Om solen ligger på några timmar på vårvintern torkar jorden fort i krukor som står i växthus eller uterum. Under den här perioden är det viktigt att inte växterna torkar ut helt, men det är samtidigt svårt att vattna på ett bra sätt utan att jorden blir allt för blöt, vilket man ska undvika.
Eftersom växterna är mer eller mindre i viloläge vattnas de inte så ofta och jorden är då troligen ganska uttorkad. Vattnar man då med kanna rinner vattnet bara rakt igenom jorden.
Då är det perfekt om man har tillgång till snö. Genom att lägga en eller ett par löst kramade snöbollar på jorden droppar vattnet sakna ner på jorden så att den hinner sugas upp ordentligt.
Underbevattning med kapillärmatta
För att växter ska trivas och växa bra, särskilt när de är under utveckling, är det viktigt att de inte får torka utan alltid har tillgång till lagom mängd vatten.
Det är heller inte bra om de får för mycket vatten. Särskilt små växter som ännu inte utvecklat ordentligt med rötter är extra känsliga.
Får de för mycket vatten orkar de små rötterna inte ta upp det tillräckligt snabbt. Jorden förblir vattenfylld och växten kan ruttna eller helt enkelt drunkna av syrebrist.
Därför är det väldigt praktiskt när man drar upp växter från planta och frö, och i flera fall också vid bevattning av vuxna plantor att använda sig av underbevattningsmatta.
Den allra enklaste formen som ofta används i kommersiell odling är den filtaktiga mattan med en tunn plastbeläggning på ovansidan.
Underbevattningsmattan lägger man på särskilda underbevattningsbrickor eller brätten med kanaler som är fyllda med vatten. 
Mattan suger sedan med hjälp av kapillärkraft upp vatten från kanalerna och växten som står på mattan kan då successivt dra upp den mängd vatten de behöver från mattan.
En ännu smidigare variant som samtidigt löser bevattningen under flera dagar är att använda sig av kombinationen bevattningsmatta med ett reservoar.
Ett exempel på en sådan färdig lösning är underbevattningsbrickan med integrerad vattenreservoar.
Oavsett om man väljer en underbevattningsmatta med eller utan inbyggd reservoar är det några viktiga saker att tänka på för att det ska fungera:
- Blöt upp mattan ordentligt innan den används. Lägg den att dra i en hink och vrid bara försiktigt ur den innan den läggs på plats. Detta är för att underlätta för kapilläreffekten så att vattnet kommer igång att röra sig i mattan. En torr matta leder inget vatten.
- De krukor som används måste ha hålen placerade på ett sådan sätt att jorden kommer i direkt kontakt med mattan.
- Jorden i de krukor man placerar på mattan måste vara fuktig. Av samma anledning som att mattan måste vara fuktig behöver jorden ha fukt som kan börja dra vatten från mattan (kapilläreffekten igen!)
- I områden med hårt vatten kan mattans funktion bli nedsatt pga avlagringar som samlas på mattan. Blötlägg i så fall mattan i en svag syralösning som tex vinäger. Skölj noga innan den används igen.
Beroende av vilken kvalitet mattan har kan den hålla i flera år.
TIPS!
Flytta gärna om krukorna då och då för att undvika att rötter växer in i mattan.
Mattan kan och bör tvättas emellanåt. Blötlägg den i en svag såplösning och krama försiktigt utan att gnugga.
En längre bit underbevattningsmatta kan användas för att ’lyfta’ vatten ur tex en hink eller diskho och förse växter på diskbänken med kruka under en kortare tids frånvaro.
Underbevattningsmatta med reservoar
- Placera inlägget med piggarna nedåt
- Blötlägg kapilärmattan ordentligt i en hink eller under kranen
- Placera mattan med den vita sidan nedåt på inlägget och se till att lika mycket av mattan hänger ned på båda sidor. Tryck försiktigt ner den överhängande delen av mattan i brickans botten.
- Leta upp den lilla urholkningen på inlägget märkt ’Fill Here’. Klipp bort lite av bevattningsmattan runt hålet så att det blir enkelt att fylla på vatten.
- Fyll bottenbrickan med vatten – klart för användning.
OBS! Tänk på att om mattan blir helt torr igen så räcker det inte med att fylla på brickan utan för att kapilläreffekten ska ta fart behöver man vattna lite på mattan också.
Produkter för bevattning och underbevattning hittar du hos Wexthuset
Engelsk pelargon – en missförstådd skönhet
Redan tidigt på året brukar de första engelska pelargonerna dyka upp i blomsteraffären. Knubbiga fina plantor, med frodig grönska och fantastiska blommor i vitt, rosa och olika vinröda och lila nyanser.
Dessa årets första pelargoner brukar dock ofta snabbt förlora i skönhet när de kommer hem till fönsterbrädan. Men ge den en chans och du blir riktligt belönad.
Rätt skött blir engelska pelargoner till mer eller mindre stora buskar som ger mängder med underbara blommor under många månader på året. Det växlande klimatet i Sverige med varma dagar och kyliga nätter passar dem perfekt.
