Julafton är förbi och lugnet lägger sig till viss del över tillvaron.
Personligen blir jag ofta väldigt sugen att dra igång lite odlingar när jag har några dagar utanför kontoret. Historiskt kan man också se att jag tagit mig lite extra tid i mellandagarna för mina växter där jag kan läsa datum för när en pelargonstickling tagits, vilket förvånansvärt ofta är just datumen kring jul och nyår.
Någon längre ledighet är dock inte att tänka på (i år heller!) för vi håller på med en större uppdatering av hemsidan. Ett litet projekt som tar en del tid kan man säga.
Lite julblommor har vi fått från nära och kära och det är alltid trevligt. Särskilt gillar jag utmaningen att vårda dem ordentligt så att de kan få ett liv också efter jul. I år har jag bland annat fått en korg med en, amarillys, plättar-i-i-luften, hyacint och en julstjärna. Julstjärnan är nog svårast. Den lär inte blomma om och är sannolikt behandlad med något förkortningsmedel, men om den klarar sig ett par veckor till så kan den få komma ut och blir medplanterad i något arrangemang ute till försommaren.
Julrosor kan man ju inte få för många av och har man tagit in en julros till jul behöver den så sval placering som möjligt för att må bra. Vänta till mildväder och plantera ut den. Är det risk för mer kyla så täck med löv och grenar eller motsvarande.
Hyacinter är busenkelt att spara. Bara att ställa lite svalt efter blomning och sedan plantera ut. Behöver inte ens vattnas! Fortsätter det milda vädret kanske den till och med kan planteras ut direkt och täckas med lite löv och kvistar! Jag har grävt ner rätt många julhyacinter i trädgården vid det här laget och de kommer troget tillbaka och blommar varje vår. Väldigt trevligt.
Ser nu när jag bläddrar i bildarkivet att jag har en bild på gräslöken vi köpte till julmaten förra året. Jag valde att lämna några centimeter i krukan där tillväxten och delningen sker. Under mellandagarna planterade jag den i en kruka med plantjord och placerade den under min Lightwave växtlampa. Bilden nedan är tagen 1 mars och visar en rejäl planta redo för utplantering så snart temperaturen tillåter. Minns jag rätt nallade vi lite då och då och klippte över maten innan vi planterade ut den.
Parallellt med jobbet kan jag ändå inte låta bli att ta en runda i trädgården för att se vad som händer där denna ljumma december. Julrosorna blommar, men jag kan inte se några andra blommor. Däremot ser jag att det är gott om tillväxt med nya skott nere vid marken hos många av de örtartade perennerna. Mangolden ser ut att trivas med mängder av fina, stora blad och fler nya på gång. Blir nog lite jobbigt för dem om det blir väldigt kallt nu.
Under året som varit har det planterats ganska mycket nya växter här i trädgården. Främst en massa buskar och träd som jag fick med mig när jag och Marion gjorde vår lilla ’road trip’ till Danmark i våras.
Sanningen att säga är flera av dem på gränsen till härdiga i den zon 2 vi har här så ur det perspektivet är vädret just nu perfekt. Bland dem ett brokbladigt tulpanträd, blomsterkorneller, en platan och ett par lite udda robinior jag bara inte kunde vara utan…
Dock är jag fullt beredd med täckningsmaterial både för marken och kronorna om kylan skulle slå till. För jag vågar inte chansa. Bäst också för många nyplanterade träd att få lite hjälp första vintrarna så att de hinner växa till sig och etablera sig ordentligt på växtplatsen.
Nä, några små odlingsprojekt måste det bli i år med. Jag tänker satsa på färskpotatis till påsk genom att odla potatis inomhus med växtbelysning i en odlingssäck. Odlingsstationen ska fyllas med microblad och babyspenat och sedan lär det bli lite groddning också. Supergott på mackan som lite motvikt till allt julgodis!
Panik – Vattenbrist i dammen
I vår stora damm invid uteplatsen har vi gömt filtret fiffigt bredvid ett litet porlande vattenfall där vattnet återcirkulerar ner i dammen.
Dammen är på ca 16 m3 och innehåller både koi och guldfisk. Filtret är därför ganska stort, och det måste ju trots allt vara ganska lättåtkomligt för utbyte av UVC-filter och rengöring. Men jag tycker jag lyckats dölja det ganska bra genom att gräva ner det halvvägs under en rödbladig fläder och planterat vildvin intill som snabbt ger långa rankor jag lägger över locket på filtret så det blir i stort sett osynligt.
Allt gott så långt, men så till den lilla nackdelen: Vildvinet är väldigt snabbväxande, och blir självklart väldigt frodigt där invid damman där det ständigt söker sig till det lilla vattenfallet där det ett par gånger om året breder ut sig och stoppar upp flödet.
Resultatet är att vattnet istället för att vackert porla tillbaka ner i dammen letar andra vägar och sugs upp i omgivande vegetation. Det här är inget större problem om man håller lite koll och rensar då och då, men tyvärr är tajmingen inte alltid perfekt och denna gång gick det extra lång tid innan vi uppmärksammade att det var stopp.
Några dagar tidigare gick jag en runda i trädgården och tog lite bilder för jag tyckte det såg så fint och lummit ut kring dammen. Några växter vet jag behöver flyttas till hösten för de blivit lite väl stora, men i det hela taget är jag ganska nöjd med hur det ser ut just nu. Jag vet att jag kollade lite snabbt hur det såg ut kring vattenfallet, men tyckte mig inte se att det var dags att rensa riktigt än. På kvällen två dagar senare tittar jag ut mot dammen från vardagsrummet och får panik! Dammen var knappt halvfull!!!
Jag rusar genast ut och sliter ut kontakten till pumpen för att stoppa eländet vilket var helt nödvändigt för vatten tömdes ut mer och mer för var minut. Härnäst drog jag ut en vattenslang och satte igång att fylla på med nytt vatten.
Vi har egen brunn vilket är väldigt bra för det mesta, men när det är mycket varmt och mycket som ska vattnas, och när dammen behöver fyllas på är det inte så bra eftersom det inte går att ta ut hur mycket vatten som helst på en gång så jag lät slangen fylla på i en timme ungefär. Märktes ingen skillnad alls på vattennivån.
Nästa dag fortsatte vi fylla på från slangen och äntligen syntes lite resultat. Väderprognosen lovade! regn till natten så Torbjörn riggade med några rännor från stupröret rätt ner i dammen för att utnyttja situationen. Ett smart drag för att fylla på lite snabbare.
