På vårvintern lever många växter farligt. Definitivt gäller det de vintergröna växterna som behöver skyddas från allt för stark sol tidigt på säsongen och nyplanterade växter som kanske är på gränsen till härdiga eller känsliga i störta allmänhet.
Men även växter som står inomhus behöver ses om lite extra under den här perioden, speciellt de som stått lite svalt med begränsat ljus och som vilat under vintern.
När ljuset kommer, antingen om de flyttas från en mörk förvaring, eller som i mitt fall då solen börjar skina in i mitt växthus där jag vinterförvarar många plantor med hjälp av en värmefläkt som håller frostfritt är det viktigt att hänga med när det gäller bevattningen.
Det är just den delen som ställer till mest problem både för våra utomhusväxter och de inne. Utomhus för att jorden kan vara frusen och rötterna därför inte kommer åt vatten när de vill komma igång att dricka. Inomhus för att värmen stiger fort och jorden torkar ut blixtsnabbt i krukorna nu när växterna går från ett stadium där de endast behöver lite vatten till ’fullt ös’ på kort tid.
Har man växter som står i ett växthus eller uterum där de nu utsätts för mycket sol är det bra att avskärma de starka strålarna från växterna under en period tills de hunnit vänja sig. Kontrasten mellan det molniga, mörka och kyliga till denna hastiga upphettning med skarpt ljus inte bara torkar ut jorden utan stressar också växterna rejält, inte minst för att det är så stora svängningar på temperaturen dag och natt.
Så, för att dämpa detta lite; skugga växterna en aning. Personligen älskar jag Micromesh som är perfekt för lätt skuggning. Men varför inte hänga upp en skir gardin som några av mina vänner i trädgårdsföreningen gör?
För några veckor sedan när jag inspekterade i växthuset såg jag till min förskräckelse att krukorna med jätteverbena såg ut att vara bortom all räddning. Stjälkarna var helt intorkade, men jag vattnade dem ändå eftersom det inte var något att förlora.
Jag gnuggade försiktigt långt ner på den förvedade stjälken med nageln med förhoppning om att jag skulle se tecken på liv i form av lite grön vävnad, och ja, den verkade vara vid liv. Samtidigt såg jag en liten, liten tillväxt allra längst ner vid rötterna.
Jag har ännu inte börjat rensa och slänga sådant som ser visset ut, och tur var väl det för risken är annars stor om man börjar städa för tidigt att man slänger växter som har gott om liv i sig.
OBS! Var försiktig när du gnuggar på en del växter som till exempel änglatrumpet eftersom den är giftig. Är du osäker, men vill du testa om de har liv i stammen så gnugga med en liten spade eller annat halvtrubbigt redskap.
När jag var uppe och tittade i mina krukor förra veckan blev jag glatt överraskad. Det hade nämligen kommit gröna skott i flera av de krukor jag nästan börjat ge upp hoppet om.
Nu har jätteverbenan börjat växa till sig, så med lite beskärning och fortsatt bevattning och snart också lite näring kommer den bli jättefin tills det är dags att plantera ut den i rabatten.
Detsamma var läget med en fuchsia, en änglatrumpet som såg helt intorkad ut och min älskade apelsinsalvia.
Från att ha varit ett grått risknippe kan jag nu se fram emot den skira blomningen och den goda doften ytterligare ett år.
Så, ge inte upp dina övervintrade växter allt för lätt.
Vinterskydd av växter
Kylan i sig kan självklart vara ett problem för växter med dålig härdighet, men även vinden kan ställa till skada genom att öka kylans effekt.
Temperaturväxlingar på senhösten kan för många växter vara påfrestande, men den kanske allra värsta perioden är den när solen börjar värma på vårvintern. Det kan vara väldigt stressande med kraftiga temperatursvängningar mellan dag och natt med stor risk för uttorkning hos känsliga växter.
På avlövade grenar kan kortvariga, men kraftiga temperaturvariationer orsaka sprickor i barken på grund av spänningar.
De flesta växter vi har hemma i trädgården eller på balkongen är väl anpassade till den klimatzon de växer i och behöver knappast något skydd men det finns undantag.
Vilka växter behöver vintertäckning?
Känsliga eller halvhärdiga växter
Känsliga rosor eller andra växter som är lite krävande eller är knappt härdiga där du bor kan behöva skydd mot vind och kyla.
