Den växer längs våra vägrenar och många har den i trädgården. Den har blommor i alla nyanser av blått, rosa och vitt.
Den vilda arten av lupinen, Lupinus polyphyllus känner vi nog alla, men inte lika många känner till den förädlade varianten som kan bli en riktig pärla i våra rabatter; Regnbågslupinen.
Den ståtliga Regnbågslupinen, Lupinu x regalis, som ibland även kallas ’?Russel-hybrid’? är en medelhög perenn. Blommorna som finns i otaliga färger är placerade tillsammans i en klase högst upp på stjälken.
Blomman
Som namnet antyder finns blommor i regnbågens alla färger. Dessa förädlade sorter har en blomställning som oftast är större och högre än blommorna hos de vildväxande arterna.
Den enskilda blomman är oftast tvåfärgad med den yttre delen i en skarpare färg än den inre. Det är en relativt frivol växt som korsar sig fritt och frösådder resulterar ofta i nya och ibland oväntade färgkombinationer.
Förutom de vackra färgerna har blomman en väldoft som lockar både humlor och fjärilar i mängd.
Efter blomningen utvecklas de karakteristiska baljliknande fröställningarna som har en lätt luden, gråaktig yta.
Bladen
Bladen som är nästan lika stora som en hand har en djupgrön färg och är fingerflikiga med en parasolliknande utbredd form.
Storlek
De flesta sorterna blir kring metern höga, men det finns nya sorter som bara blir cirka 50 centimeter.
Användningsområde
Blomningen pågår under juni-juli.
Lupinen är en bra samplanteringsväxt och passar bra tillsammans med andra växter i harmonierande färger. De vackra bladens struktur gör att den är användbar som bakgrund i en lite lägre perennrabatt och den kan med fördel planteras i grupp med andra lupiner som en färgklick i trädgården.
De finns nya lägre sorter som fördel kan odlas även i kruka. Dem kan man så direkt i krukan. Blomning sker redan första året vilket gör den mycket lämplig för ändamålet.
Inom släktet finns arter som odlas för sina kvävebindande egenskaper där de plöjs ner och används som jordförbättring. I viss mån förekommer även odling för utfodring av boskap.
I buketten är lupinen en verklig tillgång. Plocka en stor bukett med bara lupiner eller ta med den i en frodig blandbukett från trädgården.’
Skötsel
Den trivs allra bäst i sol, men klarar även mer skuggiga lägen. Jorden får gärna vara djup och mager. Väl sandblandad, genomsläpplig jord är bra. Den trivs inte med för mycket kalk och visar det genom att bladen blir gula. De tjocka, djupgående rötterna gör att den klara torka mycket bra.
Om man klipper av blomstjälken direkt efter blomning belönas man ofta av en andra blomning framåt sensommaren.
Även de förädlade lupinerna kan ibland ge onödigt många nya plantor från fröställningar som lämnats kvar. Därför rekommenderas att blomstjälken klipps av innan fröerna mognat klart.
Härdighet
Lupinen är mycket härdig och kan odlas i nästan hela landet.
Förökning
Lupinen är enkel att föröka med frö som blommar året efter sådd.
Om man sår egna frön man tagit från plantor i trädgården kan man inte vara säker på vilken färg plantorna får eftersom de korsar sig fritt och anlag från andra färgkombinationer kan framträda hos den frösådda plantan.
Vill man få samma färg som de plantor man redan har kan man istället föröka dem med hjälp av rotsticklingar med klack.
[do_widget id=text-35]