När dammen var ny och detta hände för första gången fick vi än större panik för vi trodde givetvis att dammen läckte. Men nu har vi lärt oss hur det händer och kanske, kanske har jag lärt mig en läxa att rensa INNAN det blir stopp i framtiden…
Lite tips om att vattna
Jag får ofta frågor om hur mycket man ska vattna och ibland också frågor om varför frösådder eller plantor inte tar sig som de borde.
I många fall beror det på hur man vattnar så därför skriver jag här ner lite om mina egna erfarenheter om att vattna växter i olika stadier.
Att vattna rätt behöver inte vara svårt och är för det mesta inte det heller.
Många tänker nog att krukväxter ofta dör av för lite vatten, men trots detta lär det vara så att fler av dem dör av för mycket vatten än av uttorkning.
Det är ju nu en gång så att växter som mår bra växer bra och drabbas inte så lätt av ohyra som växter som får lite sämre förutsättningar.
Tipsen jag beskriver här gäller för de flesta växter som odlas under tak, inomhus, i växthus, på verandan och liknande. Undantag för växter med speciella krav finns givetvis.
Vattna frösådder rätt
Det bästa man kan göra när man sår i kruka är att sätta fröerna i ett substrat* som ger bra dränering där överskottsvatten rinner igenom lätt och inte blir kvar i krukan. Ja, självklart måste det vara gott om hål i botten också där vattnet kan rinna ut.
Risken är annars stor att fröerna möglar och hos de små fröplantor som börjat visa sig drabbas rötterna av syrebrist eftersom allt för mycket vatten i jorden gör att syret inte kommer ner i jorden. De drunknar helt enkelt.
Ett annat tips för att inte få för blött för frösådden är att så i en mindre, inte allt för djup kruka.
Eftersom det inte finns några rötter från början finns det ingen anledning att ha en stor kruka. Den bidrar bara till att håller en massa vatten i och med den större mängden jord den innehåller.
Blöt jord är också en miljö som sorgmyggor älskar. Och självklart trivs de extra bra där deras larver kan äta upp frösåddernas värdefulla rötter! Ytterligare en anledning till att vara försiktig med allt för mycket vatten i jorden.
För nästan alla frösådder rekommenderas hög luftfuktighet som man får genom att ställa sådden i till exempel ett miniväxthus. Det gör också att fuktigheten i jorden bibehålls länge och man behöver därför inte vattna särskilt ofta alls. Det kan räcka att vattna på sådden en gång i veckan eller till och med varannan vecka beroende av krukans storlek och omgivande temperatur. För fröer som inte ska täcka eller sås väldigt grunt kan det räcka att vattna genom att spraya ytan med vatten.
Undantag är om man odlar med undervärme, då är det viktigt att hålla koll på fuktigheten så jorden inte torkar ut för snabbt.
*Det finns en mängd olika substrat att sätta fröer i. Vanligast är såjord, helst med inblandning av perlite vilket fungerar jättebra för de flesta frösådder. Men här finns också många alternativ som kan passa bättre för den ena eller andra grödan eller för växter som är lite långsamma att gro som Root Riot, rockwool, cocos, ren perlite, vermiculite mm.
Principerna med bevattning är densamma för dem alla eftersom det grundläggande är att jorden ska hållas fuktig, men inte sur.
Vattna uppskolade fröplantor
När små frösådder skolas upp gör man det till en mer näringsrik jord som inte alltid har samma väldränerade egenskaper som såjorden.
Tänk här på två saker:
- Välj en kruka som inte är allt för stor. Även för snabbväxare som tomater mfl så skolar man upp dem i flera omgångar innan de till slut planteras i sin slutliga krukstorlek.
- Tryck inte till jorden runt plantan allt för hårt. Sätt plantan i jorden bara så pass att den står någorlunda stadigt på plats. När man sedan vattnar sätter sig jorden runt jordklumpen och rötterna så den blir perfekt planterad. Trycker man till för hårt får rötterna inte den luftighet de så väl behöver i detta stadium. Vattna runtom närmare krukkanten än plantan så söker sig rötterna utåt och det blir inte onödigt fuktigt där tillväxten ska ske.
Vattna vuxna växter.
Om jorden i en kruka fått torka lite för länge brukar vattnet bara rinna rakt igenom när man vattnar och bara en liten del tas upp i jorden.
Är det en växt som vill ha mycket fukt som till exempel azalea, murgröna eller ormbunke kan man dränka krukan i en hink med vatten och på så sätt genomfukta jorden. Men det rekommenderas inte för alla växter eftersom det istället kan bli allt för blött i jorden.
Då kan man hälla någon droppe diskmedel i vattenkannan. Då minskar ytspänningen och vattnet tränger enklare in i jorden.
Vattna lite i taget så märker man till sist att jorden tar upp vattnet.
Personligen tillhör jag då en minoritet eftersom mina växter i första hand drabbas av för lite än för mycket vatten.
Det här har gjort att jag vid flera tillfällen låtit mig luras. Det är nämligen så att många växter ser likadana ut både när de fått för lite och för mycket vatten.
Så, börjar en växt sloka, bladen ser ospänstiga, och kanske lite gråaktiga ut kan det faktiskt vara ett tecken på för mycket vatten och inte tvärt om.
Än värre är att man troligen vattnar en sådan växt lite extra och försämrar situationen ytterligare. Så här är tipset att lyfta krukan och känna om den är tung (vattenfylld) eller lätt.
Ett vanligt fel är att det lagras vatten i ytterkrukan om man har en sådan. Därför är det alltid bra att ställa växtens kruka på lite dränerande underlag som till exempel lecakulor i ytterkrukan så rötterna inte står i vatten utan kan ventileras.
Vattna under olika årstider
Vattenbehovet minskar generellt när det blir mörkare ute eftersom tillväxten då minskar. Behåller man växten i rumstemperatur kan det trots allt vara nödvändigt att vattna ganska mycket eftersom element och den allmänt torra miljön inomhus vintertid torkar ut växten. Samtidigt är det viktigt att inte vattna allt för mycket eftersom växten inte kan ta upp lika mycket vatten som när den är i tillväxt.
Låter man växten få stödbelysning är denna balansgång inte lika svår eftersom växten då till viss del, om än begränsat fortsätter sin tillväxt.
