Vårblommor inne och ute

tete-a-tete - minipåskliljaSå här års finns mängder av underbara vårblommor att pynta våra vinertrötta hem med.
Olika lökväxter, primulor i regnbågens alla färger och de sköna julrosorna är några av vårens budbärare som ger en välbehövlig försmak av våren.
Plantera många tillsammans eller gör ett sparsmakat arrangemang med få blommor i samma färgskala. Det blir läckert hur man än gör.
Tyvärr blir de inte så ånglivade i våra uppvärmda hus, men blomningen förlängs ju svalare de står. Undvik placering nära heta element och kanske kan krukan stå på en kyligare plats nattetid?
Och kanske bäst av allt – med minimal omvårdnad kan man ge dem ett fortsatt liv ute i trädgården eller i en kruka utomhus.

Spara för utplantering

mixade vårblommor inomhusEtt flertal av dessa tidiga blommare är perenner och kan leva vidare många år ute i trädgården och i många fall även i en stor kruka på balkongen. Detsamma gäller också flera av de växter vi har inne under julen, hyacinter, tulpaner bl.a. Knepet är att få dem att överleva fram till dess det är lämpligt att plantera ut dem.

Lökväxter

Utblommade lökväxter ställer man så svalt som möjligt och vattnar minimalt. Hos vissa vissnar bladen ner, hos andra förblir de gröna. Det viktiga är att jorden inte helt torkar ut. Det är inte nödvändigt med en ljus placering utan de klarar mörker under denna viloperiod.
Lökarna kan sedan planteras ut så snart jorden kan bearbetas. Följ planteringsråden för respektive växt.

Örtartade växter

Olika typer av primulor och julrosen behöver fortsatt en ljus placering, men relativt sparsam vattning, dock utan risk för uttorkning. Tanken är inte att driva på dem längre inomhus, utan att hålla dem vid liv till vädret tillåter utplantering, vilket kan ske från mitten av april och framåt. (mer om primula kan du läsa här)
Välj en period utan förväntad frost och vänj plantorna successivt vid utomhusklimatet genom att ställa ut dem dagtid på en skyddad plats under några dagar innan de grävs ner i rabatten.

Träd och buskar

Det händer rätt ofta att kvistar av tex. hassel och vide, och ibland även forsythia får rötter när man sätter dem i vatten nu på vårkanten. Om man vill kan även dessa planteras ut när värmen kommer. Håll dem friska genom att byta vatten regelbundet till dess det går att gräva planteringsgropar. Blanda gärna i lite extra dränerande material som till exempel grus i planteringsgropen.Rosa Pärlhyacint
[do_widget id=text-62]

Tips för att bekämpa liljebaggar

Får man besök av liljebaggen, Lilioceris lilii på sina liljor behöver man agera omgående.
Liljebaggen äter själkar, blad, knoppar och blommor och kan på mycket kort tid mer eller mindre skala en liljeplanta.
Liljebaggen är lysande röd och 6-9 mm lång vilket gör att den syns ganska tydligt, men trots detta kan de både hinna föröka sig och göra stor skada på mycket kort tid.
Den förökar sig genom att lägga ägg på undersidan av liljornas blad.
Larverna är orangeröda med svart huvud. För att skydda sig från fiender täcker de sig med sin egen avföring och oftast ser man egentligen bara små svarta geggiga klumpar på bladens undersida.
Lilja med liljebaggar och bitmärken
Här följer lite tips jag fått från Björn på Linudden som jag kompletterat med lite egna erfarenheter.

Bekämpning

Förebyggande

Allra viktigast är att kontinuerligt undersöka sina plantor så att man tidigt upptäcker ett angrepp.
Med tidig bekämpning får man mindre problem senare på säsongen.
Det är inte ovanligt att ett angrepp inte upptäcks förrän bitmärken börjar synas och då gäller det att agera snabbt.

Vuxna djur

Första åtgärden är att plocka bort och oskadliggöra de vuxna djuren och självklart ska man göra det så skonsamt som möjligt.
Att mosa dem med fingrarna är inte så jättemysigt, men kanske det enklaste sättet. Man kan också trampa ihjäl dem, men är marken mjuk kan det vara lite svårt. Man kan istället ha en liten platt sten bredvid sig för att lägga dem på och slå till dem med en knytnävsstor sten för att göra processen kort.
En kopp med T-sprit att lägga dem i är ett annat alternativ som lär vara skonsamt eftersom de då bedövas med en gång.
Det är inte ovanligt att vuxna djur faller till marken och gömmer sig när man närmar sig. Ofta landar de på rygg så att bara den svarta undersidan syns vilket gör dem svårare att upptäcka så man får vara ordentligt uppmärksam.

Ägg

Äggen som sitter på undersidan av bladen i strängar kan man klämma sönder eller spola bort med en stark vattenstråle.

Larver

Larverna som sitter inbäddade i sin avföring på undersidan av bladen är enkla att upptäcka, men ganska äckliga att hantera.
Om man spolar en hård stråle vatten mot dem faller de till marken och kan sedan inte ta sig tillbaka till plantan och dör.
Alternativet är att dra bort dem från bladet och mosa dem eller lägg i T-sprit. I så fall är handskar att rekommendera…
Lycka till!
 