Nyplanterade växter
En del nyplanterade träd och buskar kan vara lite extra känsliga de första vintrarna innan växten etablerat sig (fått ett bra och välförgrenat rotsystem) För dessa kan vintertäckning ge en extra bra start. Särskilt gäller det lite känsligare växter som planterats sent på säsongen utan att rötterna ännu haft en chans att växa till på sin nya plats.
Vintergröna växter
Vintergröna växter som buxbom och många barrväxter behöver skyddas både mot kyla och värme! Soliga vinterdagar sker avdunstning genom bladen och när rötterna söker efter vatten i den frusna jorden riskerar växten att drabbas av torkskador.
Växter som övervintrar utomhus i kruka
Växter som står i kruka behöver ofta lite extra skydd för att minska effekten av stark kyla i den känsliga rotklumpen.
Numera är det också många som odlar större medelhavsväxter som till exempel citrus, palmer och olivträd i kruka utomhus på terrass, balkong eller i trädgården. I de mildare delarna av landet är det fullt möljigt att övervintra dessa utomhus tack vare en kombination av olika sorters täckning, värmekabel och en skyddad placering.
Olika typer av vinterskydd
Kronskydd
Kronskydd används för att utjämna termperaturvariationer i slutet av hösten och under vintern hos nyplanterade och känsliga växter som rosor eller halvhärdiga medelhavsväxter.
Fiberduk (fleece) och jutetyger är idealiska för att skydda kronorna på växten under vintern. Välj en huva i lämplig storlek eller svep in den i en duk av samma material.
Unga, spretiga skott kan man försiktigt binda in så de inte går av.
Kraftiga kronskydd eller så kallade huvar används också för att övervintra medelhavsväxter utomhus. För dessa behövs också krukskydd och en värmekabel för att minska frost- och kylningseffekten.
OBS! Använd aldrig folie eller plast för att skydda kronor på vintern. Den är inte genomsläpplig för luft och kan skada plantan. Endast tunna tyger som fiberduk eller juteväv rekommenderas. Se till att skyddet är ordentligt fastbundet för att klarakraftig vind.
Rotskydd av planterade träd och buskar
Unga träd och buskar som planterats under hösten klarar sig betydligt bättre om de får skydd på rötterna. Täck med en kokosmatta och fyll på med gamla löv runt växten. På det sättet bildas ett tillräckligt isoleringslager mot frost.
Vinterskydd av växter i kruka
Växter som står kvar i kruka under vintern måste alltid skyddas lite extra eftersom de saknar den naturliga regleringen av den omgivande marken.
Alltför små krukor gör att en total genomfrysning av hela rotsystemet sker snabbt vid ihållande frost. Då är ett skyddande hölje runt krukorna av halm, jutefilt eller kokosmatta räddningen för att skydda mot en frostchock.
Lagret bör vara tillräckligt tjockt för att skydda rotsystemet så länge som möjligt mot isande vindar och frost. Om man dessutom täcker jorden upptill i krukan med en kokosskiva minskas avdunstningen.
Växter i kruka klarar sig bäst om de står i lä på en skyddad plats, gärna invid en husvägg. Vid extrem kyla kan man öka på det skyddande lagret temporärt eller ställa in växten inomhus i ett kallt garage eller annat svalt rum med högst 10 graders temperatur. Ställ ut igen så snart som möjligt så att de får tillgång till dagsljus.
Vid längre perioder av placering inomhus rekommenderas särskild växtbelysning.
OBS! Tänk på att växter i kruka utomhus har speciella behov. Krukväxterna behöver vattnas även på vintern. Dräneringshålet måste hållas öppet och det får inte bli bottenfrost i krukan. Det klarar man genom att skapa ett avstånd mellan krukan och marken. Ställ krukan på en frigolitskiva eller matta av kokos.
Frostskydd av stammar
Stammar på unga fruktträd, stamrosor och andra uppstammade växter är extra känsliga vintertid då de kan uppstå så kallade frostsprängningar, sprickor i stammen på grund av snabba termperaturväxlingar, blåst och vintersol. Hos dessa kan man skydda stammen genom att vira lager av jute, kokos, filt eller ull.
Skyddet tjänar samtidigt som gnagskydd och förhindrar därmed bitskador från harar och andra små gynnare.