Växter man tar in utifrån och övervintrar svalt ska ha väldigt sparsamt med vatten eftersom de mer eller mindre går i vila med betydligt minskat behov av vatten. Det är ofta här när växten tas in på hösten med jorden fylld med vatten som det kan gå fel. För de växter som kan förvaras svalt utan extra ljus bör jorden nästan vara helt torr innan de tas in och endast vattnas minimalt.
Väljer man att övervintra svalt med växtbelysning ökas vattningen men jorden får ändå inte mättas med vatten.
Tyvärr är det många som vattnar sällan och lite mer vid varje tillfälle vilket är tvärtemot vad som är bra. Vattna sällan och lite är grundtipset. Sedan är det alltid unikt för var och en vilken växt det är, temperatur, ljus, storlek på kruka etc. etc.
Om man vattnat för mycket.
Är växten riktigt illa däran kan man bli tvungen att ta ut den ur krukan och helt enkelt avlägsna all fuktig jord, låta den torka lite och plantera om den och vattna ytterst försiktigt tills den återhämtat sig.
Ett alternativ är att ställa den på tidningspapper som drar ur fukten. Man kan också ta ut växten ur krukan och lida den i tidningspapper för att suga ut överskottsfukt.
Orkidéröj
Orkidéer är ju verkligen vackra, tåliga och ofta mycket blomvilliga. Även vid ganska mörk placering.
Jag har några orkidéer i badrummet där de verkar trivas bra och belönar min ringa skötsel med regelbunden blomning flera gånger om året. De gillar säkert den höga luftfuktigheten. Det enda jag gör förutom lite sporadisk bevattning är att spraya dem då och då med Orchid Myst.
För ett tag sedan fick jag flera överblommade orkidéer av en vän som inte hade plats för dem hemma. Temporärt fick de en placering på glasverandan där de snart började blomma om, men sedan dess har alla utom två stått där utan någon som helst ompyssling och tyvärr har flera av dem strukit med under vintern på grund av kyla.
De två som överlevt har stått i till köket och de har båda blommat om ytterligare en gång. Hos den ena av dem vissnade blomstängeln ner helt efter blomningen och hos den andra vissnade bara toppen på den. Hos den har redan flera nya stänglar börjat växa fram ur tillväxtpunkterna på den gamla stängeln.
För dig som inte vet hur och om du ska klippa ner stängeln efter blomning tänkte jag här visa några olika alternativ och vart man kan klippa.
Klipper gör man med en vass sax eller en liten sekatör.
Hos den ena orkidén hade stängeln som sagt vissnat och torkat ihop helt.
Ibland kan de torka in bara på den översta delen av stängeln och då klipper man av den där alldeles ovanför en tillväxtpunkt.
I mitt fall var stängeln helt vissen, torr och brun och då är det ingen idé att låta den stå kvar.
Jag valde att klippa ner den till ovanför allra nedersta tillväxtpunken som trots allt kanske, kanske har lite liv kvar.
I så fall kommer det växa ut en ny stängel där, annars växer den ut någon annanstans från basen av bladrosetten.
Hos den andra orkidén var stängeln fortfarande grön och saftig efter att blommorna vissnat. Bara den allra översta delen hade torkat in så den klippte jag på samma vis bort ovanför närmaste tillväxtpunkt.
Så här ser tillväxtpunkterna ut på stängeln. Det finns oftast flera stycken på var stängel. Det är där som förgreningar, nya blomstänglar och små nya plantor kan växa ut, se längre ner på sidan.
På bilderna nedan kan man se hur nya stänglar vuxit ut från denna tillväxtpunkt och det har till och med börjat komma små blomknoppar på flera av dem.
På en av de överblommade orkidéerna jag fick växte det förutom en blomstängel också ut en liten planta. Jag hade länge planer på att plantera den i en egen kruka, men tiden räckte inte till så den fick sitta kvar.
Den fick till och med en egen blomstängel och började blomma strax innan huvudplantan började sin blomning.
Tips för övervintring av växter
Att övervintra, eller vinterförvara växter som inte tål vårt utomhusklimat är oftast väldigt lönsamt. Här en liten översikt med några viktiga tumregler som kan vara bra att känna till.
Många större växter som till exempel olivträd, nerium, citrusväxter och andra som gillar medelhavsklimat blir ofta både större och finare med åren.
Chili är ett annat exempel på en växt är populär att övervintra. Resultatet blir och finare planta som ger större och tidigare skörd.
Även många sommarblommor kan vara värda att övervintra. De kanske inte är så dyra i inköp var och en, men det brukar bli rätt många plantor som ska ner i rabatt och krukor när försommaren kommer, så även här finns lite pengar att spara.
TIPS! Läs artikeln på Allt om Pelargoner med specialtips om övervintring av pelargoner.
Hur gör man?
Det är väldigt enkelt att övervintra växter om man har ett uppvärmt, upplyst växthus, men det är nog få förunnat. Istället får man ta till lite andra knep.
Nyckeln till att lyckas riktigt bra är att ha en bra växtbelysning. Med en sådan kan man med framgång övervintra nästan alla växter var som helst bara det är frostfritt.
Är utrymmet väldigt kyligt kan en värmefläkt med termostat vara en bra lösning.
Men växterna kan placeras i utrymmen med allt ifrån rumstemperatur till runt fyra plusgrader. Det gäller bara att reglera de tre viktiga parametrarna:
Ljus- Vatten – Temperatur.
Ju högre temperatur det är där växterna står, dess mer ljus behövs och därmed mer vatten.
Motsatsen gäller också. Det vill säga att vid lägre temperatur behövs mindre ljus och därmed betydligt mindre med vatten.
Det vanligaste felet många gör är att ha för lite ljus och vattna för mycket.
Visst går det att övervintra en hel del växter utan belysning också. Det gäller till exempel många pelargoner, men inta alla. Änglatrumpet och fuchsia brukar också klara sig bra utan ljus. Men då behöver de antingen stå väldigt svalt eller i ett så ljust fönster som möjligt. De kommer inte se särskilt fina ut, men överlever gör de och kan komma igång och växa igen när ljuset återkommer.
Övervintra med växtbelysning
Om man istället väljer att övervintra växterna med belysning kommer de att trivas mycket bättre och kan startas igång inför kommande säsong mycket tidigare på våren.
Antalet belysningstimmar per dygn kan man variera lite. 10-12 timmar kan räcka fram till januari då man successivt ökar upp till 16 timmar innan det är dags att sätta ut växterna.