[do_widget id=text-62]

Liten sticklingskola – hängande växter

Ta sticklingarSticklingar kan man ta från slutet av februari/början av mars och sedan under hela växtsäsongen fram till augusti-september. Därefter börjar mörkret bli lite väl påtagligt igen för att resultatet ska bli riktigt bra utan växtbelysning.
När ljuset återvänder på våren kan man riktigt se hur växterna sträcker på sig och de nya blad som växer ut har en friskare och frodigare färg än de äldre som härdat ut genom vinterns mörker.
Murgröna med frodig bladtillväxtDetta är ett gott tecken på att din växt mår bra och det är då man har som störst chans att lyckas med att ta sticklingar även utan särskild växtbelysning (även om det är ännu enklare att lyckas med tillskottsljus tidigt på säsongen).
Sticklingar kan man sedan ta under hela växtsäsongen fram till augusti-september, sedan börjar mörkret bli lite väl påtagligt igen för att resultatet ska bli riktigt bra utan växtbelysning.
Här är en teknik som fungerar på de flesta klätterväxter och många hängade växter vi vanligen odlar inomhus som t.ex Vandrande jude, Hjärtan på snöre, Plättar i luften, Karlbergare, Hemtrevnad och många andra liknande växter med små noder eller tillväxtpunkter på grenarna.
Steg 1 – Välj en bra gren
Leta upp en frodig och felfri gren av plantan med friska, frodiga blad
En bra gren att ta stickling av
Steg 2 – Klipp
Klipp några millimeter under ett blad eller en nod/tillväxtpunkt ca 10-15 centimeter från toppen av grenen som bör ha 2-4 blad (fler för småbladiga växter som t.ex Hjärtan på snöre och lättar i luften som kan ha dubbelt så många blad.)
Använd en vanlig sax, en kniv eller en sekatör.
Ska du klippa i flera olika plantor bör du rengöra redskapet emellan eftersom eventuella sjukdomar lätt sprids i snittytor mellan växterna. Torka i så fall av skärytorna lätt med diskmedel, såpvatten eller T-sprit.
Ofta behöver man klippa av en liten bit på den del av grenen som sitter kvar på plantan eftersom det brukar bli en liten grenbit som sticker upp ovanför det blad som nu sitter högst upp på grenen.
Den klipper man av några millimeter ovanför översta bladet. (Se det röda snittet på tecknade bilden)snitt för att skära stickling
Har man en lång stjälk eller stam kan man klippa fler sticklingar från samma gren. Toppen blir då inte lika fin på den nya plantan men eftersom den i praktiken redan är toppad bryter det snabbt nya skott.
Steg 3 – Putsa
Sticklingen ska nu rensas från onödigt många blad. 2-3 blad räcker för de flesta sticklingar (dubbelt så många för småbladiga växter).
Om man frestas att behålla för många blad är det större risk att misslyckas eftersom sticklingen då måste ägna onödig energi åt annat än att bilda rötter. Med färre blad är det helt enkelt lättare att lyckas.
Ta bort bladen nerifrån genom att dra loss dem försiktigt. Man ska inte klippa bort dem eftersom det kan bildas mögel  i de bladveck som kan bli kvar och hamnar under jorden. Dessutom är det området ovanför den ’bortfläkta’ resten den plats där nya rötter växer ut  (se pilarna på bilden). Lämna kvar de blad som sitter i toppen.
OBS! Ta alltid bort eventuella blommor eller blomknoppar som också stjäl onödig energi från rotbildandet.
Avklippt stickling
Steg 4 – Förbered plantering
Fyll en liten kruka med såjord. Tryck inte till jorden utan låt den vara lucker. Ett bra knep är att fylla nästan ända upp till kanten och sedan slå den lätt i bordet. Då packas jorden lagom hårt.
Vattna sedan så att jorden är fuktig men inte genomvåt.
Steg 5 – Plantera
Sätt ner en eller flera sticklingar i krukan. Mängden sticklingar begränsas av att de alla måste få egen plats och inte skuggas av sin ?granne?. I den här krukan sätter vi fem sticklingar.Flera sticklingar i en kruka
När de väl fått rötter kan man dela dem till varsin kruka eller sätta dem alla tillsammans i ny jord.
Sätt de så djupt att de ställen där rötterna ska växa ut kommer ner ordentligt i jorden, men se till så att de kvarvarande bladen inte ligger emot jorden. Viss risk finns annars att de kan mögla.
Tryck inte ihop jorden i onödan utan låt den förbli lucker.
Steg 6 – Vattna
Vattna lite grann försiktigt direkt mot jorden. Genom att vattna efter att sticklingarna stuckits ner fäster man sticklingarna mot jorden utan att det blir för kompakt.Vattnade sticklingar
Det är viktigt att syret kommer åt att cirkulera i jorden för att rotningen ska gå fort och för att plantan inte ska ruttna.
Förvaring och skötsel
Med väldigt få undantag vill sticklingar ha hög luftfuktighet kring sig och det är allra enklast med ett miniväxthus, en plastpåse eller som här med en glaskupa.
När det blir allt för immigt inne i kupan behöver man ventilera. Öppna då upp om det finns ventiler i miniväxthuset eller ställ locket på glänt ett par timmar vid behov.
Sticklingar under glaskupa
Placera sticklingen så ljust som möjligt och gärna vid en temperatur på 20 grader eller mer, men se upp för allt för stark sol som kan bränna bladen och torka upp jorden för snabbt. Ofta behöver man bara vattna lite någon gång då och då i och med att luftfuktigheten behålls med hjälp av täckningen. Vattna bara om jorden håller på att bli torr annars finns risk att sticklingen ruttnar.
Omplantering (skolning)
Det är väldigt olika hur lång tid det tar att få rötter på en stickling. Dels är det olika mellan olika sorters växter och dels är det olika beroende av hur varmt och ljust den stått.
Även årstiden och moderplantans (den växt man tog sticklingen ifrån) kondition spelar roll, men de flesta av våra vanliga krukväxter brukar få rötter på 3-4 veckor, men det kan också dröja 6 veckor eller längre. Det är bara att ha tålamod. Så länge sticklingen ser pigg och frisk ut är det bara att vänta.
Ibland är det inte helt enkelt att se när sticklingen har rotat sig, men ett tecken brukar vara tillväxt av nya blad. Vänta hellre några dagar extra om du är osäker innan omplantering.
När sticklingen rotats behöver den planteras i vanlig blomjord. Töm då försiktigt ut jord och stickling ur krukan den suttit i.
Fyll en ny kruka med jord. Börja helst med en mindre kruka eftersom det är lätt hänt att växten annars får för mycket vatten om det finns mycket jord i krukan. När den sedan vuxit till sig lite mer kan man byta till en större kruka.
Det är väldigt olika hur lång tid det tar att få rötter på en stickling. Dels är det olika mellan olika sorters växter och dels är det olika beroende av hur varmt och ljust den stått.
Även årstiden och moderplantans (den växt man tog sticklingen ifrån) kondition spelar roll, men de flesta av våra vanliga krukväxter brukar få rötter på 3-4 veckor, men det kan också dröja 6 veckor eller längre. Det är bara att ha tålamod. Så länge sticklingen ser pigg och frisk ut är det bara att vänta.
Ibland är det inte helt enkelt att se när sticklingen har rotat sig, men ett tecken brukar vara tillväxt av nya blad. Vänta hellre några dagar extra om du är osäker innan omplantering.
När sticklingen rotats behöver den planteras i vanlig blomjord. Töm då försiktigt ut jord och stickling ur krukan den suttit i.
Fyll en ny kruka med jord. Börja helst med en mindre kruka eftersom det är lätt hänt att växten annars får för mycket vatten om det finns mycket jord i krukan. När den sedan vuxit till sig lite mer kan man byta till en större kruka.
[do_widget id=text-62]

