det fortfarande är allt för stora svängningar i temperaturen och nätterna kan bli ordentligt kyliga.
jag vill heller inte ställa dit dem innan ohyran är borta eftersom små plantor är väldigt utsatta och rikitgt favoritmums för både löss och vita flygare.
Istället står alla plantor kvar inne i sina hyllor med belysning över. Väldigt många av dem är hög tid att skola om så då vet jag vad jag ska göra i helgen:-)

Varning för övervattning

Vid min dagliga genomgång av frösådderna såg jag väldigt tydligt konsekvenserna av att vattna för mycket.
På bilden här nedanför ser man direkt hur mycket sämre det gått för de frön som fått för mycket vatten i jämförelse med den till vänster som fått lagom mycket vatten.

Övervattnad frösådd — Övervattnad sådd ger dåligt resultat

Har man vattnat för mycket kan det vara svårt att få bort överskottet. Man kan prova att ställa krukan på tidningspapper och hoppas att vattnet drar ur eller försöka få jorden att torka upp genom att ställa krukan lite extra varmt ett tag. Tyvärr är det inte alltid man märker att det är för blött utan det kan bli som det blev här att jag till och med vattnat lite på krukan samtidigt som jag vattnat övriga krukor med lagom mycket fukt i.
Men ovan bild visar ganska tydligt nackdelen med för mycket vatten. Jorden blir syrefattig och ogästvänlig och fröerna kan i värsta fall ruttna.

mars 17, 2014

Frösådd av perenner

Att driva upp perenner från frö är ofta väldigt enkelt.
Visst finns det sorter som är kinkiga, som kräver speciella förutsättningar och sådana som tar väldigt lång tid på sig att gro, men det stora flertalet är överraskande enkla att lyckas med.
Numera finns ett fantastiskt utbud av perennfröer att köpa på nätet och man kan komma över frön till ovanliga och vanliga växter genom medlemskap i en trädgårdsförning. Självklart ska man också plocka fröer själv hemma i trädgården och byta med andra. Möjligheterna är obegränsade!!!
Man kan så flera fröer i samma kruka eller bredså (strö ut övr jorden) perenner på samma sätt som man gör med många ettåriga växter. På det sättet spar man utrymme under själva groningsfasen eftersom det räcker med en kruka till många fröer istället för en kruka per frö.
Groningstiden varierar väldigt mycket, främst mellan olika sorter, men även beroende av årstid. Det kan ta allt mellan någon vecka till ett år, eller i vissa fall mer innan en grodd visar sig, men det är undantag. Oftast dröjer det inte mer än några veckor förutsatt att sådden står varmt.

Sådd utomhus

I stort sett alla perennfröer kan man så i krukor och ställa utomhus. Eftersom kyla sällan är en nackdel kan man passa på att så perennfröer sent på hösten eller till och med på vintern och ställa ut. Det är ju en period då inte många andra trädgårdssysslor kan göras så då är det perfekt att passa på.
Men det behöver inte vara kyla och kallt för att ställa krukorna utomhus. Perenner kan i stort sett sås året om och ställas ut.
Jag brukar så perenner i så kallade perennkrukor. Det är fyrkantiga krukor i kraftig plast. Ofta använder jag mig av storleken 9×9 centimeter, ibland mindre 7×7 centimeter och i vissa fall 11×11 centimeter beroende av hur många fröer jag sår eller storleken på de blivande fröplantorna.
Undre halvan av krukan fyller jag med plantjord och i den övre delen häller jag över såjord som är blandad med perlite.
Med plantjord i botten får plantan tillgång till bra näringsrik jord så snart den börjat växa och rötterna når ner i det undre jordlagret. Då får den kraft att växa till sig lite innan omplantering, vilket bara är en fördel.
Beroende av sort och säsong tar det lite olika lång tid för perennfröer att gro och är det bra att täcka sådden med vermiculite.
Vermiculiten har flera fördelar. Dels håller det sådden fuktig och dels skyddar den mot mossa och andra påväxter på jorden.
OBS! Fröer som är ljusgroende, det vill säga föer som behöver ljus på sig för att gro täcks självklart inte med vermiculite. För dem kan man lägga ett tunt lager vermiculite på jorden och sedan strö över fröerna som sedan försiktigt trycks mot orden för att få fäste.
Utesådderna ska stå på en ljus, skyddad plats men inte i full sol. Jag täcker dem gärna med ett fint nät för att slippa frön som flyger ner och slår rot i krukor som blir stående länge. Samtidigt skyddar det små nyuppkomna plantor från sniglar och andra djur.