Förvaras växterna svalt krävs inte lika kraftigt ljus, men antal timmar är detsamma.
När växterna tas in
Växter från medelhavsområdet och till exempel fuchsia klarar en liten släng av frost och får gärna stå ute så länge som möjligt men ska helst in innan första frosten. Andra växter som änglatrumpet, pelargon och många sommarblommor måste man ta in innan risk för frostnätter.
Förbered växterna genom att se till att jorden i krukorna inte är allt för sur och rensa dem från vissna och fula växtdelar.
Sommarblommor som petunia, verbena med flera brukar vid den här tiden vara ganska fula och brukar må bra av en ordentlig nedklippning innan de tas in.
Flytten från ett liv utomhus till inomhusmiljön är lite av ett trauma för växten som får lite nedsatt immunförsvar, kan tappa lite blad och lättare drabbas av ohyra.
Ett tips är att kolla in växterna extra noga första tiden och direkt gå på med en såplösning om det syns spår av ohyra.
Växten återhämtar sig ofta inom ett par veckor, särskilt om de får bra ljus.
Vinterförvaring av lök- och knölväxter
Även många frostkänsliga lök- och knölväxter som till exempel dahlia, kanna, begonia och gladiolus är väl värda att övervintra.
Man kan vänta ända tills första frosten kommit, men inte längre.
Skär av växten vid jordytan och gräv upp rotklumpen. Använd gärna en grep för att inte riskera hugga av lök eller knölar.
Skaka av jorden och låt dem sedan torka ordentligt.
Allra enklast är det sedan att förvara dem frostfritt i en papperspåse gärna så svalt som möjligt.
Till våren plockas de fram och planteras som tidigare.
[do_widget id=text-62]
Övervintring av pelargoner
Pelargoner har vi övervintrat här i Sverige sedan lång tid tillbaka och det finns många olika sätt som fungerar bra.
Många tror att pelargoner måste vila under vintern, men de enda pelargoner som måste vila, eller som faktiskt går i vila av sig själva är ett antal vildarter och primärhybrider som under de varmaste sommarmånaderna kan vissna ner, slutar växa eller tappar sina blad.
Våra förädlade pelargoner behöver i praktiken ingen vila alls. Att ställa dem mörkt och svalt under vinterhalvåret har tidigare helt enkelt varit ett enkelt sätt att hålla dem vid liv då man inte hade plats för dem inomhus och heller inte tillräckligt ljust.
Låter man de stå i en temperatur på minst 10 grader och ger dem bra belysning runt 14 timmar om dagen kommer de att fortsätta blomma hela vintern. Men alla har ju inte plats och möjlighet så här beskriver jag lite om mina egna erfarenheter och en del andras som jag fått berättat för mig.
Övervintring som passar alla pelargoner
Det allra säkraste sättet som passar alla pelargoner är övervintring 10-20 grader med växtbelysning. Den svalare temperaturen är att föredra, men rumstemperatur kring 20 grader går också bra.
Det man ska tänka på är att de tre viktiga delarna Vatten – Temperatur – Ljus hänger ihop.
Vid svalare temperatur behöver de mindre vatten och mindre ljus och med ökad temperatur krävs mer ljus och lite mer vatten.
Min erfarenhet från att ha lyssnat på många som misslyckats med att övervintra sina pelargoner är att det vanligaste problemet är för mycket vatten. Hellre vattna för lite än för mycket är det som gäller.
Jag övervintrar en del av mina pelargoner inomhus i rumstemperatur där det inte finns något dagsljus.
Direkt när jag tagit in dem får de 10-11 timmars belysningstid. De har ju redan fått kortare dagar då de stått utomhus. I januari ökar jag på till 12-13 timmar och från början av mars får de 16 timmar.
Övervintring i mörker med sval temperatur
Det klassiska sättet att ställa dem mörkt och svalt och sedan mer eller mindre glömma bort dem tills någon gång på vårkanten är ett jättebra sätt att övervintra de tåliga och ofta lite kraftigare zonalpelargonerna.
Nackdelen är väl kanske att det kan ta ett litet tag innan de växer till sig på våren, men några veckors extra väntan kan det ju vara värt. Det här är dock inget säkert sätt för många av de mer moderna sorterna och många vildarter.
Övervintring svalt med dagsljus
Ett ännu bättre sätt att övervintra pelargoner är svalt, mellan 4-8 grader i ett fönster. Visserligen är det väldigt mörkt under större delen av oktober-februari/mars då de ställs att vila, men så snart vårljuset kommer börjar de snygga till sig rätt bra.
När de står ljust så här behöver de en liten slurk vatten med 3-4 veckors mellanrum, men ju svalare, dess glesare med vattnet.
Övervintring på fönsterbrädan i rumstemperatur
Självklart kan pelargonen också stå på fönsterbrädan i ett bostadsrum under vintern. Den kommer att bli rätt ful och gänglig om den inte får tillskott av någon växtbelysning men de flesta pelargoner klarar detta. Rekommenderas dock inte för känsliga vildarter och primärhybrider. Ej heller hängpelargoner som kan vara lite känsliga. Då behövs tillskott av växtbelysning.
Vattna försiktigt under den mörka årstiden och öka när ljuset återkommer.
Övervintring i inglasat uterum
Fler och fler har också tillgång till ett inglasat uterum. Det släpper ju in mycket ljus och är perfekt för vinterförvaring förutsatt att det är frostfritt. Är det kring rumstemperatur håller sig pelargonerna fina och kan blomma hela vinter om de får tillgång till extra ljus i form av växtbelysning, men de klarar sig utan.
Vattna lite sparsamt om de inte får extra tillskott av ljus eftersom det under större delen av perioden trots stora fönster är relativt mörkt för dem.
Övervintring i frostfritt i växthus
Jag förvarar de flesta av mina pelargoner i ett växthus jag håller frostfritt. Där står de mycket svalt och får det dagsljus som erbjuds.
Jag är väldigt snål med vatten, vilket är en stor fördel när det blir väldigt kallt ute. Då sjunker temperaturen under perioder ner under nollan och har vid ett par tillfällen varit så låg som -7 under en kortare period. Det klarar de galant tack vare att luftfuktigheten är så låg. Ofta är fukten en värre fiende till pelargoner än kylan i sig.