Bladlöss – förebygg och bekämpa

BladlusangreppJust när man hade det så fint och växterna verkade trivas så bra upptäcker man några vita korn på bladen.
Spanar man mer noga så ser man dem – lössen!
Men hur det nu än är så är ju löss och annan ohyra något helt naturligt och något man får vänja sig vid att hantera när man har växter i sin närhet.
Om man har lite koll på sina plantor ser man snabbt när något är fel och kan ingripa innan angreppen breder ut sig och gör någon större skada.
Bekämpning och förebyggande behandling finns och gör att man inte behöver deppa ihop för några löss.
En frisk och välmående planta drabbas mer sällan av sjukdomar och ohyra än en som inte trivs riktigt bra.
Man kan ha två plantor av samma sort bredvid varandra. Den ena blir snabbt full med löss, den andra har får knappt några löss alls.
Ibland kan man tycka att bladlöss dyker upp från ingenstans, men självklart är det inte så. De kan komma in utifrån, kanske har det kommit nya växter in i huset eller så har de funnits där ett bra tag, men inte visat sig förrän förutsättningarna för dem blivit gynsamma och de då börjat föröka sig ordentligt.
Det finns många arter av bladlöss. En av den vanligaste är persikobladlusen Myzus persicae som tyvärr trivs rätt bra i våra växthus, och kan självklart även dyka upp på fönsterbrädan.
En av persikobladlusens favoriter är pelargoner, men de ger sig med god aptit på det mesta den kan hitta av saftiga växter. Lössen är 2-3 mm och ljusgrön. En koloni består främst av honor som föder levande ungar. Under sin levnadscykel ömsar den skinn fyra gånger innan den blir vuxen. De vita skinn den släpper är ofta det första tecknet på att ett angrepp är i antågande.
När en planta fyllts med löss börjar de få vingar och flyger vidare för att ockupera en ny planta.

Hur hittar man bladlössen?Skinnflagor från löss

Bladlössen sitter ofta på toppskott med saftiga goda blad längs stjälkar och på undersidan av bladen. Där suger de saft från bladen och kan samtidigt sprida en mängd olika virussjukdomar.
Såren på stammen gör också att plantan blir mer mottaglig för andra sjukdomar, svamp- och mögelangrepp.
Ibland ser man också att de färskaste bladen blir lite hoprullade. Det beror på att tillväxten avstannar i den del där lössen härjar på grund av det gift de sprutar in när de suger ut saften.
Lössens avföring som har det fina namnet Honungsdagg är klibbig och ger ett bra fäste för olika typer av sporer som flyger i luften.
Det är inte alltid man ser själva lössen på ett tidigt stadium utan man kan istället se de små vita skinnrester de släpper under utvecklingen. De ligger på ovansidan av bladen som små vita fnas. Ser man dem så är det läge att leta vidare efter själva lössen.

Förebyggande åtgärder

Bästa sättet att undvika större angrepp av bladlöss är dels att se till att plantan trivs och mår bra och att hålla lite uppsikt på sina växter för att tidigt se eventuella tecken som kan tyda på ohyra.
En tidig upptäckt innebär möjlighet till snabb bekämpning innan ohyran hinner sprida sig.
Ett hjälpmedel är klisterskivor som man kan hänga över plantorna. De avslöjar tidigt om det finns ovälkomna besökare.Klisterskiva för upptäckt av ohyra
Vid tidig bekämpning gör ett lusangrepp oftast inte någon större skada, därför är det bra att kontinuerligt hålla ögonen öppna och spana efter angrepp.
I samband med att växter flyttas in efter sommaren, på senvintern och tidigt på våren när värmen kommer och lössen vaknar till efter vinterdvalan kan ett angrepp snabbt växa och få ordentlig spridning. Plantans kondition är då ofta nedsatt och har då lägre motståndskraft vilket gör den mer utsatt.

Behandling

Isolering

Upptäcker man en planta med lusangrepp kan det vara smart att ställa den i ’karantän’ för att minska risken för spridning till omgivande plantor. Platsen där krukan stått bör rengöras med såpvatten eftersom vuxna djur, ägg eller andra stadier av lössen kan ligga kvar på jordrester, fat, fönsterkarmar eller fallna blad efter det att plantan flyttats och därifrån spridas vidare.