Andra övervintringstips
Vattna växterna regelbundet även på vintern!
Städsegröna växter avdunstar vatten även på vintern. Se därför till att växten vattnas sparsamt frostfria dagar.
Vänta med kronbeskärningen till våren! Som regel bör kronkorrigeringar göras på våren och inte på hösten. Om den beskärs i god tid innan den skjuter nya skott läker snittsåren snabbt och kronan får en rik förgrening.
Del av information och bilder är publicerat med tillstånd från vår leverantör Videx
[do_widget id=text-62]
Tips för övervintring av växter
Att övervintra, eller vinterförvara växter som inte tål vårt utomhusklimat är oftast väldigt lönsamt. Här en liten översikt med några viktiga tumregler som kan vara bra att känna till.
Många större växter som till exempel olivträd, nerium, citrusväxter och andra som gillar medelhavsklimat blir ofta både större och finare med åren.
Chili är ett annat exempel på en växt är populär att övervintra. Resultatet blir och finare planta som ger större och tidigare skörd.
Även många sommarblommor kan vara värda att övervintra. De kanske inte är så dyra i inköp var och en, men det brukar bli rätt många plantor som ska ner i rabatt och krukor när försommaren kommer, så även här finns lite pengar att spara.
Hur gör man?
Det är väldigt enkelt att övervintra växter om man har ett uppvärmt, upplyst växthus, men det är nog få förunnat. Istället får man ta till lite andra knep.
Nyckeln till att lyckas riktigt bra är att ha en bra växtbelysning. Med en sådan kan man med framgång övervintra nästan alla växter var som helst bara det är frostfritt.
Är utrymmet väldigt kyligt kan en värmefläkt med termostat vara en bra lösning.
Men växterna kan placeras i utrymmen med allt ifrån rumstemperatur till runt fyra plusgrader. Det gäller bara att reglera de tre viktiga parametrarna:
Ljus- Vatten – Temperatur.
Ju högre temperatur det är där växterna står, dess mer ljus behövs och därmed mer vatten.
Motsatsen gäller också. Det vill säga att vid lägre temperatur behövs mindre ljus och därmed betydligt mindre med vatten.
Det vanligaste felet många gör är att ha för lite ljus och vattna för mycket.
Visst går det att övervintra en hel del växter utan belysning också. Det gäller till exempel många pelargoner, men inta alla. Änglatrumpet och fuchsia brukar också klara sig bra utan ljus. Men då behöver de antingen stå väldigt svalt eller i ett så ljust fönster som möjligt. De kommer inte se särskilt fina ut, men överlever gör de och kan komma igång och växa igen när ljuset återkommer.
Övervintra med växtbelysning
Om man istället väljer att övervintra växterna med belysning kommer de att trivas mycket bättre och kan startas igång inför kommande säsong mycket tidigare på våren.
Antalet belysningstimmar per dygn kan man variera lite. 10-12 timmar kan räcka fram till januari då man successivt ökar upp till 16 timmar innan det är dags att sätta ut växterna.
Förvaras växterna svalt krävs inte lika kraftigt ljus, men antal timmar är detsamma.
När växterna tas in
Växter från medelhavsområdet och till exempel fuchsia klarar en liten släng av frost och får gärna stå ute så länge som möjligt men ska helst in innan första frosten. Andra växter som änglatrumpet, pelargon och många sommarblommor måste man ta in innan risk för frostnätter.
Förbered växterna genom att se till att jorden i krukorna inte är allt för sur och rensa dem från vissna och fula växtdelar.
Sommarblommor som petunia, verbena med flera brukar vid den här tiden vara ganska fula och brukar må bra av en ordentlig nedklippning innan de tas in.
Flytten från ett liv utomhus till inomhusmiljön är lite av ett trauma för växten som får lite nedsatt immunförsvar, kan tappa lite blad och lättare drabbas av ohyra.
Ett tips är att kolla in växterna extra noga första tiden och direkt gå på med en såplösning om det syns spår av ohyra.
Växten återhämtar sig ofta inom ett par veckor, särskilt om de får bra ljus.
Vinterförvaring av lök- och knölväxter
Även många frostkänsliga lök- och knölväxter som till exempel dahlia, kanna, begonia och gladiolus är väl värda att övervintra.
Man kan vänta ända tills första frosten kommit, men inte längre.