Tidigare, då jag även drog upp plantor under vintertid fick de belysning förmiddag och eftermiddag då inte solen var uppe, men sedan ett par år får de klara sig utan. De blir lite gängliga, blommar inte (förutom vildarterna) men sätter igång att växa fint när ljuset återkommer.
Vattning vid sval placering
Pelargoner som ställs svalt, och framförallt de som står mörkt behöver väldigt lite vatten. Den svala temperaturen gör att tillväxten avstannar och därmed omsätter plantan väldigt lite vatten.
Sugrötterna torkar in ganska snart och om jorden då blir allt för fuktig drabbas plantan av syrebrist och ruttnar.
Man kan ju lätt tro att man ska vattna på ordentligt när det inte blir så ofta, men så är alltså inte fallet. En liten ’slatt’ med vatten är det enda som behövs.
Därför är det också bra om man ser till att jorden inte är genomsur när plantan tas in på hösten utan bara lite lagom fuktig.
Olika förvaring passar olika sorters pelargoner
Tyvärr är det inte alls alla sorters pelargoner som trivs när det är svalt och mörkt. De flesta skulle nog klara sval och lite ljusare placering, men det kan också vara lite riskabelt. Enklast är det med zonalpelargoner och många doftpelargoner, men miniatyrer, en del stjärnpelargoner och vissa hängpelargoner kan vara lite tjuriga. Även brokbladiga (sorter med flerfärgade blad) brukar vara extra känsliga för mörk förvaring.
Många vildarter och primärhybriderna är som finast under vinterhalvåret.
De har sin viloperiod under sommarens varmaste månader och sätter igång att växa under senhösten.
Geofyter, som till exempel. P. x Ardens, P. triste, P. bowkerii med flera börjar ofta blomma någon gång efter nyår. Om man då sätter dem mörkt och svalt riskerar man att blomningen kommer av sig och i alla fall så ser man den inte!
Även andra, som till exempel pelargoner inom sektionen Campylia som P. ovale, P. tricolor och den populära primärhybriden P. x Splendide är extremt känsliga för kombinationen fukt och kyla och lägger man där till allt för dåligt med ljus går de ofta mot en snabb död.
Förberedelser
Det är ingen nackdel att vänta så långt som möjligt innan pelargonerna plockas in, men se upp för tidiga frostnätter!
Oavsett hur de ska stå under vintern är det bra att förbereda dem innan de tas in.
Rensa dem ordentligt från vissnade blommor och blad.
Klipp bort svaga eller skadade delar.
Det är en fördel om jorden inte är allt för sur och själva plantan är torr särskilt om plantan ska stå mörkt. Risk för mögelangrepp är annars hög om den är fuktig i blad- och grenveck.
Växter utsätts alltid för vad man kan kalla stress när de flyttas. Särskilt när flytten innebär så stor skillnad på omgivningen som när de flyttas in på hösten.
Motståndskraften blir då temporärt nersatt och risk för angrepp av ohyra ökar.
Ett sätt att förebygga detta är att några veckor innan det är dags kontrollera växterna extra noga och vid behov bekämpa eventuell ohyra. Kontrollera alltid växterna noga också den första tiden då de flyttats in.
Ohyran kan ha legat och lurat utan att visa sig tidigare, men kan nu slå till.
Bekämpa omgående och följ upp med fler behandlingar om det behövs.
Det kan vara en fördel att helt eller delvis klippa ner plantor som kommer att stå mörkt. De kommer ändå senare att behöva nedklippning för att bli fina igen och genom att ta bort delar av växten minskar risken för ohyra och framförallt minimeras utrymmet där mögelsvamp kan slå till.
Även om det kan vara frestande att ställa ihop växterna på ett och samma brätte rekommenderar jag att varje planta får ett eget fat om man inte är 100% säker på att de inte har rotlöss.
TIPS! Har man ont om utrymme kan man i augusti/september ta sticklingar på sina favoritpelargoner och övervintra dem som mindre plantor.
För dessa rekommenderas växtbelysning för säkrast övervintring.
För dessa rekommenderas växtbelysning för säkrast övervintring.
[do_widget id=text-2]
Se upp med trimmertråden!
Visst är en trimmer ett väldigt bra redskap. Perfekt där gräsklipparen inte kommer åt och i branter som är svåra att köra med klipparen. Men – har man lite för bråttom eller är ovarsam kan trimmertråden göra stor skada på träd och buskar.
Råkar man trimma bort några blad, en blomma eller två är det lite tråkigt, men om man kommer allt för nära så man skadar barken på ett träd kan i värsta fall skadan resultera i att trädet dör.
Till och med en liten skada kan orsaka stor skada där delar av trädet vissnar ner eller utvecklas dåligt.
Tyvärr har detta drabbat mig (nä, det är inte jag som gjort det) men visst får jag skylla mig själv att jag låtit gräset växa in till stammen, men tråkigt är det.
I ett fall lyckades vi nästan rädda en buske som fått sig en snyting med hjälp av sårbalsam. En rysligt kladdig sörja man kan smeta på som täcker och skyddar såret samtidigt som det hjälper växten att läka och återbilda vävnaden.
Jag har tidigare använt den med framgång vid ett par tillfällen då kaninerna varit framme och mumsat på unga magnoliaplantor.
Tyvärr var skadan för stor så ungefär en månad efter att skadan upptäcktes insåg jag att busken var förlorad.
Lite bättre tur hade jag med mitt kära tulpanträd.
Jag förstod inte alls vad det var för fel i våras när det var så långsamt att slå ut. Ett par rotskott utvecklades jättefint, men toppen av plantan såg alltmer vissen ut.
Först trodde jag att det stod för torrt, men trots att jag vattnade tog det aldrig fart. Då undersökte jag trädet lite mer noga och såg snart en ganska stor skada i barken precis i marknivå som tydligt var ett märke efter trimmern.
Som tur är har rotskotten satt fart att växa ordentligt, men många års tillväxt har gått förlorad.
Nu håller jag på och rensar runt alla träd- och buskplanteringar så det inte ska hända igen. Egentligen är det bara klantigt och onödigt att jag låtit det växa igen för nyplanterade träd mår mycket bättre om de slipper konkurrens från växter allt för nära stammen.
Långsiktigt är det ingen bra lösning att ha bar jord runtom eftersom ogräset gärna flyttar dit, men tillsvidare är det bättre än att gräset växer in till stammen med risk för fler trimmerskador.