Mekanisk bekämpningMosa löss med fingrarna

Enkelt och effektivt är det att mosa lössen med fingrarna.
Lyft försiktigt en angripen planta så att inga löss trillar av. Håll upp krukan framför dig (om det går) och mosa de löss du ser med fingrarna. Ja, det är äckligt men man vänjer sig!
Skaka sedan av plantan lätt i en påse eller hellre utomhus där eventuella kvarvarande löss och ägg inte kan göra skada.
Man kan också duscha bort dem med en kraftig vattenstråle om växten inte är för skör.
Även klisterskivorna bidrar i någon mån till att minska antalet löss.

Klipp och beskär

Är några enstaka blad eller ett toppskott hårt angripna med krullade blad eller drösvis med löss, kan det vara klokt att klippa bort skottet om det inte förstör plantans form.

Spraya

Spraya plantan med en såplösning. Var noga med att såpan kommer åt i alla skrymslen och var extra noga i bladveck, toppar och på bladens undersidor.
Recept såplösning:
2 dl såpa
8 dl vatten
1 msk t-sprit
Spraya ytterligare 2-3 gånger med en dryg veckas mellanrum.
Spraya med såpa mot bladlöss
Det finns även såplösningar att köpa och kraftigare lösningar med gifter, men oftast räcker det med såpan och så är det ju så mycket vänligare mot miljön.
En del av de bekämpningsmedel man kan köpa för besprutning ger skador på vissa växters blad. Det gäller ofta de färdigblandade medel som säljs i sprayflaskor. Använd då hellre lösningar som skall blandas ut.

Biologisk bekämpning

Det finns idag flera bra alternativ för biologisk bekämpning av bladlöss även för hobbyodlare.
Läs mer om biologisk bekämpning här www.wexthuset.com/naturlig-ekologisk-bekampning
[do_widget id=text-62]

Rotlöss – den dolda ohyran

Vuxen rotlus i blomkrukaRotlöss är för många en okänd ohyra som kan drabba alla slags växter vi odlar i kruka.
Att den är relativt okänd beror säkert på att den inte är så vanlig, men en annan orsak är tyvärr att många inte känner till den och därför sprider dem vidare.
Rotlöss är svårt, nästan omöjligt att bli av med och sprider sig väldigt effektivt.
Rotlusen är en art av ullus som lever i jorden och livnär sig på att äta växtrötter. Det finns flera olika typer av rotlöss varav de flesta är harmlösa, men de som vi nu hittar i våra krukor kan göra väldigt stor skada.
Drabbade plantor tappar efter ett tag kraften och tynar sakta bort.
Hur vet man om en planta har rotlöss?Spår av rotlöss i jorden
Hos en välmående planta som får rotlöss kan det dröja länge innan det syns på den att den är drabbad.
Hos sticklingar och småplantor märks det oftast snabbare eftersom de inte har så mycket rötter, men det beror också på hur stort angreppet är. Ett litet angrepp kan växa till under en längre tid till dess plantan plötsligt tappar växtkraft och slokar.
Enklast att ta reda på om en planta har rotlöss är att avlägsna krukan och titta på rotklumpen och titta efter.
Tyvärr är tidiga angrepp på småplantor lätta att missa även om man kikar på rotklumpen eftersom plantan troligen rätt nyligen är omskolad och rotlössen ännu inte kommit ut till krukbotten eftersom rötterna inte hunnit växa till ordentligt.

