Tips för potatisodling

Sättpotatis med groddarNu har jag köpt sättpotatis. Jag passade på när jag besökte trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar i helgen där familjeföretaget Larsviken erbjöd ett brett och lite spännande sortiment.
De senaste åren har jag odlat potatis i de upphöjda odlingsbäddarna i köksträdgården, men i år tänkte jag öka på potatisodlandet och ska fundera ut en plats som är lämplig att ta i bruk.
Jag är lite i valet och kvalet om jag ska göra ett nytt köksland eller om jag ska gräva upp och forma nya rabatter och sätta potatisarna där för att förbereda jorden inför nästa års planteringar.
Kanske blir det en kombination av båda?
Jag köpte fem olika sorter:
Inköp av sättpotatisSolist – en tidig potatis som blev Årets potatis 2013. Den sägs ha blivit en favorit på restauranger på grund av sin goda smak och det släta skalet.
Highland Burgundy Red – En höst/vintersort som har helt genomfärgat cerise fruktkött och är mycket rik på antioxidanter. Passar att fritera eller göra mos av.
Salad Blue – En sort som är genomfärgad blå i köttet och sägs ge stor skörd. Även den rik på antioxidanter.
Wilja – En sommarpotatis som är ny för i år. Den sägs ge rik skörd, är smakrik och mjölig och rekommenderas till mos, gratäng och fritering.
Pink Fir Apple – också en sommarsort. En delikatesspotatis från 1800-talets mitt. Rekommenderas både för kokning och för att rostas i ugnen och som varm eller kall i potatissallad.

Odlingstips för potatis

Jag fick med lite odlingsråd och där kan man läsa att potatis går att odla i de flesta jordar, men att man får bäst resultat i mager och väldränerad jord.
Man ska inte odla potatis på samma ställe flera år i rad utan man bör göra ett uppehåll på minst 4-5 år emellan.
Potatis kan man sätta ut på friland när jordtemperaturen är minst +8 grader.
Rekommenderat radavstånd är 55-70 centimeter och avståndet mellan varje potatis ska vara 17-30 centimeter där de längre avståndet gäller för sena sorter.
Potatisarna sätts på tio centimeters djup och därefter kupas jorden över dem vartefter de växer upp.
Skörd kan man räkna med efter cirka åtta veckor för tidig potatis som förgrotts. Ungefär 10-12 veckor tar det för sommarpotatisen medan den senare höst/vinterpotatisen tar ytterligare några veckor på sig innan de är klara.
Det är viktigt att potatisen får kontinuerligt tillgång till vatten så vid längre torka blir det till att vattna.
En lätt näringsgiva rekommenderas. Gärna välbrunnen naturlig gödsel. För mycket kväve ger mycket blast men mindre mängd potatis.
Förgroning av potatis i äggkartongFörgro potatis
Genom att förgro potatisen skyndar man på skörden en hel del så det kan jag verkligen rekommendera. Då lägger man potatisarna ljust och helst också svalt för bästa resultat.
Den klassiska placeringen är att lägga dem i äggkartonger vilket ju är lika smart som enkelt. Förgroningen börjar man 4-5 veckor innan potatisen ska sättas.
Enligt Larsviken kan man väcka upp potatisen genom att innan förgroningen lägga dem varmt och mörkt ett par dagar och på så sätt skynda på processen.
Några av potatisarna jag köpte hade redan fått en del långa groddar och jag fick tipset att ta bort dem. Då växer i stället nya, kraftigare groddar ut.

Dela för att få fler sättpotatisar

Dela på sättpotatisenJag har lärt mig att man kan dela potatisar för att få flera ’sättpotatisar’ så länge det finns ögon på vardera del.
Jag passade på att fråga om en delad potatis ger mindre skörd så att värdet av två sättpotatisar försvinner, men fick svaret att den minskningen i så fall är minimal. Det låter ju bra tycker jag så jag tänker fortsätta dela stora sättpotatisar.
Kruxet med att dela sättpotatisen är att snittytan måste torka in ordentligt innan den sätts i jorden så att den inte möglar eller får påväxt av svampar. Låt därför delarna ligga varmt och torrt några dagar. Då torkar ytan snart upp och delarna kan behandlas som de övriga sättpotatisarna.

