Fairy Light

Stjärnpelargon Fairy Light

Sortgrupp: Stjärnpelargon
Förädlare:  Brian West
Blomtyp: Dubbel, Äggskal
Blomfärg: Vit, Röd
Blad: Gröna
Växtsätt: Dvärg
Övrigt:

[do_widget id=text-2]

P. Lawrenceanum

P. 'Lawrenceanum' - primärhybrid

Sortgrupp: Primärhybrid
Förädlare:  
Blomtyp: Enkel
Blomfärg: Lila, Vit
Blad: Grågröna
Växtsätt: Geofyt
Övrigt: Blommorna doftar på natten

[do_widget id=text-2]

Fairy Fantasy

Pelargonium-Fairy-Fantasy-stellar

Sortgrupp: Stjärnpelargon
Förädlare:  
Blomtyp: Enkel
Blomfärg: Laxrosa
Blad: Gröna
Växtsätt:
Övrigt:

[do_widget id=text-2]

Fabian Game

Stjärnpelargon Fabian Game

Sortgrupp: Stjärnpelargon
Förädlare:  Brian West
Blomtyp: Dubbel
Blomfärg: Röd, Vit
Blad: Gröna
Växtsätt:
Övrigt:

[do_widget id=text-2]

Emma Game

Stjärnpelargon Emma Game

Sortgrupp: Stjärnpelargon
Förädlare:  Brian West
Blomtyp: Enkel
Blomfärg: Ceirse, Rosa
Blad: Gröna
Växtsätt:
Övrigt:

[do_widget id=text-2]

Elsie

Sortgrupp: Hybridhängpelargon
Förädlare:  
Blomtyp: Dubbel
Blomfärg: Röd
Blad: Gröna med cremevit kant
Växtsätt:
Övrigt:

[do_widget id=text-2]

Excaliber

Engelsk pelargon Excalilber

Sortgrupp: Engelsk pelargon
Förädlare:  
Blomtyp: Enkel
Blomfärg: Orange, Vit
Blad: Gröna
Växtsätt:
Övrigt:

[do_widget id=text-2]

Fair Ellen

Doftpelargon Fair Ellen

Sortgrupp: Doftpelargon
Förädlare:  
Blomtyp: Enkel
Blomfärg: Vit, Rosa, vinröd
Blad: Gröna
Växtsätt:
Övrigt:

[do_widget id=text-2]

Patinerat trä i trädgården

Växtportal i impregnerat virke
Nybyggd portal patinerad med järnvitriol

När man bygger konstruktioner i trä i trädgården som portaler, växtstöd, pergolor och så vidare använder man sig ofta av impregnerat trä för att få en bra hållbarhet.
Med tiden får det en fin patina som passar ihop med den grönskande omgivningen, men under ett eller ett par år kan det tyckas se lite nytt och missanpassat ut där det står, i bland med en aningens grön eller gulaktig ton innan väder och vind kommit åt att patinera träet på naturlig väg.
Vill man snabbt få lite patina på nytt trä vare sig det är impregnera eller ej kan man måla det med järnvitriol.
Före och efter patinering av trä ute
Impregnerat trä med järnvitriol till vänster

Järnvitriol är järnsulfat i pulverform som blandas ut i vatten enligt dosering på förpackningen.
Lösningen penslas sedan på träet och eftersom konsistensen är som vatten blir det både drygt och är lätt att måla på.
Efter bara någon timme kan man se hur träet börjar få en lätt silveraktig skiftning som gör att träet ser aningen åldrat ut, en ton som fördjupas med tiden.
OBS!
Undvik att måla vid risk för regn eftersom den påmålade blandningen då späds ut och resultatet kan bli fläckigt.
Rent trä och trä med järnvitriol
Obehandlat trä med järnvitriol

Tips!
Trärena ytor man vill få en patinerat finish på som ska stå inomhus kan man ställa ut några dagar i solen.
Då påskyndas processen jämfört om de står inomhus eller t.ex i ett uterum eller växthus.
[do_widget id=text-62]

Bekämpning av vita flygare (mjöllöss)

Mjöllöss ,vita flygare angrepp
Angrepp av vita flygare på engelsk pelargon

Mjöllöss, Aleyrodidae, eller vita flygare som de ofta kallas är samlingsnamnet på ett antal olika arter där växthusmjöllusen, Trialeurodes vaporariorum är den vi ofta träffar på i våra växthus och uterum.
Den överlever inte vintern utomhus i vårt klimat men det händer att de under varma somrar flyttar ut eller följer med plantor som förodlats i växhus. Ofta ställer de där inte till lika stor skada som inomhus, men ju fler de är ju större är risken att de sprider sig eller bidrar till sjukdomar.
Den vuxna mjöllusen är 1-2 mm och har två vingar. Ägg och larver är genomskinliga eller ljust gråvita.
Namnet mjöllus syftar på det vita mjöliga vaxpuder den är täckt av.
Mjöllus, vit flygare med ägg
Mjöllus, vit flygare med ägg