Kring några av dem kommer jag nog att lägga stenar på en markduk och hälla över sättsand. Resten täcker jag nog med ett lager flis från höstens nermalda grenar.
För att förenkla lite och minska behovet av trimmern har jag börjat ändra gräskanterna så man kommer åt bättre med gräsklipparen. En gräns mellan gräs och torvblock till exempel blir ingen glad av. Trimmertråden smular sönder torvblocken och gräset växer in.
Jag besökte ett par trädgårdar tidigare i somras där de hade löst det både praktiskt och rätt snyggt med en sträng grus mellan gräs och torvblock/stenar. Jag har redan börjat ta efter den lösningen runt en av mina rabatter.
Gräs i direktkontakt med torvblock blir det inget mer av här – jag har provat!
[do_widget id=text-62]
Ökenros – Adenium, en tålig och vacker krukväxt
Visst har jag sett en och annan ökenros i min dag. De har stora vackra blommor i klara färger, suckulenta stammar och ett spännande växtsätt.
Men när jag för några månader sedan hamnade på en hemsida full med bilder på hybrider med olika färger och former på blomman var jag fast.
Jag sådde mina första fröer i slutet av mars i år och flera av dem börjar redan få sitt karakteristiska växtsätt med en tjock, väldigt suckulent stam med lansettlika blad upptill.
Än så länge är de inte mer än knappt 10 centimeter höga men med lite tur kan jag förvänta mig en del blommor på flera av dem redan senare i år, men om några år byts dessa enstaka blommor till en blomsterprakt som är svår att överträffa.
Fakta om ökenrosen
Ökenrosen, Adenium obesum är ett släkte inom Oleanderfamiljen.
Det är samma familj som den mer välbekanta krukväxten Nerium.
Jämför man deras utseende kan man definitivt se vissa likheter vad gäller bladens utseende och i viss mån också blomformen, även om ökenrosens blommor oftast är betydligt mer överdådiga både i färg och form.
Ökenrosen växer vilt i Afrika och på den arabiska halvön i torra områden med periodiska skyfall.
Den vanligast blomfärgen är olika nyanser av rosa, men det finns sorter som har allt i från dubbla, rosenlika vita blommor till gula, lila och mörkt purpurfärgade med rosa kanter.
Förutom de fantastiska blommorna gör det speciella växtsättet detta till något utöver det vanliga.
Stammen är väldigt suckulent och beroende av sort förgrenar den sig mer eller mindre, får tjockare eller mer avlång stam.
Detta mycket karakteristiska växtsätt gör att den blir väldigt vacker att odla som bonsai i liten kruka med förgrenade rötter ovan jord.
Ökenrosen blommar på senvåren och tidig sommar och oftast då på kala grenar utan blad vilket gör att blomningen blir ännu vackrare på grund av den stora kontrasten mellan dessa exotiska blommor och de tjocka, suckulenta stammarna.
Skötsel
Ökenrosen är lättskött. Det är egentligen bara två saker att tänka på:
De vill inte stå i blöt jord och de vill gärna stå svalt under vintern.
Plantan förgrenar sig själv utan att den behöver toppas.
Vattning
Växten lagrar vatten i stammen så den behöver inte vattnas särskilt ofta vilket egentligen är ganska självklart om man tänker på hur de växer naturligt. Man kan nästan likna deras vattningsbehov med de hos många kaktusar.
Om plantan börjar tappa blad kan det vara ett tecken på att den fått för mycket vatten.
Ökenrosen tål torka under långa perioden och det är därför viktigt att jorden den är planterad i är väldränerad så att vatten inte blir kvar någon längre tid efter att man vattnat.
När man vattnar så kan man hälla på ordentligt så att jorden blir blöt, men den behöver sedan snabbt torka upp.
Övervintring
Vintertid vill de vila och trivs då i lite svalare temperatur men den bör inte stå svalare än 12 grader. De klarar även att övervintras i rumstemperatur, men i så fall kan det vara en fördel om den kan stå så ljust som möjligt eller stå under särskild växtbelysning.
Under denna period tappar de ofta alla blad och behöver minimalt med vatten, men vill gärna stå ljust.
Omplantering
Den kan med fördel sitta ganska trång i sin kruka och första uppskolningen av frösådder eller sticklingar bör inte göras till en kruka större än cirka nio centimeter i diameter.
Nästa omskolning kan man med gärna vänta med tills dess att plantan nästan spränger krukan.
Ökenrosens rötter, framförallt hos unga plantor är väldigt känsliga. Därför är det bra om så mycket som möjligt av jorden runt rötterna får sitta kvar vid omskolning. På så vis stör man rötterna så lite som möjligt.
Förökning av ökenrosor
Ökenrosen kan förökas med frö och sticklingar. Det är också vanligt att man ympar sorter med vackra blommor på en befintlig planta.
En lite äldre planta där grenar med många olika sorters blommor ympats in är verkligen något extra…
Frösådd
Fröna kan man så i princip göras närsomhelst på året, men saknar man tillgång till växtbelysning passar tidig vår allra bäst.
Fröerna gror relativt snabbt. Oftast tar det inte mer än en vecka, men kan också dröja upp till tre veckor eller mer.
Man kan sätta 4-5 fröer tillsammans i krukor som är cirka åtta centimeter och fyllda med väldigt porös och genomsläpplig jord.
En blandning med cocos, såjord och perlite ger ett bra resultat, men det går också bra med vanlig såjord.
Ett sätt att snabba på groningen och öka andelen fröer som gror är att blötlägga dem några timmar innan sådd. Blandar man i Nitrozyme i vattnet får de en bra extra skjuts att komma igång snabbt.
Sätt fröerna på ungefär en halv centimeters djup och täck dem gärna med vermiculite för att hålla kvar fuktigheten.
Ställ krukan i ett miniväxthus eller i en plastpåse för att öka luftfuktigheten under groningstiden.
När fröplantan kommit upp kan man ta bort locket eller plastpåsen.
För att lyckas allra bäst med groningen vill de ha undervärme. Har man ett miniväxthus med inbyggd undervärme eller en undervärmematta är det perfekt, men det går också bra att ställa krukan ovanför ett element som kan bidra till att värma upp jorden i krukan.
Sådden ska hållas fuktig, men inte sur.
När frösådderna fått minst tre blad är det dags att skola upp dem till egna krukor.
