Pelargoner, liksom många andra krukväxter, buskar och träd med för den delen kan bli fina om man stammar upp dem.
Enklast är det att stamma upp sorter med stadiga grenar och ett upprätt växtsätt.
Många av de äldre pelargonsorterna är både snabbväxande och storvuxna och har ett växtsätt som lämpar sig för att stamma upp, men i stort sett alla sorter som har ett någorlunda upprätt växtsätt kan stammas upp.
Utgå alltid från en planta som ännu inte förgrenat sig utan har en huvudstam.
Ett tips kan vara att utgå ifrån en planta som kanske är lite gänglig och gles nedtill när man tar fram dem på våren. Har den bara en någorlunda rak och upprättväxande stam är det bara att fortsätta.
Sätt en stödpinne längs stammen så att den fortsätter att rikta sig rakt uppåt. Bind plantan mot pinnen med lösa öglor som inte stramar när stammen blir grövre.
Avlägsna sidoskott och bladrosetter som växer ut på stammen. Man gör precis som på tomater; man ‘tjuvar’ de små blad som växer fram i bladvecken, men lämna under uppväxten gärna kvar de blad som växer direkt från stammen. De hjälper till med cirkulationen till dess kronan formats.
När önskad höjd uppnåtts toppar man plantan och låter de skott som utvecklas där den blivande kronan bildas vara kvar. Nu kan man ta bort de skott som växer längs stammen eftersom alla blad som nu växer fram i kronan klarar av cirkulationen.
Efter ett tag, när kronan växer till minskar bildandet av skott på stammen.
Man kan även stamma upp dvärgväxande sorter och till och med miniatyrer, men mer effektfullt kan det bli om man formar dem likt bonsaier. Det är bara att prova sig fram.
Förslag på enkla sorter att stamma upp:
- Mårbacka
- Röd Rosenknopp
- De storvuxna PAC Antiq-sorterna
- Många engelska pelargoner (stadiga och förvedade stammar)
- Ginger
- Dr Westerlund
[do_widget id=text-2]