Spår av rotlöss i kruka
Spår av rotlöss i krukan

Spår av rotlöss i jord med perlite
Rotlusspår bredvid perlite

Hur ser den ut?
Den vuxna rotlusen är vit och lite mjölig i konturerna??, ca 3 mm lång och förflyttar sig långsamt. Det är inte så ofta man ser de vuxna lössen, utan spår av rotlöss visar sig som små vita, lätt blåaktiga ansamlingar med aningen mjöligt eller vaxliknande hölje.
Ofta ser man också smala stråk längs rottrådarna mellan de lite större klumparna.
Ett tidigt angrepp hittar man oftast i botten, men beroende av hur lössen kommit in i krukan kan de även synas någonstans längs sidorna.
Vid kraftiga angrepp ser man dem runtom hela rotklumpen.
Man kan nästan alltid se avtryck från det vitblåa vaxet på insidan av krukan. Det är oftast det säkraste sättet att skilja ett litet angrepp från vad man kan missta för rotlöss; nämligen perlite eller vanligt ??jordmögel?? som är helt ofarligt.
Hur får man rotlöss?
Rotlöss hittar man oftast hos växter som sticklingförökas, dvs. där man har moderplantor.
Växter som frösås, eller som köps in av handelsträdgårdarna som pluggplantor; sommarblommor och växter av säsongskaraktär som t.ex. petunia, penséer, många utplanteringsväxter, köksväxter och kryddor brukar inte vara något problem, men det skadar inte att ändå vara uppmärksam.
Ofarligt jordmögel
Ofarligt jordmögel
Vanligast är nog att rotlöss sprids med sticklingar via försäljning och byte av växter mellan privatpersoner, men det finns en ganska stor risk även när man handlar sticklingar och plantor från mindre handelsträdgårdar och företag som specialiserar sig på olika växtslag.
Ofta handlar det om växtslag som många samlar på som t.ex pelargoner, saintpaulia och porslinsblomma, men i princip vilka växter som helst kan vara drabbade.
Erfarenhet visar att det är långt ifrån säkert att köpa in plantor från andra länder. Där är rotlöss minst lika vanligt som i Sverige.
Kunskapen om rotlöss är även hos yrkesodlare oroanden liten vilket gör att risken för spridning är relativt stor.
Hur skyddar man sig?
Bästa sättet att skydda sid från att få rotlöss på sina växter är att vara extremt försiktig med nya växter man tar hem.
Det är klokt att ha som regel att låta nya plantor stå för sig själva ett tag i karantän??.
För att hinna upptäcka ohyra och sjukdomar innan man flyttar ihop en nyinförskaffad växt med de man har sedan tidigare bör man vänta minst tre veckor.
Så lång tid, och kanske ännu längre kan det ta innan ett färskt rotlusangrepp syns.
Nu är det väl få som har plats för någon längre tids karantän, men var försiktig och kolla växten både ovan och under jord noga innan den får stå med de andra och använd alltid individuella fat för att hindra att vuxna rotlöss eller larver kommer över till en angränsande kruka via dräneringshålen i krukans botten.
Hur sprider de sig?
Vuxna rotlöss kan själva vandra från kruka till kruka, men stoppas med största sannolikhet om krukan har fat.
Vanligaste sättet att de sprids på är troligen i samband med att man vattnar och har flera krukor på en bricka då både vuxna djur, larver och ägg kan flyta mellan krukorna.
Ett annat tillfälle där rotlössen lätt sprider sig är när man planterar om. Om inte redskap, krukor och fat är rena eller om man jobbar på ett bord där jord från olika plantor blandas är risken för spridning överhängande.
Man kan också sprida rotlöss med jordrester som fastnar på handen om man hanterar en angripen planta. Ägg och larver är mycket små och kan lätt följa med små jordrester.
Vad gör man om man har rotlöss?
Har man fått in rotlöss bland sina växter måste man vara extremt försiktig. Små ägg som knappt är synliga för ögat kan bilda en ny koloni inom ett par månader. Ägg och larver sprids enormt lätt i samband med omplantering, när man vattnar och det rinner över ner på andra plantor, om man får jord på händerna från en smittad planta och tar i en annan.
Var försiktig så att jord från en angripen planta inte flyger omkring.
Man kan heller inte flytta en etikett, eller en blompinne från en kruka till en annan, då har man närmast garanterat spridit lössen till den nya krukan. Ett annat bra sätt att sprida dem är om man är oförsiktig och använder krukor och fat som inte rengjorts, eller byter fat mellan krukor.
Ställ aldrig krukor i växthus direkt på golvet utan fat eftersom rotlössen även trivs i växthusets jordbäddar och i sand och jord mellan gångstenar och i grus.
God hygien och extrem försiktighet när man vattnar och hanterar växterna är viktigt för att hindra vidare spridning.
Isolera
Angripna växter bör omedelbart isoleras så de omöjligen kan komma i fysisk kontakt med de man tror är fria från rotlöss.
Om man har, eller har haft ett angrepp bör man ta till vana att då och då ta bort krukan och kolla rotklumpen på sina växter för att försäkra sig om att de inte är drabbade.
Behandling
Vissa observationer tyder på att rotlöss föredrar torrare jord framför blöt, men att dränka plantorna under längre tid med jämna mellanrum lär inte hjälpa och är heller inte att rekommendera för många sorter som rentav kan ta skada om jorden under en längre perioder är för blöt.
Vill man prova måste i så fall den hink som används rengöras extremt noga mellan de olika plantornas dopp för att inte riskera att proceduren sprider ohyran istället för minskar den.
De gifter som är verksamma mot rotlöss är inte tillåtna för privatpersoner, därför rekommenderas i första hand att man tar sticklingar och slänger den angripna plantan i soporna. Tänka på att vara försiktig så att ingen jord från plantan kommer på sticklingen.
Man tror att vissa arter av rotlöss även kan befinna sig ovan jord, så för att vara helt säker kan man spruta sticklingen med växtsåpa eller lägga den i såplösning några minuter för att minimera risken för spridning till sticklingen.
Vill man ge sig på att använda gifter kan man prova att behandla en planta med de starkaste som är godkända för privatpersoner, men det kräver en mycket kraftig dos och resultatet är ovisst.
Om man vattnar ner giftet flyttar sig lössen längre ner i krukan och tar skydd. Säkrast är att ta bort krukan och peta loss så mycket jord som möjligt från rötterna och därefter dränka rotklumpen i en giftlösning under några timmar så att hela rotsystemet garanterat är indränkt. Därefter planteras plantan om och får stå i flera månaders karantän då eventuellt kvarvarande angrepp inte kommer att synas i utkanten av krukan förrän rötterna vuxit till ordentligt igen. Denna metod kan fungera, men det finns inga garantier, och det finns risk att plantan tar skada av behandlingen.
Det finns ännu ingen säkert fungerande biologisk bekämpning att tillgå, men i takt med att problemet ökar kommer säkert en lösning inom en inte allt för avlägsen framtid.
De rotlöss som bor i våra krukor dör i minusgrader, vilket man kan utnyttja för att bli kvitt dem i ett kallväxthus och i krukor som man kan låta stå ute under vintern.
En dålig nyhet för den som har växthus som hålls uppvärmt även på vintern är att har man väl fått in rotlöss i en kruka är risken väldigt stor att de flyttar in i jorden, gruset, eller i den mossa som oftast finns i växthuset.
I artiklar från bl.a. Storbritannien berättas det om omfattande saneringsåtgärder för att bli av med de rotlöss som koloniserat växthuset. Alla växter måste ut, hela växthuset måste i flera omgångar skuras med de starkaste rengöringsmedel men kan få tag på och självklart måste även jorden behandlas. Det värsta scenariot är att det kan ta flera år att bli av med dem och det säkraste sättet lär vara att låta växthuset stå kallt en period så de garanterat fryser ihjäl.
[do_widget id=text-62]