Skär av växten vid jordytan och gräv upp rotklumpen. Använd gärna en grep för att inte riskera hugga av lök eller knölar.
Skaka av jorden och låt dem sedan torka ordentligt.
Allra enklast är det sedan att förvara dem frostfritt i en papperspåse gärna så svalt som möjligt.
Till våren plockas de fram och planteras som tidigare.
[do_widget id=text-62]
Övervintring av pelargoner
Pelargoner har vi övervintrat här i Sverige sedan lång tid tillbaka och det finns många olika sätt som fungerar bra.

Många tror att pelargoner måste vila under vintern, men de enda pelargoner som måste vila, eller som faktiskt går i vila av sig själva är ett antal vildarter och primärhybrider som under de varmaste sommarmånaderna kan vissna ner, slutar växa eller tappar sina blad.
Våra förädlade pelargoner behöver i praktiken ingen vila alls. Att ställa dem mörkt och svalt under vinterhalvåret har tidigare helt enkelt varit ett enkelt sätt att hålla dem vid liv då man inte hade plats för dem inomhus och heller inte tillräckligt ljust.
Låter man de stå i en temperatur på minst 10 grader och ger dem bra belysning runt 14 timmar om dagen kommer de att fortsätta blomma hela vintern. Men alla har ju inte plats och möjlighet så här beskriver jag lite om mina egna erfarenheter och en del andras som jag fått berättat för mig.
Övervintring som passar alla pelargoner
Det allra säkraste sättet som passar alla pelargoner är övervintring 10-20 grader med växtbelysning. Den svalare temperaturen är att föredra, men rumstemperatur kring 20 grader går också bra.
Det man ska tänka på är att de tre viktiga delarna Vatten – Temperatur – Ljus hänger ihop.
Vid svalare temperatur behöver de mindre vatten och mindre ljus och med ökad temperatur krävs mer ljus och lite mer vatten.
Min erfarenhet från att ha lyssnat på många som misslyckats med att övervintra sina pelargoner är att det vanligaste problemet är för mycket vatten. Hellre vattna för lite än för mycket är det som gäller.
Jag övervintrar en del av mina pelargoner inomhus i rumstemperatur där det inte finns något dagsljus.
Direkt när jag tagit in dem får de 10-11 timmars belysningstid. De har ju redan fått kortare dagar då de stått utomhus. I januari ökar jag på till 12-13 timmar och från början av mars får de 16 timmar.
Övervintring i mörker med sval temperatur
Det klassiska sättet att ställa dem mörkt och svalt och sedan mer eller mindre glömma bort dem tills någon gång på vårkanten är ett jättebra sätt att övervintra de tåliga och ofta lite kraftigare zonalpelargonerna.
Nackdelen är väl kanske att det kan ta ett litet tag innan de växer till sig på våren, men några veckors extra väntan kan det ju vara värt. Det här är dock inget säkert sätt för många av de mer moderna sorterna och många vildarter.
Övervintring svalt med dagsljus
Ett ännu bättre sätt att övervintra pelargoner är svalt, mellan 4-8 grader i ett fönster. Visserligen är det väldigt mörkt under större delen av oktober-februari/mars då de ställs att vila, men så snart vårljuset kommer börjar de snygga till sig rätt bra.
När de står ljust så här behöver de en liten slurk vatten med 3-4 veckors mellanrum, men ju svalare, dess glesare med vattnet.
Övervintring på fönsterbrädan i rumstemperatur
Självklart kan pelargonen också stå på fönsterbrädan i ett bostadsrum under vintern. Den kommer att bli rätt ful och gänglig om den inte får tillskott av någon växtbelysning men de flesta pelargoner klarar detta. Rekommenderas dock inte för känsliga vildarter och primärhybrider. Ej heller hängpelargoner som kan vara lite känsliga. Då behövs tillskott av växtbelysning.
Vattna försiktigt under den mörka årstiden och öka när ljuset återkommer.
Övervintring i inglasat uterum
Fler och fler har också tillgång till ett inglasat uterum. Det släpper ju in mycket ljus och är perfekt för vinterförvaring förutsatt att det är frostfritt. Är det kring rumstemperatur håller sig pelargonerna fina och kan blomma hela vinter om de får tillgång till extra ljus i form av växtbelysning, men de klarar sig utan.
