Det ÄR fånigt, jag vet, men jag bara älskar att titt som tätt gå och titta till mina frösådder för att se om något kommit upp. I går när jag såg de första små skotten i några av krukorna med paprikasådder hörde jag mig själv ge upp ett litet glädjetjut. Jag kollade på etiketten där jag skrivit sådatum och kunde konstatera att det tagit 11 dar från sådd till första livstecken.
Idag på eftermiddagen kunde jag inte hålla mig utan gick och tittade lite igen och fick då till min glädje se att den första tomatsådden från i fredags, alltså för fem dagar sedan visade en pyttegrodd nere i jorden – yes! Ännu gladare och faktiskt lite överraskad blev jag när jag såg att hela fem av söndagens 40 pelargonsådder redan börjat komma upp. Oj, vad trångt det kommer bli här snart…
På tal om pelargoner – Idag kom Länstidningen ut med det reportage som gjordes hemma hos mig i förra veckan. Kolla in bilden på Spike, vår ’lilla’ Rhodesian Ridgeback med vattenkannan. Bilden är INTE arrangerad utan han kom in i växthuset, snodde kannan och sprang iväg. Sån är han…
Här är en länk till reportaget Blommar bland sina pelargoner.
Och på tal om tidningar – igår kom veckotidningen Allers där de tipsar om den fina jordgubbsodlingssäcken vi säljer på Wexthuset. Den har hela åtta fickor med plats för både kryddor, jordgubbar och smultron.
Själv har jag haft en i tre år nu. Jag har planterat en passionsblomma i den upptill och i fickorna sitter diverse kryddväxter och månadssmultron.
På vinter har jag baxat in den i det frostfria växthuset så att växterna ska överleva vintern. När sommarn kommer har den fått stå på vår terrass.
[do_widget id=text-62]
Enkel fröpåse utan lim och tejp
Aldrig har man en fröpåse till hands när man behöver den!
Det finns många bra mallar för fröpåsar, men till de flesta krävs det tejp eller lim för att den ska hålla ihop.
Denna fröpåse, eller snarare, detta frökuvert viker man snabbt ihop från ett fyrkantigt papper i valfri storlek och dina fröer är i tryggt förvar.
Man tar helt enkelt den pappersbit som finns till hands. Är man på resande fot och inte har tillgång till något fint papper går det alldeles utmärkt med en biljett, ett kvitto eller en bit av en broschyr…
[do_widget id=text-35]
Lite tankar om sticklingstips
Jodå, jag har varit och kikat, men än syns det inga livstecken ovan jord från helgens frösådder.
Nu börjar den perioden på året då nästan alla tidningar har artiklar med bilder och odlingstips för pelargoner.
Ofta är det jättefina reportage som ibland är hemifrån någon riktig pelargonentusiast – (Jodå, det kommer ett pelargonreportage om mig också i Länstidningen denna vecka!)
Men idag när jag bläddare igenom en tidning som delas ut kostnadsfritt till många hushåll blev jag lite konfunderad när jag läste om att sticklingar från hängpelargoner och doftpelargoner hade speciella krav på jorden.
Möjligen är det så, men inget som jag märkt under ganska lång tid av pelargonsticklande så jag vill egentligen bara skriva att det inte är någon större skillnad att ta stickling på just dessa två sortgrupper.
Visserligen har hängpelargoner lite hårdare stjälkar vilket ibland gör dem lite trögare att rota och särskilt gäller det lilte äldre växtdelar. Tar man unga skott och sätter sticklingar av är de nästan lika lätta att rota som zonalpelargoner.
Flertalet doftpelargoner är väldigt lika vanliga zonalpelargoner både i växtsätt och skötsel och har inga andra krav när det gäller förökning med sticklingar.
När jag ändå håller på att kritisera tips och råd jag läst i tidningar vill jag passa på att än en gång dementera att man ska ha plastpåse över pelargonsticklingar.
Pelargoner är ett av få undantag där man inte ska ha sticklingar i miniväxthus eller under en plastpåse. Har man det finns det risk att de ruttnar och det vill man ju inte.