Föröka krukväxter med delning

Aloeplanta med sidoskott
Aloeplanta med sidoskott

Ett av det allra enklaste sättet att föröka en växt på är genom delning. Orsaken är att man i många fall får en ny liten planta som redan har mer eller mindre kraftiga rötter, men också att denna typ av förökning som naturen själv använder sig av vilket gör att det är lättare att lyckas.
Delning är jättebra och ibland närmast nödvändig hos många perenner, men i den här artikeln beskrivs delning av krukväxter.
Man kan dela i stort sett alla växter som bildar sidoskott, vilket alltså inte alla gör.
Det finns olika typer av sidoskott. Det finns bladrosetter, utlöpare av olika slag, sidolökar och knölar som växer i sidled och kan delas. Även en del orkidéer kan förökas genom delning med bladrosett eller utväxt. Detta beskrivs i en annan artikel.
Bästa tiden för delning är på senvintern och tidig vår då man kan passa på i samband med omplantering. Men blir det trångt i krukan kan man även dela växten andra tider på året.
Föröka växter med sidoskott
En sidorosett ser ut som en liten kopia av växten och växer upp ur jorden alldeles bredvid huvudplantan.Exempel på växter som kan delas
Exempel på växter som bildar sidorosetter:

  • Svärmors tunga
  • Aloe
  • Saint Paulia
  • Clivia
  • Fredskalla

För växter som förökas med sidoskott är det viktigt att de inte är för små utan kan hanteras ordentligt och att de har få en hel del rötter. Det är enkelt att kolla genom att knacka loss jordklumpen ur krukan och titta efter.
Ibland sitter sidoskotten relativt löst, men mer vanligt är att man får ta i lite för att lyckas bryta loss dem.
Ta ett ordentligt grepp runt jordklumpen, sätt tummarna mellan huvudplanta och sidorosett och bryt försiktigt så att sidorosetten lossnar lite från huvudplantan.
Det är inte ovanligt att rötterna på huvudplanta och bladrosett vuxit ihop och gör det svårt att dela dem åt. Då får man ta i ordentligt men samtidigt vara försiktig genom att bryta och lirka lite i taget. Om det behövs kan man ta hjälp av en blompinne eller liten blomspade eller en gaffel för att försöka bryta isär plantan.
Plantera bladrosetten i bra blomjord i en kruka som till storleken är proportionerlig till plantan. Vattna försiktigt och håll lätt fuktigt till ny tillväxt visar sig. Då behandlar man den på samma vis som en fullvuxen planta.
Huvudplantan får efter delningen säkert plats i sin tidigare kruka men behöver få lite ny jord.
Bladrosetter på aloeplanta

Växter med utlöpare

En utlöpare kallar man det som växten skickar iväg under eller ovan jord där det i änden utvecklas en ny liten planta.
Några exempel på växter som bildar utlöpare:Bladrosetter på utlöpare av ampellilja

  • Ampellilja
  • Mor och barn
  • Hjärta på snöre
  • Ormbunke (bildar utlöpare både ovan och under jord)

Ursprungstanken med att skicka utlöpare med småplantor är att de skall slå rot i jorden en bit från plantan som till exempel jordgubbsplantor gör. När de istället odlas i kruka i kruka blir resultatet istället att utlöparna blir hängande i luften som tex hos ampelliljan. Dessa småplantor är lätt att ta tillvara för att göra nya växter av. Är rötterna väl utvecklade klipper man av utlöparen och planterar den i en liten kruka med vanlig blomjord, vattnar försiktigt, placerar ljust och håller lätt fuktig till dess ny tillväxt visar sig.
Om rötterna är lite uttorkade eller inte särskilt väl utvecklade behöver den hjälp att bilda rötter. Då planterar man den i såjord och låter den stå några veckor i ett miniväxthus. Där får extra fukt och ett stabilt klimat. När den visar ny tillväxt har rötterna etablerats och den kan skolas om till vanlig blomjord och efter några veckor skötas som en fullvuxen planta.
Ett annat och lite säkrare alternativ är att sätta ner den lilla plantan i en kruka med såjord medan den fortfarande sitter fäst vid moderplantan och kan dra nytta av dess livskraft.
Efter några veckor när man ser att den börjat växa ordentligt klipper man av utlöparen och man har fått en ny liten krukväxt.
Utlöpare som redan ligger mot jord bildar snabbt bra rötter. Klipp av utlöparen bredvid den lilla plantan och lossa den försiktigt från jorden. Sitter den hårt fast kan man försöka lirka loss den med en gaffel eller, om den har fått riktigt kraftiga rötter; ta ut plantan ur krukan och bryta loss den ur jorden.
Plantera i blomjord i en kruka som proportionellt överensstämmer med plantans storlek.

Mattbildande växter

En annan typ av växter som går att föröka med delning är ??mattbildande?? växter. De växer på bredden istället för på höjden. En del av dessa växer i sidled med hjälp av utlöpare medan andra skapar mängder av nya plantor sidledes som bildar en del av den totala växten.
Några exempel på detta är:

  • Plättar i luften
  • Hemtrevnad

Dessa bildar ett myller av ofta ganska grunda rottrådar som den mattbildande plantan växer upp ifrån. Den växer i princip på bredden istället för uppåt. Denna typ av växter kan man dela i två eller flera mindre delar. Knacka loss jordklumpen ur krukan och håll den ordentligt med båda händer och tryck isär med tummarna. Alternativt kan man dela dem med en gaffel!
Plantera de delade plantorna i blomjord i varsin kruka i passande storlek. Låt dem gärna stå i ett miniväxthus eller i en plastpåse första tiden för att underlätta omställningen.