Vattna lite sparsamt om de inte får extra tillskott av ljus eftersom det under större delen av perioden trots stora fönster är relativt mörkt för dem.
Övervintring i frostfritt i växthus
Jag förvarar de flesta av mina pelargoner i ett växthus jag håller frostfritt. Där står de mycket svalt och får det dagsljus som erbjuds.
Jag är väldigt snål med vatten, vilket är en stor fördel när det blir väldigt kallt ute. Då sjunker temperaturen under perioder ner under nollan och har vid ett par tillfällen varit så låg som -7 under en kortare period. Det klarar de galant tack vare att luftfuktigheten är så låg. Ofta är fukten en värre fiende till pelargoner än kylan i sig.
Tidigare, då jag även drog upp plantor under vintertid fick de belysning förmiddag och eftermiddag då inte solen var uppe, men sedan ett par år får de klara sig utan. De blir lite gängliga, blommar inte (förutom vildarterna) men sätter igång att växa fint när ljuset återkommer.
Vattning vid sval placering
Pelargoner som ställs svalt, och framförallt de som står mörkt behöver väldigt lite vatten. Den svala temperaturen gör att tillväxten avstannar och därmed omsätter plantan väldigt lite vatten.
Sugrötterna torkar in ganska snart och om jorden då blir allt för fuktig drabbas plantan av syrebrist och ruttnar.
Man kan ju lätt tro att man ska vattna på ordentligt när det inte blir så ofta, men så är alltså inte fallet. En liten ’slatt’ med vatten är det enda som behövs.
Därför är det också bra om man ser till att jorden inte är genomsur när plantan tas in på hösten utan bara lite lagom fuktig.
Olika förvaring passar olika sorters pelargoner
Tyvärr är det inte alls alla sorters pelargoner som trivs när det är svalt och mörkt. De flesta skulle nog klara sval och lite ljusare placering, men det kan också vara lite riskabelt. Enklast är det med zonalpelargoner och många doftpelargoner, men miniatyrer, en del stjärnpelargoner och vissa hängpelargoner kan vara lite tjuriga. Även brokbladiga (sorter med flerfärgade blad) brukar vara extra känsliga för mörk förvaring.
Många vildarter och primärhybriderna är som finast under vinterhalvåret.

De har sin viloperiod under sommarens varmaste månader och sätter igång att växa under senhösten.
Geofyter, som till exempel. P. x Ardens, P. triste, P. bowkerii med flera börjar ofta blomma någon gång efter nyår. Om man då sätter dem mörkt och svalt riskerar man att blomningen kommer av sig och i alla fall så ser man den inte!
Även andra, som till exempel pelargoner inom sektionen Campylia som P. ovale, P. tricolor och den populära primärhybriden P. x Splendide är extremt känsliga för kombinationen fukt och kyla och lägger man där till allt för dåligt med ljus går de ofta mot en snabb död.
Förberedelser
Det är ingen nackdel att vänta så långt som möjligt innan pelargonerna plockas in, men se upp för tidiga frostnätter!
Oavsett hur de ska stå under vintern är det bra att förbereda dem innan de tas in.
Rensa dem ordentligt från vissnade blommor och blad.
Klipp bort svaga eller skadade delar.
Det är en fördel om jorden inte är allt för sur och själva plantan är torr särskilt om plantan ska stå mörkt. Risk för mögelangrepp är annars hög om den är fuktig i blad- och grenveck.
Växter utsätts alltid för vad man kan kalla stress när de flyttas. Särskilt när flytten innebär så stor skillnad på omgivningen som när de flyttas in på hösten.
Motståndskraften blir då temporärt nersatt och risk för angrepp av ohyra ökar.
Ett sätt att förebygga detta är att några veckor innan det är dags kontrollera växterna extra noga och vid behov bekämpa eventuell ohyra. Kontrollera alltid växterna noga också den första tiden då de flyttats in.
Ohyran kan ha legat och lurat utan att visa sig tidigare, men kan nu slå till.
Bekämpa omgående och följ upp med fler behandlingar om det behövs.
Det kan vara en fördel att helt eller delvis klippa ner plantor som kommer att stå mörkt. De kommer ändå senare att behöva nedklippning för att bli fina igen och genom att ta bort delar av växten minskar risken för ohyra och framförallt minimeras utrymmet där mögelsvamp kan slå till.