Sådden ska hållas fuktig och får inte torka ut, men måste skyddas från övervattning som gör att fröerna kan ruttna.

Perennsådd inomhus
Nästan alla perenner går också bra att så inomhus i rumstemperatur. I princip kan man göra det när som helst på året, men man behöver tänka på att de behöver ordenlgit med ljus så snart de grott.
Sent på våren och sommartid är detta inget problem, men övriga tider på året är växtbelysning nödvändigt för att det ska bli bra.
Perennsådder som ska stå inomhus kan sås i såjord och behöver inte täckas som utomhussådden.
De uppskolade plantorna behöver vänjas försiktigt vid uteklimatet när är tillräckligt varmt ute.
Uppskolning och utplantering
Skola plantorna i egna krukor och plantjord när de har 3-4 riktiga blad. Säkraste sättet att få fina plantor är att låta dem växa till i kruka under en period innan de planteras ut i rabatten.

Stratifiering

En del perennfröer behöver stratifieras. Det innebär att de behöver en mer eller mindre lång period av kyla för att gro. För vissa kan det till och med behövas flera perioder.
Vilka växter som kräver stratifiering brukar man ganska enkelt hitta om man söker på nätet.
Min erfarenhet är att en del av de växter som sägs kräva stratifiering mycket väl kan gro ändå. Man får helt enkelt prova sig fram.
Vill man så sådana växter men har missat vintern kan man köldbehandla dem på konstgjord väg genom att stoppa dem i kylskåpet några veckor invikta i fuktat hushållspapper som man lägger i en plastpåse.
Man kan också lägga fröerna i små zip-plastpåsar fyllda med fuktad vermiculite. Båda sätten är bra eftersom man slipper ha en massa krukor som tar upp utrymme i kylskåpet!
Efter kylbehandlingen sår man fröerna som vanligt i krukor som placeras inne eller utomhus.
OBS! Glöm inte skriva namnlapp och ett datum för sådden

Temynta - enkel att fröså — Temynta – också enkel att fröså

Några enkla sorter att prova:
– Akleja
– Näva
– Riddarsporre
– Stormhatt
– Rudbeckia
– Temynta

mars 9, 2014

Nu är de på gång!!!

Jag skuttar fram till odlingshyllan under trappen där mina sådder står för den dagliga inspektionen. Jodå, ytterligare några små gröna pluttar har kommit upp – SÅÅÅ KUUUL!!!

Redan i onsdags, tre dagar efter att jag sådde dem visade sig de första små plantorna. Någon dag senare skymtade jag grönt i rätt många av de små krukorna och för var dag har det blivit fler och fler.
Pelargonsådder behöver inte stå ljust så eftersom jag redan har platsbrist fick de stå utanför växtbelysningens räckvidd.

Fröplantor av vilda pelargoner
Det fungerade ett par dagar, men igår var jag tvungen att flytta om mina sådder och sätta upp en lampa till eftersom de först uppkomna fröerna tydligt visaade att de behövde mer ljus genom att sticka iväg på höjden och sträcka sig av all sin kraft åt det håll ljuset fanns.

Här på bilden kan man fortfarande se att de dragit iväg lite på höjden, men inom några dagar kommer de att ha återfått proportionerna tack vare växtbelysningen.