Det brukar tyvärr inte dröja särskilt länge innan plantan börja visa tecken på att den inte trivs. Bladen gulnar, knopparna torkar och faller av. Den ser trött ut helt enkelt. Men det är inte konstigt.
Fram till början av april är det ljus vi kan erbjuda i fönstret inte så mycket att skryta med och inte blir det bättre av att plantorna oftast säljs planterade i en jord som innehåller mycket torv och passar bäst för de stora växtodlarnas bevattningssystem,
Ingen pelargon trivs i denna typ av jord. Pelargoner vill ha en lucker jord som kan hålla mycket näring men inte lagrar vatten. Fler pelargoner dör av övervattning än torka.
Gör så här
Plocka bort vissnade blad och knoppar. Har någon gren blivit ful kan du toppa den lätt, men låt den vara kvar tillsvidare. Nya skott kan dyka upp när den börjar må bättre igen.
Plantera om i en lucker, näringsberikad jord av kvalitetsmärke. Dyr jord = bra jord! Troligen går det bra med samma kruka, men om rötterna trängs behöver den en storlek större. Ta bort så mycket av den gamla jorden som möjligt men undvik våld. Rötterna tål en hel del, men tar längre tid att återhämta sig om de får mycket stryk. Tryck till jorden lätt utan att pressa. Slår man krukan i bordet brukar jorden sätta sig kring rötterna.
Vattna igenom, men dränk den inte. Värmen gör att den kan vara törstig, men ljuset begränsar behovet så det gäller att vara lite extra snål med vatten särskilt fram till nya blad- och blomknoppar visar sig.
Få fler blommor
Ryktet säger att det är svårt att få engelska pelargoner att blomma om. Ibland är det inte problem alls, men det finns också knep att tillgå.
Blomknopparna bildas under vinterhalvåret så vill man beskära bör man göra det senast i oktober för att inte försena vårens blomning.
För att komma igång ordentligt vill den ha lite kallare under en period. Detta är inget problem om man har växthus eller ett isolerat uterum för då sköter det sig själv.
Alternativet är att ställa ut krukan på balkong eller terrass dagtid när det inte är risk för frost. Efter några veckor har den fått vad den behöver och börjar snart visa små knoppar.
Oftast blommar den sedan om och om igen hela sommaren. Blir det för varmt kan blomningen avta något, men den kommer igen ända fram till frost då det är dags att ta in den.
För den som har plantan inomhus på fönsterbrädan gäller att den inte får stå för varmt och att inte vattna för mycket.
Skötsel i övrigt
Vattna så snart jorden nästan torkat helt. Från mars till september vill den ha en rejäl dos näring minst en gång i veckan för att bli extra fin.
På vintern trivs den bäst om det är ljust och relativt svalt. Har man inget svalt alternativ gäller fönsterbrädan eller allrahelst en plats med växtbelysning, dock så svalt som möjligt.
Vattna sparsamt fram till det att ljuset kommer åter och det är dags att driva på igen.
För de som är intresserade att prova på engelska pelargoner är ett tips att köpa sticklingar senare på våren hos specialiserade plantskolor. Där finns ofta många roliga sorter att välja bland.
Trädgårdskalendern kom med posten idag!
Idag kom nya numret av Husextra i brevlådan. Det är en ganska ny tidning som innehåller en sida där jag skriver om aktuellt för trädgården.
I detta nummer kan man läsa om vilka av julens växter som kan vara värda att spara efter jul.
Under julen säljs enorma mängder växter i julgrupper och enstaka plantor. Troligen slängs många av dem när helgerna är över trots att de med lite extra ompyssling kan sparas och blir fina i fönster eller till och med i trädgården under många år framöver.
Att behandlad krukväxter som engångsblommor är inte särskilt klokt om man ser till miljön så varför inte göra ett försök med några av dem i år.
På det sättet får man en fin krukväxt helt gratis samtidigt som man minskar påverkan på miljön bland annat i form av onödiga transporter – kan det bli bättre?
Idag har det kommit till två nya odlingstips här på sidan:
Odla köpekryddor i konservburkar
Recept på såpabehandling mot ohyra
Miniväxthus av petflaska
Nästan alla frösådder och sticklingar behöver hög luftfuktighet för att gro och utveckla rötter. För sticklingarna gäller det att minska avdunstningen från bladen och vid frösådd att hålla jorden konstant fuktig.
Visst finns det miniväxthus i alla de former, men om man bara ska dra upp en enstaka planta kan detta enkla miniväxthus gjord av en petflaska räcka långt.
Gör så här:
- Skär av så hög del av flaskan som behövs. För en lång stickling kan nästan hela flaskan användas, för mindre sticklingar och frösådder kan ca 15 centimeter räcka.
- Sätt en vinkork i öppningen. (Visst kan man behålla originalkorken, men det ser lite snyggare ut med en ’kork-kork’!)
- Klart!
Lufta då och då när det blir lite för mycket kondens på insidan av flaskan genom att ta bort korken eller lägg ett par tandpetare mellan krukkant och flaska.