Även om det kan vara frestande att ställa ihop växterna på ett och samma brätte rekommenderar jag att varje planta får ett eget fat om man inte är 100% säker på att de inte har rotlöss.

För dessa rekommenderas växtbelysning för säkrast övervintring.
[do_widget id=text-2]
Mangoldskörd i februari
Ja, så var jag där igen med ytterligare något ätbart, men det här tycker jag verkligen är jättekul och ätbart är väl också lite vad Hemodlat handlar om…
Det var min kära medhjälpare T som kom in och berättade att det växte både mangold och purjolök i landet. Jag gick ut och kunde konstatera att det stämde i allra högsta grad. Den mangold jag missade skörda innan den första tidiga frostdagen i höstas hade rest sig mellan frostslemmiga blad och börjat växa igen. När jag kikade lite närmare såg jag en massa ny tillväxt i mitten av plantorna, så om det milda vädret håller i sig ett tag till blir det snart skördedags.
Bredvid mangolden stod en ensam liten purjo, men det vet jag sedan tidigare att man kan övervintra så det var inte lika överraskande men trevligt ändå. Kikade bort mot hörnan där jag sådde sista omgången sallad i höstas och kunde konstatera att den verkade rätt kry och att flera av plantorna hade börjat sträcka på sig som för att ta sats för tillväxt. Ja, mig gör det inget…
Den sista snön (för den här gången…) försvann från trädgården i dag så jag fortsatte min utomhustripp och spanade lite i rabatterna. Många lökväxter är på väg upp ur jorden så det börjar se riktigt vårligt ut.
Det är väldigt många växter som inte frusit ner som de brukar så det känns lite halvjobbigt.
Blir det inte någon större kyla under längre tid är det ju toppen, då kommer de snabbt igång när vårsolen kommer, men blir det riktigt kallt kan det bli tufft för många plantor. Det är bara att vänta och se.
Förutom julrosorna så blommar återigen några av primulorna. De är otroligt tåliga. Blommar vår, blommar sensommar, blommar höst, blommar vinter… Den på bilden heter Gold Lace.
På tal om vivor är ju dessa väldigt poupulära och finns att köpa just nu nästan överallt i en mängd färger och blomformer som krukväxt. På senare år har det kommit jättemånga fina hybrider. Visst är de fina att ha inne ett litet tag, men allra bäst gör de sig utomhus i rabatten där de är perenna i större delen av vårt land. Läs mer om de populära jordvivorna, hur du sköter dem och sedan låter dem leva vidare utomhus i inlägget Primula vulgaris – jordviva. Här ett litet smakprov på några av de nyare sorterna.
[do_widget id=text-62]
Kontrollbelysning i växthuset
Under sex vintrar har jaga haft mitt vinterväxthus uppvärmt. Eftersom jag förvarar en hel del lite speciella växter där är jag ganska orolig för att det ska bli strömavbrott.
Särskilt läskigt har det varit när kylan krupit ner och legat mellan -15 och -20. Då har risken varit stor för överbelastning eftersom jag då varit tvungen att sätta in extravärmare.
De tre första vintrarna sov jag väldigt oroligt och gick upp flera gånger på nätterna för att försäkra mig om att strömmen inte gått. Jag fick då kika ut och försöka skymta den orangelysande knappen på värmefläkten.
Denna övning var inte helt smidig. Dels var jag tvungen att i mitt halvvakna tillstånd vimsa ner för trappen från sovrummet och sedan stå och kisa ut genom verandadörren mot växthusen som ligger ungefär 30 meter bort.
År fyra fick jag så en geniknäpp. Eller snarast blev jag normalsmart. Jag satte helt enkelt in en vanlig lampa där som jag lätt kunde se uppe från sovrummet. Lampan är inkopplad på samma säkring som värmefläktarna så lyser lampan lär värmen också funka. Snacka om förbättring!
Just nu är det ju ganska varmt ute så det är inte stark värme på fläkten. Det betyder också att jag inte behöver vattna särskilt ofta eftersom temperaturen håller sig kring fem grader när inte solen värmer några grader till. Men idag var det dags och samtidigt gick jag och spanade lite bland växterna.
De vilda pelargonerna stortrivs och har satt igång att producera en mängd nya blad trots att jag inte dragit igång växtbelysningen än.