Pelargonreportaget jag nämnde i mitt förra inlägg kom i onsdags. Här en länk till det. Roligt och trevligt skrivet tycker jag. Särskilt fin är bilden på vår Rhodesian Ridgeback Spike när han hjälper till med vattenkannan:-) pelargonreportage-i-lanstidningen

[do_widget id=text-2]

mars 5, 2014

Nu börjar sådderna visa grönt

Det ÄR fånigt, jag vet, men jag bara älskar att titt som tätt gå och titta till mina frösådder för att se om något kommit upp. I går när jag såg de första små skotten i några av krukorna med paprikasådder hörde jag mig själv ge upp ett litet glädjetjut. Jag kollade på etiketten där jag skrivit sådatum och kunde konstatera att det tagit 11 dar från sådd till första livstecken.
Idag på eftermiddagen kunde jag inte hålla mig utan gick och tittade lite igen och fick då till min glädje se att den första tomatsådden från i fredags, alltså för fem dagar sedan visade en pyttegrodd nere i jorden – yes! Ännu gladare och faktiskt lite överraskad blev jag när jag såg att hela fem av söndagens 40 pelargonsådder redan börjat komma upp. Oj, vad trångt det kommer bli här snart…
På tal om pelargoner – Idag kom Länstidningen ut med det reportage som gjordes hemma hos mig i förra veckan. Kolla in bilden på Spike, vår ’lilla’ Rhodesian Ridgeback med vattenkannan. Bilden är INTE arrangerad utan han kom in i växthuset, snodde kannan och sprang iväg. Sån är han… Här är en länk till reportaget Blommar bland sina pelargoner.
Och på tal om tidningar – igår kom veckotidningen Allers där de tipsar om den fina jordgubbsodlingssäcken vi säljer på Wexthuset. Den har hela åtta fickor med plats för både kryddor, jordgubbar och smultron.
Själv har jag haft en i tre år nu. Jag har planterat en passionsblomma i den upptill och i fickorna sitter diverse kryddväxter och månadssmultron.
På vinter har jag baxat in den i det frostfria växthuset så att växterna ska överleva vintern. När sommarn kommer har den fått stå på vår terrass.
[do_widget id=text-62]

februari 28, 2014

Vadar i fröer…

Proppfull frölåda Man är väl inte helt frisk när man lämnar fröpåsar lite varstans i huset. Jag har några lite större lådor och ett par plåtburkar fulla med fröer och det kan man tänka borde räcka, men icke. I en av besticklådorna ligger lite paprikafröer från i höstas, i en av kaffemuggarna som hänger på flasktorken är en servett nedstoppad innehållande fröer till en vitblommande klematis, i en av finkopparna i skåpet ligger fröer till en jättefin näva, och så vidare.
Det är ’köpefröer’, fröer jag fått genom olika växtsällskap, fröer jag bytt till mig och en inte oansenlig mängd fröer jag själv samlat in och nu börjar det bli lite väl många.
Jag bestämde mig förra helgen för att börja sortera lite bland dem och göra mig av med fröer jag redan sått och inte behöver fler plantor av, fröer jag har väldigt många av och fröer som är lite väl gamla.
När det gäller ålder och grobarhet håller nästan alla fröer många år efter bäst-före-datumet som står på påsen särskilt om de har förvarats torrt och svalt. Istället för att genast slänga dem kan man testa grobarheten för att se om det är lönt att ödsla jord och möda på att så dem.
Test av fröers grobarhet
Grobarheten testar man enkelt genom att sprid ut ett antal (ju fler dess bättre för tydligare resultat) fröer på en bit dubbelvikt hushållspapper som man sedan viker över fröerna och stoppar i en plastpåse eller lägger i en glasburk i rumstemperatur. De vanligaste fröerna gror inom några dagar till två veckor, men man får läsa på förpackningen vad man kan förvänta sig. Andelen fröer som gror inom rimlig tid visar hur hög grobarhet det är kvar.
Det var rätt många fröer jag inte tyckte det var någon ide att spara. Dem hällde jag ut och blandade i en skål och strödde ut i hönsgården vilket verkade ganska populärt hos mina pullor även om några frösorter inte verkade falla i smaken – de var väl för torra och tråkiga…
Blandade, gamla fröer
Hursomhelst var jag ganska duktig och lyckades minska antalet fröpåsar rejält och har nu en massa trevliga fröer jag kan byta till mig nya med:-)
Så idag kom något jag längtat efter: Ett litet kuvert från Gesneriaceae group fullt med fröer på spännande och ovanliga pelargonarter och nävor – åsså var man där igen…
Tomatsådd på gång Ikväll har jag sått en massa olika tomater och några nya paprikasorter.
I morgon har jag planerat att så perenner och träd som behöver lite kyla (stratifieras) för att gro. Det är nästan lite sent med tanke på att det är så väldigt milt men jag räknar kallt! med att det kommer att vara lite minusgrader till och från under i vart fall några veckor framöver. I värsta fall får jag väl ockupera delar av frysen i vår om det inte blir tillräckligt kallt ute. Där kan man ställa krukor, man kanske hellre lägga plastpåsar med fröer i till exempel fuktad kokosfiber eller kokosbriketter som på det viset får sin köldknäpp och kan komma igång att gro när man tar ut dem.
[do_widget id=text-62]