TIPS! Fyll såkrukan med väldränerad planteringsjord till hälften och toppa med såjorden. Då kan de frösådda plantorna stå kvar längre i krukan innan de behöver skolas om samtidigt som de får bra tillväxt när rötterna börjar tränga igenom såjorden och ner i den mer näringsrika jorden.
Det kan vara värt att notera att ökenrosen inte är ’fröäkta’, det vill säga att fröplantan nödvändigtvis inte alls ser ut som moderplantan som fröerna kommer från.
Egenskaper från båda föräldrarna och tidigare generationer blandas och kan ge ganska oväntade resultat. När man köper fröer kan man ibland välja sorter som handpollinerats. Det innebär att man vet vem som är pollenförälder (pappan!) och har då lite bättre kontroll över vilket utseende frösådderna kommer att få, men även av dessa fröer kan man få en fröplanta med helt oväntade egenskaper.
Detta är en av anledningarna till att det är så populärt att ta fram nya sorter och att det finns så väldigt många olika sorter att köpa.
Föröka ökenrosor med sticklingar
Ökenrosen är relativt enkel att föröka med sticklingar men i och med att de är så suckulenta händer det ibland att de ruttnar så man får vara lite försiktig med hur man balanserar fuktighetsnivån. De vill ha hög luftfuktighet, men vill inte ha allt för blött i jorden.
Sticklingsförökning är det enda säkra sättet att få en ny planta med exakt likadana egenskaper (blommor/växtsätt) som moderplantan har.
Sticklingen tar man genom att skära av av en liten gren som har minst två noder (ställen där blad suttit eller förgreningspunkter)
Innan sticklingen sätts i jord låter man den ligga och torka några dagar. Sedan sätter man den i en inte allt för stor kruka fylld med väldränerad såjord eller liknande och ställ den i ett miniväxthus eller under en plastpåse för att åstadkomma hög luftfuktighet runt sticklingen för bästa resultat.
Har man möjlighet att ställa sticklingskrukan så att den får undervärme är det lättare att lyckas samtidigt dom sticklingen får rötter fortare än utan undervärme.
Rötter bildas inom två till sex veckor.
En nackdel med sticklingsförökade plantor är att de oftast inte får den fina, knubbiga stammen som frösådda plantor oftast har.
Bilder på ökenrosor
Köpa plantor och fröer av Ökenros
Här i Sverige finns det än så länge inte så många sorter tillgängliga . Internationellt, och då framförallt utanför Europa är intresset stort med många specialiserade plantskolor.
För den som vill veta mer om detta härliga släkte finns det mycket information att läsa på den svenska specialsidan adeniumbigbay.se där man även kan köpa fröer.
Det finns också en mängd utländska sidor som både innehåller många bilder på vackra hybrider, odlingstips och även instruktioner för hur man ympar in olika sorters ökenrosor på en och samma grundstam.
För den som är intresserad går det också att kontakta mej så kan jag beroende av tillgång förmedla köp av småplantor och fröer.
Tips för plantering av Hanging Basket
I helgen planterade jag årets första Hanging Basket här hemma.
Jo, visst är det en sorts ampel som vi kallar det här i Sverige, men samtidigt någon alldeles extra tycker jag.
Den som sett TV-program som visar engelsk landsbygd eller själv varit i England har knappast missa dessa vackra klot överfulla med olika sorters växter. Man blir verkligen imponerad.
Jag har länge försökt få till den där fantastiska effekten med ett överdåd av olika växter där själva ampelnkorgen inte syns. Men det var inte förrän jag började använda mig av Plantopia-ampeln som jag faktiskt lyckades.
Förutom att det är en väldigt vacker plantering kan den samtidigt vara väldigt praktisk om man till exempel har liten yta att odla på.
Det ryms både en ampeltomat och lite kryddväxter i den för den som vill odla mycket på minimal yta.
Det är lätt att bli avskräckt och tro att det är svårt att få till en riktigt frodig ampel. Men det är enklare än många tror och inte mycket svårare än att lyckas med en enklare ampel som bara innehåller en eller ett par plantor.
På bilden till höger är den nyplanterade ampeln och det utseendet är verkligen inget att skryta över, men redan efter en dryg vecka har den liksom vuxit ihop och ett minimum av ampelkorgen syns. Ytterligare någon vecka senare syns den inte alls.
Tips för att lyckas med hanging basket.
Använd många plantor
Man kan med fördel sätta många plantor i ampeln, fler än man tror. Det finns en massa roliga växter förutom sommarblommor som kan odlas i ampel. Perenner, gräs, grönsaker och kryddor går alldeles utmärkt.
Plantera i bra jord
Plantera i jord av bra kvalitet. Det är viktigt både för att näringen ska tas upp ordentligt av växterna och för att vattnet ska komma växterna till godo på bästa sätt. Använd gärna en jord som är speciellt avsedd för växter i kruka.
Utplacering av växter
Sätt hängande växter upptill och andra, mer kortväxta sorter i sidorna. Då strävar växterna i sidan utåt-uppåt och hjälper till med klotformen samtidigt som de hängande växterna kommer uppifrån och ger ännu mer volym. Självklart kan man också sätta en och annan hängande växt i sidan för variation.
Låt aldrig jorden torka ut.
Amplar är extra utsatta för sol och vind och med många plantor i relativt liten mängd jord krävs extra mycket vatten. Genom att använvda vattenhållande kristaller behöver man inte vattna lika ofta och risken för uttorkning minskar. Allra bäst är att kombinera det med någon typ av automatisk droppbevattning.
Ge mycket näring
Många växter delar på liten mängd jord och behöver därför mycket näring för att utvecklas och blomma rikligt. Blanda gärna en långtidsverkande näring i jorden när du planterar och komplettera då och då med en flytande näring. Putsa och klipp regelbundet bort det som blommat över eftersom växten annars lägger mer kraft på att få fröerna att mogna än att utveckla fler blommor.
Klipp bort överblommat
Hos många växter avtar blomningen om vissnade blommor får sitta kvar och bilda frö. Därför är det bra att då och då klippa bort vissna blommor. Förutom att man då får rikligare blomning ser det förstår också mycket trevligare ut.
Komposition
Att välja växter och vilka färgkombinationer till sin hanging basket är jättekul och ger verkligen utrymme att experimentera för den som vill. Förutom rena blomsteramplar kan man göra ört- och kryddamplar, jordgubbs eller smultronamplar och självklar en kombination av dessa.
Det enda man egentligen behöver tänka på är att se till att ingen växt man väljer är mer storvuxen än någon annan eftersom det då blir lite obalans i formen på ampeln.