Grön potatis som utsäde

Även om det allmänt rekommenderas att man alltid ska köpa ny certifierad sättpotatis varje år och inte odla av den egna skörden har jag faktiskt fuskat lite med det.
Det brukar nästan alltid blir några potatisar hos mig som ligger för grundt och blir gröna. De kan man inte äta så istället har jag sparat dem för att använda som sättpotatis kommande år. Ett bra sätt att ta tillvara dessa oätbara knölar.

Odla potatis i odlingssäck

Självklart åker några av potatisarna ner i odlingssäckar som får stå i växthuset så att vi kan börja skörda tidigt.
Förra året startade vi upp potatisodlandet genom att sätta dem en och en i treliters krukor som till att börja med fick stå inne på verandan och sedan, så snart temperaturen tillät flyttades ut i växthuset. När de börjat få ordentligt med grön blast flyttade vi över dem till odlingssäckar och fick ett par månader senare en riklig skörd.
FÖrodling av potatis i kruka  Potatis odlad i odlingssäck   Skörd av potatis i säck
Det blir lagom att sätta 2-3 potatisar per säck. För att uppnå samma kupningseffekt som vid odling på friland där potatisen kan växa ut på fler nivåer börjar vi med att sätta våra förgrodda plantor strax över mitten av säcken och fyller sedan successivt på med mer jord i takt med att den växer till.
Potatisodling hink wexthuset

Odla potatis utan att gräva

Det här är ett lite udda sätt att odla potatis på, men fungerar alldeles utmärkt vet jag av egen erfarenhet eftersom jag gjorde så för några år sedan efter ett tips från en granne.
Potatisodling ovanpå marken
Jag hade köpt på mig en massa sättpotatis, men den yta jag hade tillgänglig för odling bestod av väldigt hård och svårgrävd lera och jag började misströsta.
Då fick jag tipset att lägga sättpotatisen ovanpå jorden i rader som om de grävts ner. Sedan lade jag över strängar av jord/kompost och halvförmultnade löv så att potatisarna täcktes.
I takt med att potatisen växt till fyllde jag på med mer mullämnen och slutligen kunde jag skörda som vanligt om än kanske lite mindre än om de grävts ner.
Bara måste visa min bild på en utvikningspotatis. Visst är den söt?
Utvikningspotatis
[do_widget id=text-35]

Ruccolaskörd efter 14 dagar!

Ruccolaskörd inomhusLäser man de senaste inläggen här på bloggen kan man nog lätt få intrycket att jag bara äter hela tiden… Lite sant är det nog, men jag försöker välja mina kalorier om man säger så.
Jag har det så himla bekvämt med underbevattningsbrickan som jag ställt under krukorna där jag odlar sallad så jag behöver bara titta till dem ett par dagar i veckan. När jag så kollade idag blev jag mäkta imponerad – redan skördedags! Tittade i mitt bildarkiv och kunde konstatera att de bilder jag tog när jag sådde var daterade 26 januari så det är alltså bara 14 dagar sedan sådd och redan dags att börja skörda.
Lavainsmörgås med nyskördad ruccolaSjälvklart var det läge för provsmakning. Ruccolan passade utmärkt som pålägg på lavainbrödet vi köpte idag när vi besökte Saltå Kvarn. Komponerade en riktig drömmacka som förutom ruccola, ost, lök och tomat även pryddes med rökt vildsvinskött från en jägarvän, groddarna som blev klara häromdagen och på det en tunn ringlad sträng med egenproducerad honung. Jodå, det var jättegott:-)
Om någon undrar hur jag lyckades få ruccolan skördeklar så snart efter sådd så kan jag bara meddela att jag inte gjorde något speciellt alls. Nyckeln är helt enkelt regelbunden bevattning och bra belysning. Mina plantor har stått ungefär 15 centimeter under belysningen, en Lightwave T5-lampa.
PS: Fröer till Ruccola hittar du på Wexthusets hemsida.
[do_widget id=text-62]