Petflaskor som odlingsklockor utomhus
Denna typ av miniväxthus är också perfekta att använda ute t.ex när man vänjer ut förodlade plantor i köksträdgården. Vill man komma igång tidigt så skyddar ett pet-växthus plantan alldeles utmärkt mot uttorkning, blåst och kyla och till viss del även mot för starkt solljus.
Vid utomhusbruk behåller man i princip hela flaskans storlek och skär bort toppen eller botten (allt efter tycke och smak) och trycker sedan ned den i jorden ordentlig så att den inte far iväg med vinden.
Bladförökning av pelargoner
Att föröka växter med bara ett blad är vi vana vid inom t.ex familjen Gesneriaceae där man bl.a. hittar Saintpaulian.
Även inom andra familjer förekommer relativt enkel förökning med hjälp av bladsticklingar, men för pelargoner tillhör detta inte det mest vanliga sättet att skaffa sig en ny planta.
Att föröka pelargoner från ett enda blad är lite krångligare än att ta en vanlig stickling, men ibland kan det för oss amatörer vara den enda lösningen när det gäller sorter med ett växtsätt som ger få eller inga vanliga sticklingar.
Främst gäller detta många vildarter och primärhybrider, men man kan självklart praktisera detta även på sorter med ett mer buskigt växsätt.
En vanlig stickling från en pelargon består av en stambit eller toppen på en gren med 2-4 blad. Den ser i princip ut som en liten planta utan rötter.
Sätter man den i såjord eller motsvarande kommer det att bildas rötter inom några veckor där de nedersta bladen suttit och man har en liten planta som är en genetisk kopia av moderplantan.
Så här gör man:
Förbered bladet
Bladet man använder bör vara nr 2 eller 3 från toppen räknat. Då är det lagom moget.
Lyft eller dra försiktigt av bladet från stammen för att inte förstöra själva fästet. Det är där de nya rötter och småplantor kommer att växa ut.
Om det behövs skär man försiktigt bort överflödiga växtrester (flikar) som kan ha följt med från själva stammen.
Montera veken
Knyt en ca 10 cm lång bit ullgarn 0,5 cm från bladfästet.
Sätt i vatten
Fyll ett glas, ett plastglas eller en glasburk till hälften med steriliserat (kokt) vatten.
Skär en rundel motsvarande storleken av glasets öppning av 2-3 cm tjock skumgummi. Skär en eller flera skåror (om man vill sätta fler sticklingar tillsammans) från kanten in mot mitten.
Fukta veken med vattnet
För in bladskaftet i skåran så att bladet står stabilt och sätt ner skumgummilocket i glaset.
Justera höjden på bladet så att veken ligger i vattnet och bladfästet hamnar 1-2 cm ovanför vattnet.
Placering
Ställ sticklingen i 20-24 graders temperatur.
För optimala förutsättningar bör man tillföra articifiell belysning 14-16 timmar.
Hur lång tid tar det?
Efter 15-20 dagar kan man börja se en förändring vid bladfästet.
Har man tur kan det tom gå fortare, men det kan också ta mycket längre tid. Så länge bladet är friskt är det bara att vänta.
Efter det att rötterna börjat utvecklas dröjer det ungefär 30 dagar innan man kan börja se antydan till en liten planta vid bladfästet. Men även här kan det dröja betydligt längre.
Skola plantan
Vänta tills den lilla plantan vid bladfästet har flera blad och är ordentligt hanterbar innan den planteras i jord.
Vid första skolningen kan man plantera den i en relativt liten kruka i en blandning av såjord och blomjord. Därefter skolas den upp i bra blomjord som vanligt så snart rötterna fyller krukan.
Begränsningar
Beroende av moderplantans egenskaper är det inte alltid alla egenskaper följer med vid förökning med enbart ett blad. Tex kan detta gälla brokbladiga sorter som kan förlora just denna egenskap.
Alternativa medier
Förutom att sätta bladsticklingen i vatten kan man prova lite andra alternativ som också fungerar. Det är bara att prova sig fram vad som passar just de förutsättningar man har hemma. En av de viktigaste förutsättningarna är att mediet är poröst och genomsläppligt och fritt från mikroorganismer som kan orsaka mögel och svamptillväxt.
De alternativ som provats och som fungerat bra är:
– Perlite
– Vermiculite
– Jord
– Sand
– Root Riot
– Krossad kvartssand
LYCKA TILL!
Pelargoner
Med många års erfarenheter från att odla pelargoner i stor och liten skala har jag med tiden lyckats samla på mig en hel del erfarenheter.
Jag har dessutom haft den stora glädjen att få ta del av Cliff Blackmans genbank med helt fantastiska zonarticpelargoner och jobbar även själv en del med att korsa fram nya pelargonsorter.
Det här har resulterat i en mängd bilder och en del tips jag gärna delar med mig om.
Besök gärna min specialsida som bara handlar om pelargoner www.alltompelargoner.se för att ta del av bilder, beskrivningar, tips och artiklar om just pelargoner.