Man kan också plantera en och samma växt i hela ampeln, eller välja växter i en färg eller färgskala, eller så kan man kombinera en riktig färgbomb.
Har man växthus eller en vinterträdgård kan man välja helt andra växter som till exempel orkidéer och olika slags krukväxter att plantera i sin ampel. Allt är möjligt!
Växtval till hanging basket
Egentligen kan man väl säga att alla sommarblommor som har ett lite kuddlikt eller spretigt växtsätt passar jättebra. Växter som växer på höjden eller blir jättestora kan man välja bort. Man kan definitivt också sätta in perenner med ett växtsätt som passar. När ampelns innehåll sedan byts ut för säsongen kan perennerna planteras ut i rabatten. Vill man få en riktigt magnifik hanging basket med växter som fullkomligt väller över alla kanter och hänger långt ner passar klättrande växter som olika sorters Krasse, Blomman för dagen, Törnrosas Kjortel och liknande.
Växter som passar bra i en hanging basket
Här några förslag på växter som passar bra att plantera i en hanging basket.
- Murgröna
- Tvillingblomma
- Bacopa
- Verbena
- Brudslöja
- Penningblad
- Flitiga Lisa
- Femtunga
- Lobelia
- Helichrysum
- Småväxta astrar
- Hängpelargon
- Njurvinda
- Petunia
- Olika sorters gräs
- Kryddväxter
- Månadssmultron
- Jordgubbar
Även många så kallade inomhusväxter som ampellilja, plättar i luften, vandrande jude och ormbunke är toppenväxter att använda i en hanging basket.
Ja, det finns väldigt många olika sorters växter som passar bra. Dra upp plantor själv från frö, ta sticklingar eller shoppa loss i plantskolan och gör en växtbomb!
TIPS! Plantera din hanging basket med olika växter för olika säsonger.
På våren är det jättefint med primula, mindre lökväxter, penséer med till exempel olika sorters murgröna.
På hösten finns många fina och frosttåliga växter som till exempel ljung, skimmia, olik sorters alunrot med blad i vackra färger. Även här är en stomme med murgröna jättevackert.
På vintern när frosten slagit till mot höstplanteringen kan man fuska lite och sticka in kvistar från olika barrväxter och grenar med vackra bär bland murgrönan som får sitta kvar tills den planteras om i vårkompositionen.
På våren är det jättefint med primula, mindre lökväxter, penséer med till exempel olika sorters murgröna.
På hösten finns många fina och frosttåliga växter som till exempel ljung, skimmia, olik sorters alunrot med blad i vackra färger. Även här är en stomme med murgröna jättevackert.
På vintern när frosten slagit till mot höstplanteringen kan man fuska lite och sticka in kvistar från olika barrväxter och grenar med vackra bär bland murgrönan som får sitta kvar tills den planteras om i vårkompositionen.
Här är en film där jag visar hur jag planterar mina hanging baskets med tips om växtval och lite knep som gör att det går enkelt och snabbt att plantera.
[do_widget id=text-62]
Buddleja – en riktig fjärilsmagnet
Syrenbuddlejan är en riktig fjärilsmagnet. Skira blomkolvarna i olika färger från blålila till rosa och vitt är de vanligaste färgerna, men även röda och gula blommor finns att få tag på.
Det vetenskapliga namnet på denna trädgårdsfägring är Buddleja davidii. Populärnamnet Fjärilsbuske?? är givet då blommorna har en otrolig attraktionskraft på fjärilar.
Det finns även andra buddlejor som till exempel den orangegula bollbuddlejan, Buddleja globosa och korsningar inom släktet som definitivt är odlingsvärda, men tyvärr lite mindre härdiga.
För den som snabbt vill fylla ut ett hörn i trädgården är detta ett perfekt alternativ förutsatt att platsen är relativt solig.
Buddlejan gör sig bra som solitär eller tillsammans med en eller ett par andra Buddlejor. Den passar också mycket bra att plantera nära en vägg, mur eller plank där värmen gör att den blir frodigare.
I Sverige blir syrenbuddlejan oftast inte högre än 3 meter. Ju varmare läge dess större buske.
Växtsättet är upprätt, men bredden blir ändå 1-1,5 meter eftersom grenarna tyngs av blommorna och viker ut i en graciös båge.
Även om syrenbuddlejan är en buske kan vi i Sverige nästan betrakta den som en storväxt perenn.
Blommor och blad
Blommorna är sammansatta av mängder med små blommor som sitter samlade i kolvlika klasar längst ut på årsskotten.
Kolvens längd varierar från 10-30 cm, i vissa fall ännu längre.
Vanligast är olika rosa och lila nyanser samt vitt, men även sorter med gulaktiga och nästan röda blommor finns.
Blomningen påbörjas i mitten av juli och pågår en bit in i september.
Bladen är mellangröna med gråaktig baksida och har en utdragen lancettlik form.
Skötel
Även om den överlever vinterkylan i våra mest gynnsamma växtzoner kan det vara klokt att täcka basen av plantan med löv eller liknande för att skydda mot förfrysning och få en bra start på vårens tillväxt. Om plantan står i växtzon 3 eller högre rekommenderas definitivt täckning för att den ska klara sig.
Grenarna fryser oftast ner på vintern, men eftersom den blommar på årsskotten är detta inget större problem.
Beskär den hårt på våren innan tillväxten startar så bildas snart många nya skott från stammen som bär blommor från mitten av juli till in i september.
För att den skall trivas så bra som möjligt vill den stå i ett soligt och väl skyddat läge. Jorden skall vara näringsrik med bra struktur som inte håller kvar för mycket vatten. Den får dock inte stå torrt utan bör vattnas ordentligt innan den etablerat sig och vid kraftig torka.
Härdighet
Härdigheten skiljer en del mellan namnsorterna. Vissa klara bara zon 2, medan andra är härdiga upp till zon 4.
Ett alternativ om man bor i en kyligare zon är Ungersk Syren Syringa josiakaea som har liknande blommor men blommar lite tidigare på säsongen. Den har dock inte samma attraktionskraft på fjärilar, men har fördelen att den är helt härdig till zon 7.
Förökning
Det är mycket enkelt att föröka syrenbuddlejan. Halvförvedade sticklingar rotar enkelt på kort tid i en blandning av jord och grus. Även frösådd är ett alternativ.
[do_widget id=text-35]