Beskära pelargoner

Det finns tre skäl att beskära en pelargon:

Beskuren pelargon efter två veckor
Två veckor efter beskärning

  1. Den tar för stor plats
  2. Man vill ta en stickling
  3. Den är ful och gänglig

Men det finns ingenting som säger att man måste beskära en pelargon. Är den fin i formen och växer bra â?? låt den vara.

Många beskär sina pelargoner i samband med att de tas fram på våren.
Ofta har de då tillbringat många månader med begränsad, eller ingen belysning alls och ser då nästan alltid väldigt trista ut. De har långa, taniga skott och grenar utan minsta antydan till grönt.
En pelargon som ser ut så är i princip nödvändigt att beskära för att den ska få en fin form och skjuta nya friska skott, men det finns undantag:
Vildarter, doftpelargoner, unikpelargoner och engelska pelargoner blommar tidigt på säsongen och bildar blomskott under vinterhalvåret.
Nästan alla doftpelargoner blommar som mest när det finns mycket ljus men fortfarande inte är så varmt, dvs. vår och tidig höst. Om de då beskärs tidigt på våren förlorar man den första blomningen. Det är många som aldrig sett sina doftpelargoner blomma av just denna anledning. De skär nämligen av blomskotten!
Om dessa plantor behöver beskärning är det mer lämpligt att göra det i slutet av september eller i början av oktober.

Beskärning

Pelargoner kan klippas när som helst och i princip hur mycket som helst. De tål att beskäras ner helt och hållet. Bara det finns en liten nod kvar där nya skott kan bildas.

Använd en sekatör eller kniv vid beskärning. Att bryta av grenarna är oftast inget alternativ eftersom äldre grenar ofta är mer eller mindre förvedade.

Tänk på att rengöra verktygen mellan varje planta för att minimera risken för spridning av sjukdomar.
Man kan beskära topparna ett par decimeter, beskära precis ovanför jorden, eller någonstans däremellan. Ju längre ner man beskär, ju tidigare grenar den sig.

Toppning

Plantor som inte förgrenar sig bra kan man toppa för att provocera fram nya skott. Nyp då av toppen precis ovanför ett blad eller bladpar. De nya skotten visar sig inom ett par veckor i bladvecken.
Oftast behövs bara en toppning, men om det behövs kan man fortsätta toppa över nästa bladpar igen, osv.

Omplantering

Pelargoner som varit i vila under vintern behöver skolas om till ny jord.

Ta loss jordklumpen ur krukan och avlägsna den jord som lätt lossnar när man river lite i jordklumpen.
Det finns ingen regel som säger att man måste skola upp i en större kruka utan det är rotklumpens storlek som avgör vilket krukstorlek som passar bäst.
Ganska ofta blir det lagom att plantera i en kruka i samma storlek. Är jordklumpen liten, kan det vara bättre med en mindre kruka och är det trångt i krukan behövs en storlek större.
Välj alltid en ny, eller väl rengjord kruka för att undvika spridning av ohyra och sjukdomar.
Lägg en krukskärva eller annan dränering i botten och fyll på med välgödslad kvalitetsjord, gärna med inblandning av 10% perlite för att göra jorden mer lucker.

Fyll jord i botten och ställ i plantan så att den kommer på samma höjd i jorden som den tidigare var planterad. Fyll på med jord runt om utan att trycka till den. Slå krukan lätt i bordet så lägger sig jorden tillrätta.
Vattna lite grann. Pelargoner vill aldrig ha mycket vatten, och har plantan varit vilande måste nya rötter utvecklas innan den klarar normal vattning.

Film som visar hur man beskär pelargoner