Mjöllöss livnär sig genom att suga växtsaft. Det är inte bara de vuxna djuren, utan även larverna som parasiterar på plantan.
Mjöllössen, liksom många andra sugande insekter avger sockerhaltiga exkrementer, sk. honungsdagg.
Livslängden på vuxna djur är 3-4 veckor och under sin livstid hinner honan lägga ett par hundra ägg.
Mjöllöss föredrar vissa växtslag framför andra. Tomater, pelargoner, gurka och fuchsia tillhör favoriterna, men många andra växter drabbas också.
Sugmärken på blad efter vita flygare
Sugmärken på blad efter vita flygare

De väljer oftast en värdplanta och håller sig till den ett tag innan de söker sig vidare. Därför kan man ibland se angrepp på bara den ena av två plantor som står bredvid varandra.
Ett angrepp börjar oftast på de färskaste bladen i toppen av plantan där de helst lägger sina ägg, men det kan även börja längre ner.
Mjöllöss sitter nästan alltid på undersidan av bladen vilket gör att det kan dröja innan man ser dem. Det kan ofta också ta lite tid innan man märke på plantan att den är angripen.
Man kan ibland se små hål eller prickar och områden som är lite ljusare gröna i tonen där de sugit växtsaften. Men angreppet behöver vara relativt omfattande innan växten tar stryk. Vid det laget har man säkert redan sett de vuxna mjöllössen flyga omkring.
Tomat med angrepp av vita flygare
Honungsdagg från mjöllöss med angrepp av sotsvamp

Små plantor som angrips av mjöllöss kan ta stor skada väldigt fort medan större växter kan klara det ganska bra ett tag. För dem kan istället det största problemet bli sotdaggsvamp som brukar komma och växa till på och runt honungsdaggen. Där bildar den ett gråsvart, klibbigt hölje på bladen och i förekommande fall också på frukterna. Detta gör att plantan försvagas och tillväxten hämmas. Det här är väldigt vanligt på till exempel tomat- och gurkplantor som drababs av mjöllöss.
Vintertid är mjöllusen inaktiv och sitter på en värdplanta och väntar in värmens återkomst. Så snart temperaturen stiger brukar man kunna se enstaka flygfän och då kan man vara förvissad att ett större angrepp är på gång.

Behandling
Bästa behandlingen är att upptäcka dem tidigt så att man snabbt kan sätta in motåtgårder.

Om man regelbundet tar en liten extra titt på sina plantor upptäcker man ofta angrepp tidigt och kan stoppa dem innan det får för stor spridning.
Mjöllössen upptäcker man mycket enkelt genom att dra handen över bladen eller skaka lätt på plantan. Då flyger de vuxna djuren iväg för att snart återvända till sin planta.
En gul klisterskiva är alltid bra att hänga upp. Då ser man direkt vilka djur som finns i luften kring växterna.

Mekanisk bekämpning

Är man lite händig kan man jobba på att klämma ihjäl både vuxna djur , ägg och larver. Eftersom man inte kommer åt alla djur kan man betrakta detta som en första åtgärd.
Svårt angripna blad som är fulla med ägg och larver är en god idé att ta bort. Släng i soporna och inte i kompostlådan.

Spraya med såpa

Enkelt och effektivt är att spraya angreppen med såplösning.
(recept på såplösning hittar du här)
Det är viktigt att spraya direkt på alla djur, såväl vuxna som larver och ägg. Spraya noga på undersidan av alla blad och alla toppskott.
Behandlingen behöver upprepas efter ett par veckor.
Om inte såpabehandlingen hjälper finns det kemiska bekämpningsmedel i handeln som hjälper mot mjöllöss.
Om växten klarar att stå utomhus kan det vara bra att kombinera spraybehandling med ett par veckors utomhusvistelse i skyddat läge.
Eftersom mjöllusen inte trivs lika bra ute får plantan möjlighet att återhämta sig.

Biologisk bekämpning

Det finns utmärkt biologisk bekämpning att tillgå mot mjöllöss. Parasitstekeln Encarsia formosa lägger sina ägg i mjöllössen som därmed förgörs.
[do_widget id=text-35]