Geofyterna har från att bara varit gråbruna knölar nu en massa blad och petuniasticklingarna jag satte i början av oktober har börjat växa till sig. Åh vad sugen jag blir på att så och stickla lite!
I förmiddags när vi gick långpromenad med hundarna passerade jag ett gigantiskt slånbärssnår fyllt med härlig grå lava och mossa. Det är så himla vackert!
Dahliaknölar i december
Vädret är fortsatt ovanligt milt för säsongen.
I fredags tog vi hand om dahliaknölarna vi grävde upp tidigare i veckan. Det har ju trots allt varit rätt många köldgrader ett par perioder där marken också frusit till så frågan var nu om dahliaknölarna klarat detta.
Vi lirkade försiktigt bort jorden som fortfarande satt runt knölarna. Jorden var ju så kall när vi grävde upp dem ett par dagar tidigare så vi lät dem komma in i värmen för att lättare få bort jorden utan att skada knölarna.
När knölarna var helt frilagda klämde vi på dem och kunde vi konstatera att de verkade vara i prima skick. Det är ju lite bra att veta att man inte behöver ha allt för bråttom att gräva upp knölarna på hösten utan kan göra det tom när det varit lite frost.
För ett antal år sedan, rätt många faktiskt, tänkte jag försöka mig på att övervintra dahliaknölar. Jag läste vad jag kunde komma över i ämnet. Man skulle lägga dem på sval plats i torv eller spån och det fick inte finnas en gnutta jord kvar på dem. Det verkade så komplicerat så jag blev lite avskräckt. Sedan dess har jag provat några olika varianter där jag ett år hade dem i källaren och fick dem uppätna av möss.
De senaste åren har jag med god framgång helt enkelt skakat av den jord som lossnar lätt, låtit dem torka och sedan lagt dem i papperpåsar jag sedan förslutit och lagt lite svalt. Med den tekniken har jag inte förlorat en enda dahlia.
Jag har länge använt underbevattningsmatta för många av mina plantor, främst för mindre tomatplantor, gurka, chili och mindre uppskolade sommarblommor.
Min krydd- och salladsodling under trappen växer så det knakar och nu kände jag det var hög tid att använda en av våra populäraste produkter. Det är en underbevattningsmatta ovanpå en bevattningsbricka där mattan med hjälp av kapillärkraft kan dra upp vatten kontinuerligt efter behov. Själva brättet som fylls med vatten håller många liter så beroende av vad man odlar så räcker vattnet ganska många dagar. Det är bara att fylla på igen när det börjar sina och sedan dricker växterna precis så mycket som de behöver – helt perfekt!
Tips och beskrivning om hur det fungerar med underbevattning finns på den här sidan.
Övervintring av näckrosor
En underbar solig dag är till ända. Så här i mitten av november har näckrosorna nästan vissnat ner helt och det är dags att ta hand om de som inte klarar vintern utomhus.
Har man en damm med minst en halv meters djup klarar sig de vanliga näckrosorna kvar i dammen under vintern, men har man en grund damm, eller om näckrosorna sitter i en tunna eller annat kärl är det allra säkrast att ta in plantan för frostfri förvaring.
Vi har fem-sex näckrosor på olika djup i vår stora damm och där har de överlevt fem vintrar utan någon åtgärd trots att ett par av dem bara sitter på dryga 40 cm djup.
Men de näckrosor vi har i en trätunna och några kvarvarande plantor vi har till försäljning har vi idag ställt in och i vinterväxthuset där vi håller frostfritt.
Förra året var första året jag övervintrade näckrosor utanför dammen och var lite osäker på hur de skulle klara det, men det var inte alls något problem. Vi ställde dem i ett brätte med höga kanter under ett av borden i växthuset. Där fick de fick stå i sina korgar med vatten som precis täckte plantan. Där var ett 20-tal plantor och alla klarade vintern utan problem.
Ett alternativ till frostfri övervintring om man har en lite djupare damm är att sänka ner dem där tills värmen återkommer.
Tropiska näckrosor, som är betydligt mindre härdiga behöver troligen en aningen varmare placering
Så här såg det ut när vi tog upp näckrosorna:
Kan inte undanhålla en av många bilder jag tog i näckrosväxthuset i Kew Gardens för ett par år sedan. Där vimlade det av lila, rosa och andra pastellfärgade underverk.