januari 31, 2014

Fröer = lycka!

En väldigt enkel formel – men trots att jag dragit upp växter från frö i många fler år än jag vill tänka efter så blir jag fortfarande barnsligt förtjust när små gröna ’pluppar’ tittar upp ur jorden.
I söndags sådde jag ett par avlånga lådor med blandsallad och ruccola och ställde i min odlingshylla under trappen. Redan på tisdagkvällen såg man spår av grönt och i onsdags myllrade det av små sötnosar i lådorna.

Bilden är från idag, alltså fem dygn efter sådd – ser väldigt bra ut!
Igår skrev jag en liten guide om frösådder och så här i efterhand slår det mig att det kan kännas väldigt komplicerat med alla tips och steg hit och dit.
Självklart ska man inte krångla till något som i grunden är väldigt enkelt, men en hel del av det jag skriver om har sin grund i frågor och undringar jag fått från praktikanter och besökare här i trädgården så förhoppningsvis kommer några av tipsen till nytta.
Som vanligt har jag väl cirka 903468934 olika fröer som jag borde ta mig tid att så, men tiden vill inte riktigt räcka till. Jag får givetvis skylla mig själv som är sådan tidsoptimist, men det är tyvärr obotligt. Förr eller senare brukar jag hinna med lite ’attack-sådder’ av mina favoriter sedan finns det gott om tid längre fram på säsongen att så perenner och lite annat. Kul är det i alla fall…
Idag har vi startat upp en ny maskkompost igen. Våra maskodlingar börjar bli ganska omfattande och det behövs för glädjande nog märker vi att det är väldigt många som blivit intresserade av maskkompostering och behöver maskar för att komma igång. För att möta efterfrågan har vi därför ’klonat’ en av våra befintliga odlingar idag och påbörjat en ny odling.

För mig personligen är det helt suveränt eftersom allt köksavfall försvinner fortare än kvickt samtidigt som jag får kontinuerlig tillgång till den underbara kompostjorden våra små medhjälpare skapar.
[do_widget id=text-50]

januari 26, 2014

Nya sökmöjligheter

Pelargonregistret innehåller nu 245 sorter, men det är några tusen kvar tills den första uppdateringen är färdig.

Ikväll har jag lagt in en innehållsförteckning till pelargonregistret med direktlänkar i bokstavsordning med alla sorter och uppdelat per sortgrupp. Det gör det enklare att söka i registret. En sida med söktips är upplagd eftersom det finns flera olika sökmöjligheter förutom direktsökning på namn och via innehållsförteckninen. Man kan till exempel söka på olika typer av egenskaper och förädlare också.

Nu är det hög tid att börja så zonalfröer för att få någorlunda tidig blom. Vildarter brukar jag så när jag har tid över oavsett säsong, men det är helt klart så att man känner sig lite mer sugen så här när ljuset återkommer.

Många som har växtlampa har säkert redan börjat ta lite sticklingar. Här en bild från förra året då jag stack en massa zonarticpelargoner i Root Riot. Än har jag inte hunnit så långt än, men hoppas få lite mer tid över till lite sticklande snart.

pelargonsticklingar av zonarticpelargoner

Slutligen en bild på ljuvliga P. stipulaceum. En vildart som blommar tidigt på säsongen och sedan vissnar ner mer eller mindre fullständigt. Den finns i några olika färgställningar som laxrosa, och korall. Här det som brukar betraktas som grundformen, röd. En riktig skönhet tycker jag.

Pelargonium stipulaceum - species

[do_widget id=text-2]