Återkommer med rapportering från pelargonreportaget senare i veckan. Jag är så himla nyfiken vad de skrev ner av allt jag sa…
[do_widget id=text-2]
Om blomflugor, sorgmyggor och fruktflugor
Sorgmyggor, Sciaridae, eller ?blomflugor? som de ofta kallas, är något som många drabbas av särskilt i samband med frösådder, men även i krukor med vuxna växter trivs de så länge det är tillräckligt fuktigt.
Sorgmyggorna är små svarta myggor som vi upptäcker när de svärmar runt krukorna.
Den vuxna sorgmyggan mäter ungefär 2,5 millimeter och har långa, pärlbandslika antenner. De har en livscykel på mellan 4-5 veckor och lägger 70-140 ägg i fuktig jord.
Sorgmyggan kan på kort tid göra stor skada på våra växter och särskilt utsatta är små plantor och frösådder.
Den lägger sina ägg i jorden och när de kläcks kommer det ut små ljusgrå, nästan genomskinliga larver med brunsvart huvud, ca 6-7 mm långa. Larverna lever i de översta jordlagren och kalasar sedan med stor aptit på rötter och fröer. De små nyutkomna rötterna har inte en chans utan sticklingen dör och fröet kan inte gro.
Ättiksflugor
Man skall inte blanda ihop sorgmyggan med ättiksflugan som ibland också kallas bananfluga eller fruktfluga. Den gör inte någon skada på växter, men kan vara otrevlig ändå.
Ättiksflugan trivs i köket på frukt och grönsaker och man bli lätt av med dem genom att rensa bort frukskal och grönsaksrens och sedan ställa fram en specialblandning som hälls i en flaska.
Receptet mot ättiksflugan
2 delar vinäger
1 del sirap
1 droppe diskmedel
Flugorna lockas av blandningen och drunknar i flaskan.
Det finns också färdiga fällor att köpa och dem hittar du på vår hemsida Medel mot bananflugor
Det finns även en annan liten flygare, vattenflugan som ibland tar plats i våra hem. Den enkla skillnaden från sorgmyggan är att den har korta antenner. Vattenflugans larver lever av alger som växer i stillastående vatten och är oskadlig för växterna och brukar inte vara så väldigt irriterande för oss människor.
Bekämpning av sorgmyggor
Sorgmyggor trivs förträffligt i just den fuktiga miljö vi ofta har för våra frösådder och sticklingar. Har de väl etablerats sig kan de vara väldigt svåra att bli av med och att låta jorden torka upp är sällan ett alternativ för krukor med frösådder och sticklingar därför är det viktigt att agera direkt om man misstänker att man fått sorgmyggor.
Hos fullvuxna plantor utgör sorgmyggans larver inte lika stor fara, men i värsta fall kan lavernas framfart försvaga plantan och bidra till att den drabbas av bakterieangrepp och olika svampsjukdomar. Här kan man prova att låta jorden torka upp ordentligt i krukan under en period så att ägg och larver dör ut.
Börja sedan med att vattna mer måttligt än tidigare för att undvika återbesök, eller att eventuella kvarvarande individer får nytt fäste och börjar föröka sig igen.
Har man frösådder eller sticklingar på rotning kan det vara mer kritiskt. Ser man bara ett fåtal flugor kan man försöka isolera de krukor man ser de svärmar kring för att minska spridningen, men håll dem alla under uppsikt.
Nya larver kläcks och spridningen fortsätter om man inte ser upp.
Ett av det mest effektiva bekämpningsmedlet är rundmaskar, nematoder Steinernema feltiae. Nematoderna söker aktivt upp larverna och använder dem som värddjur när de förökar sig vilket gör att de förintas. När sorgmyggorna är borta försvinner sedan nematoderna naturligt eftersom de inte har några värddjur för sin förökning.
Andra alternativ för bekämpning är bakterien Bacillus thuringiensis var. israelensis och rovkvalstret Hypoaspis miles.
Dessa biologska bekämpningsmedel finns numera till försäljning i mindre förpackningar även till privatpersoner.
Bekämpning kan också göras med kemiska bekämpningsmedel som oftast säljs som koncentrat, men dem vill vi ju helst undvika.