Lök- och knölbildande växter

Många lök- och knälväxter får sidolökar som kan avlägsnas från huvudlöken/knölen och planteras som en egen växt. Ett exempel på detta är lyckoklöver.
Hos växter som bildar en sidolök eller knöl, eller sorter som växer på bredden genom att bilda en mängd små knölar tar man loss jordklumpen ur krukan och bryter loss en eller flera lökar eller knölar och plantera dessa i en liten kruka med blomjord. Vattna återhållsamt första tiden till dess att lökarna eller knölarna börjar skjuta nya skott. Sköt sedan om den som vanligt.
[do_widget id=text-35]

Recept på nässelvatten

Nässlor klara för skördNässelvatten tillhör en av de bästa gödselmedel du kan ge dina växter, och inte brukar det vara brist på råvaran heller.
Nässlor innehåller många viktiga mineraler och spårämnen som verkar allmänt stärkande och ger ett bra näringstillskott till nästan alla växter du odlar.
Späda nässlor och plantor där stjälkarna ännu inte förvedats är bäst, men är de för kraftiga i stjälken kan man dra av bladen ner i hinken.

Blötlagda nässlor till gödning
Blötlagda nässlor

  • Plocka en rejäl bunt nässlor och stuva ner i en hink eller tunna. Undvik nässlor där stjälken börjat bli för hård. Mjukare och saftigare växtdelar är bättre att använda.
  • Fyll på med vatten så att det täcker nässlorna.
  • Lägg på ett lock och låt stå några dagar. Rör om då och då för att det skall blanda sig ordentligt.
Nässelgödning - klar att användas
Nässelgödning – klar att användas

Efter ungefär 3 dagar kan man börja använda vattnet.
Då kan man välja att sila bort växtdelarna eller låta dem ligga kvar och bygga vidare på genom att fylla på med nytt vatten vartefter. Gör man det kan samma omgång användas i några veckors tid innan nässelresterna behöver bytas ut.
Häll resterna på komposten eller varför inte lägga dem som täckmaterial i köksträdgården – där gör de dubbel nytta!

Dosering:
Gödsla dina växter med nässelvatten en gång i veckan.
Blanda näringen 1 del nässelvatten till 9 delar vatten, eller späd nässelvattnet tills färgen påminner om te.

TIPS! Man kan stuva in nässlorna i en nätpåse av den typ gul lök förpackas i. Knyt om öppningen och häng den som en tepåse i hinken. Enkelt att sila bort. I stället för att röra doppar man då nätpåsen upp och ner i vattnet.
För att skynda på nedbrytningen av nässlorna kan man finfördela dem innan de blötläggs.
Vill man alltid ha tillgång till nässelvatten kan man plocka och torka nässlor som man sedan använder på samma sätt som färska.

Äkta vallört - bra att blanda gödning med
Äkta vallört

Vallört

Nässelnäring är fantastiskt bra som näring men den växt som anses allra bäst att göra gödningsvatten av är äkta vallört Symphytum officinale.
Även uppländsk vallört S. x uplandicum kan användas.

Uppländsk vallört - bra att blanda som gödning
Uppländsk vallört

Vallörten är mycket kraftigväxande och blir nästan som ett ogräs i trädgården om den inte begränsas.
Samtidigt är den ganska fin med blå till violett blomning och ger frodig grönska redan tidigt på säsongen så har man ett litet hörn över kanske den kan få bo där…

Skötsel av nyinköpta sticklingar

Nu börjar det dyka upp  många spännande sticklingar hos växthandlaren. Ett perfekt tillfälle att skaffa lite nya favoriter till fönsterbrädan och till sommarens planteringar för en billig penning.
För att dina nya plantor skall frodas och bli så fina som möjligt finns det några saker att tänka på.
Fuchsiastickling
Växterna vi köper har odlats under perfekta förhållanden med lagom mycket vatten, luftfuktighet, temperatur och med extra belysning. Därifrån har de sedan transporterats till butiken, och i värsta fall, vilket inte är helt ovanligt, stått ett par dagar med mycket sämre belysning än de tidigare varit vana vid och i en annan luftfuktighet än tidigare.
När vi så kommer hem med våra nyinköpta sticklingar blir det ytterligare en omställning till den ofta torra och ibland också ganska mörka miljön under årets första månader. Då behöver sticklingen pysslas om lite för att anpassa sig till sin nya omgivning.
Växter stressas av alla möjliga orsaker: när de flyttas, temperaturförändringar, ändrad luftfuktighet, ändrade ljusförhållande, ändrade jordförhållanden, vattenbrist, för mycket vatten, och så vidare.
En stressad växt måste fokusera mer på att överleva än på tillväxt så ju bättre förutsättningar vi kan ge dem dess bättre.
Större växter klarar ofta det här bättre än små, nyrotade sticklingar och därför följer här några tips för att lyckas.
sticklingar-av-fuchsia
Välj rätt stickling
Välj en sticklingar som ser välmående ut. Frodiga, oskadade blad, ordentligt med rötter och fuktig, men inte genomsur jord.
Har den börjat tappa blad, eller om bladen har någon skada finns risk att den inte klarar sig eller tar lång tid på sig att återhämta sin växtkraft.
Karantän?
Man kan undvika mycket problem genom att ha som regel att alltid ställa nyinskaffade växter åtskilda från de man redan har.
Även om växten du tagit med hem ser frisk och sund ut kan den mycket väl bära på ohyra eller någon annan skadegörare som inte visar sig förrän efter en tid.
Det är inte helt ovanligt att ohyra visar sig några veckor efter en flytt eftersom plantan då är lite försvagad. Ohyran får då snabbt fäste och kan breda ut sig.
’Karantänen’ bör helst vara minst tre veckor.
Tänk på att inte alla skadegörare syns ovan jord. De hemska rotlössen gömmer sig som det låter just i jorden. Så innan dina nya växter ställs samman med de befintliga rekommenderar jag att du kollar dem ordentligt. (Mer om rotlöss och annan ohyra finns i andra inlägg/artiklar – använd sökfältet så hittar du dem.)
Invänjning
Vänta någon dag efter hemkomsten med omplantering. Ställ sticklingen ljust utan starkt solljus, gärna i ett dricksglas där väggarna hjälper till att hålla en högre fuktighet runt sticklingen.
Skydda dem från varma element som bidrar till att torka ut plantan.
Luftfuktighet
En del växter, särskilt de med ganska tunna blad som tex Fuchsia, Hibiskus, Bougavillea, samt många utplanteringsväxter mår bra av lite förhöjd luftfuktighet under den första tiden. Små sticklingar kan man gott ställa i ett miniväxthus eller ställa ner i en plastpåse utan att knyta till dess man ser att tillväxten tar fart.
Avvänj dem sedan successivt. Man kan även ställa krukan på ett djupt fat med lecakulor och vatten. Vattnet får inte nå krukan, men bidrar till förhöjd fuktighet.
Andra växter däremot, ofta de med lite succulenta (köttiga) stammar som tex Pelargoner vill absolut inte bo i ett miniväxthus eller ha en plastpåse över sig, men i övrigt hanteras de som de andra sticklingarna.
Omplantering
Om det finns ordentligt med rötter när man lyften växten ur krukan kan sticklingen planteras om, annars bör den stå kvar i sin kruka i dricksglaset några dagar till dess rötterna är kraftigare.
Välj en kruka som inte är för stor eftersom det är lätt att jorden blir för sur då de små rötterna ännu inte orkar dricka så mycket. Plantera hellre om en gång till längre fram när sticklingen vuxit till ordentligt.
Välj en bra blom- eller plantjord från något av de ledande tillverkarna. Glöm billig jord! Det lönar sig att köpa bra jord. Billig jord kan i värsta fall bidra till att plantan inte klarar sig eller växer väldigt dåligt.
Glöm inte att spara etiketten med växtens namn! Stick ner den djupt i krukan så kommer den inte bort.
Vattning
Håll jorden fuktig, men låt den inte bli sur. Blir den det så låt den torka upp ett par dagar innan du vattnar igen. Har den blivit ordentligt övervattnad kan man försöka dra ut fukt genom att placera krukan på en tidning.
Näring
Börja tillföra näring 3-4 veckor efter omplanteringen enligt rekommenderad dosering. Är plantan fortfarande lite klen kan man börja med halv dos till dess att den blir kraftigare. I stället för traditionell växtnäring kan man till unga plantor och sticklingar använda Formulex. Den kan tillföras genom att spraya plantan eller så vattnas lösningen i jorden.
Inte blomma…
Vänta helst med att låta sticklingen blomma. Den behöver all kraft till att växa till sig. Nyp därför av de första blomknopparna. Det låter tufft, men brukar vara värt besväret.
LYCKA TILL!