Vattna med medlet på redan fuktad jord så att det sprider sig enkelt i jorden. Ofta behöver man upprepa behandlingen en till två gånger.
Förebyggande mot sorgmyggor
Sorgmyggor sprids oftast från kruka till kruka. Det är inte ovanligt att de följer med in när man plockar in krukor som stått utomhus på sommaren. Därför är det klokt att ställa nyinköpta och nyintagna plantor för sig ett tag så att man säkert vet att den är fri från ohyra.
Det är alltid bra att ha klisterskivor hängande över frösådder och sticklingar så att man snabbt kan se om någon ohyra är på gång.
Man kan hindra, eller i varje fall försvåra för sorgmyggan att lägga sina ägg i jorden genom att täcka jorden med ett lager vermiculite eller perlite. För fröer som skall sås grunt är detta inte ett alternativ eftersom de då hamnar för djupt. Håll sådd och sticklingar lagom fuktiga. Det är när det blir för blött i jorden som sorgmyggan trivs allra bäst.
Till vuxna plantor kan man använda olika typer täckning av jorden som samtidigt kan vara dekorativt och bidra till att bevara fuktigheten i jorden efter det att sorgmyggorna är borta. Några exempel på sådan täckning rä olika typer av dekorativ bark, marmorstenar eller krossad terrakotta.
Jord som legat ett tag (och ibland även nyinköpt jord!) kan innehålla sorgmyggor. Misstänker man att det finns sorgmyggor i jorden kan man sterilisera den före användning.
[do_widget id=text-62]
Vårtecken i damm och gräsmatta
Så-vansinnet fortsätter (och då vet jag att detta bara är början). Den ursprungliga planen att så perenner i helgen så de kan få komma ut och känna på lite kyla innan det blir för milt höll inte. Istället har det blivit pelargonsådd för nästan hela slanten.
Hur det gick tillsammans med lite tips om sådd av vildarter finns på dem här länken: www.AlltOmPelargoner.se
Våren fortsätter sin frammarch och ute på ett kalhygge under hundpromenaden såg jag en endaste, ynka liten tussilago som såg väldigt vilsen ut. Den måste vara helt nyinflyttad. För två år sedan var där djupaste skog och inte alls någon naturlig växtplats för tussilago. Det var nog därför den var ensam. Kan bli lite kul att se hur beståndet växer framöver.
Det blir så väldigt stor skillnad för allt växande med sådan drastisk förändring. Ser väldigt trist ut, men vad göra? Om tio år har det väl börjat växa upp igen…
Stövlade runt lite i trädgården också och såg att nästan all is försvunnit från dammen.
Jag blev lite nyfiken och försökte se om jag kunde se några fiskar nere i djuphålan och det gjorde jag.
Det ser så väldigt trist ut där nere där de bara står helt still och har gjort så i flera månader nu. 
De äldsta fiskarna har bott i dammen i snart sex år så de är ju vana. Hursomhelst var det härligt att se att de var kvar. När solen börjar värma dröjer det nog inte så jättelänge innan vattnet värms och de börjar simma omkring.
När jag gick över gräsmattan kunde jag konstatera att maskarna piggnat till för där var fullt med små bajshögar. Hittar man såna ska man vara glad för då är allt som det ska och växtligheten får både värdfull näring och bra syresättning
[do_widget id=text-62]
Dosera näring med pump
Att dosera näring kan vara lite ¨stökigt’ och ofta blir det kanske att man häller en skvätt ner i vattnet och hoppas på det bästa. Och troligen är det gott nog i de flesta fall, men man kan göra det lite enklare för sig genom att dosera med en pump.
Det finns fina flaskor med pump att köpa, men en begagnad och väl rengjord tvålpump som på bilden går också jättebra att använda.
Testa ut pumpen genom att prova hur många tryck som behövs för att ge den mängd som räcker till den volym din vattenkanna har, sedan har du snabb och enkel dosering utan att hälla och drälla.
PS: Glöm inte att skaka näringen innan den används
OBS! Näring som är mycket trögflytande lämpar sig inte för pumpdosering.
[do_widget id=text-50]