Ljuslykta som minidrivhus

Många ljuslyktor med glassidor och tak passar utmärkt som minidrivhus.  De kan användas både för att  driva frösådder och sticklingar i eftersom väggarna släpper in ljus och den ventilation som ofta finns i locket hjälper till att ventilera bort den kondens som annars bildas.
Ljuslykta som miniväxthus
Den enda nackdelen kan vara att inget ljus kommer uppifrån. Men sommartid i ett soligt fönster, ett växthus eller ett ljust uterum är detta inget problem, utan kan snarast vara en fördel med lite skugga uppifrån eftersom det annars kan blir för varmt.
Allra bäst är det med modeller som är ganska höga eftersom det då kommer in mer ljus till växterna.
TIPS! I lyktan kan man få ett bra mikroklimat med lite högre luftfuktighet som passar många av våra krukväxter som ogillar våra torra bostadsrum som  till exempel murgröna, plättar i luften och fetbladsväxter. De kan ha sin ordinarie placering i en ljuslykta där fuktigheten kan hållas lite högre än i bostadsrummet. Då trivs de extra bra.
Är lyktan tillräckligt stor kan man ställa ett par mindre plantor där och lägga in lite stenar eller annat fint. Det blir jättesnyggt! Placera i eller nära ett fönster så mår växterna prima.
[do_widget id=text-63]

Se upp för helgrönt!

Ibland händer det att helgröna blad dyker upp hos en växt som i övrigt har flerfärgade, brokiga eller så kallat variegerade blad. Det kan hända både hos våra krukväxter, rabattväxter, träd och buskar.

Helgröna blad hos pelargonen Freak of Nature
Helgröna blad håller på att ta över hos pelargonen Freak of Nature

Den gröna färgen är den naturliga, ursprungliga färgen hos nästan alla växter. De brokbladiga sorterna är alla avarter eller mutationer som uppstått hos en planta. Denna avvikande utväxt har sedan tagits tillvara och odlats vidare som en ny sort.

Det är inte helt ovanligt att den ursprungliga, gröna formen återkommer hos den brokbladiga varianten. Visst kan det se lite roligt ut med en grön del mitt i det brokbladiga, men man bör vara återhållsam med att låta den helgröna delen vara kvar eftersom det helgröna annars lätt kan ?ta över? hela plantan vilken kanske inte är riktigt meningen.
Den gröna utväxten har nästan alltid ett kraftigare växtsätt än den brokbladiga varianten eftersom de helgröna bladen har mer klorofyll.

Så snart man ser ett helgrönt blad hos en annars brokbladig växt bör man hålla ögonen öppna. Det kan vara en tillfällighet och det kanske bara blir ett eller ett par helgröna blad som man bara kan nypa bort, men ser man att en hel gren får gröna blad bör man avlägsna den.
En rolig bonus är att man kan sätta den helgröna delen i såjord och få en ny planta med helgröna blad.
gront-blad-pa-brokbladig-murgrona                       stickling med gröna blad från murgröna
OBS! Det är inte ovanligt att nya blad som växer ut på vintern blir gröna trots att det inte handlar om en återgång till ursprungssorten. Det beror på ljusbrist. Det är bara att vänta in ljusare tider och kolla att de blad som växer ut då ser ut som de ska.
[do_widget id=text-62]