Kompostering – Gratis gödning och en tjänst för miljön

Kompost! – Själva ordet kan nog ge associationer till allt från en torr, spretig hög med löv och gräs i en gles nätbur till mullig, väldoftande, fuktig, underbar, jord.
Ordet kompost betyder kortfattat nedbrytning av organiskt avfall med hjälp av mikroorganismer och maskar.
Vi producerar ju alla en massa avfall både i köket och i trädgården eller på den plats vi odlar.
Nästan allt avfall från trädgård och odling och väldigt mycket av de skal och andra rester som till exempel kaffefilter och sump som vi får över i köket kan vi använda för att förbättra jordens struktur och samtidigt tillföra näring.
För den som har en trädgård eller en odlingslott är ju trädgårdkomposten ett måste, men det finns många smarta och praktiska lösningar att skapa egen jord och näring även för den som odlar på balkongen eller inomhus. För visst är det tokigt att inte ta hand om avfallet när det kan göra så bra nytta!

 Trädgårdskomposten

Trädgårdsavfall för komposteringHar man gott om plats är det bra med flera behållare för olika material. Till exempel kan man ha en lövkompost, en behållare med använd jord och har man mycket avfall är det en fördel om man kan fylla på i en ny behållare när den första blivit full och låta nedbrytningen bli klar.
Trädgårdsavfall kan man kompostera i både öppna och slutna behållare. För kompostering av matavfall krävs en sluten behållare och ibland tillstånd av kommunen.
Oftast är det enklare att få igång en bra komposteringsprocess i en sluten behållare, men en lösning där man till exempel sätter några pallkragar på varandra brukar fungera bra också bara den inte står för torrt.

Nyckeln till att få igång komposteringsprocessen

– Jämn blandning av ’grönt’ och ’brunt’. Det vill säga färskt, saftigt avfall som gräsklipp, stjälkar med mera och någon typ av strö. 50/50 av vardera är optimalt för ett bra resultat.
Man behöver inte alls skaffa något speciellt kompostströ utan spån, strimla tidningspapper, flisade grenar eller löv är exempel på strömaterial som är perfekt att blanda ner.
– Lagom hög fuktighet. Uppnås om man blandar material i komposten så det inte blir för kompakt.
– Komposten ska inte stå för soligt utan halvskugga är bäst.
Att få igång en nedbrytningsprocess i en gles nätkorg kan däremot vara en utmaning. Det glesa nätet gör att det lätt blir lite torrt.
Ett tips är att vända på konstruktionen och bygga ihop den så att den blir låg och vid istället. Då är chansen att lyckas mycket bättre.
Mycket av trädgårdsavfallet kan också läggas i svarta plastsäckar som man knyter ihop och sticker ett par hål på. Med ett spadtag kompost eller hästgödsel i säcken påskyndas nerbrytningen.
Låt ligga i skuggan ett eller två år. Sedan är det klart att användas som jordförbättring.

 Kompostlimpa

Jättehög kompostlimpaUnder de senaste åren har den så kallade kompostlimpan blivit populär igen. Det är en mycket effektiv komposteringsmetod där man blandar olika typer av trädgårdsavfall i olika lager och lägger i form av en limpa. En nackdel kan vara att det tar lite större plats än ett par kompostbehållare, men har man utrymmet är det definitivt ett bra alternativ. Det finns både bra böcker och information på nätet som ger tips om hur man gör en kompostlimpa.

Maskkompost

Sedan några år har vi maskkompost både inne och utomhus. Det smarta med att ha den inomhus är att den fungerar året om.
De har nästan blivit som husdjur och det är alltid lika trevligt att hälsa på dem som vi gör en gång i veckan. Då lyfter vi på locket och gräver lätt med en liten kratta för att se hur de mår och känner försiktigt efter om det känns tillräckligt fuktigt i jorden. Sedan fyller vi på med veckans avfall från köket blandad med strimlat papper och kaffefilter.
Bäddmaterial till maskkomposten
Maskkomposten står här i köket bredvid mitt skrivbord och jag kan garantera att den luktar ingenting alls från där jag sitter. Däremot doftar det härligt av mylla när lockat öppnas och man sticker ner huvudet nära jorden.
Att komma igång med en maskkompost är inte särskilt svårt. Enklast är att skaffa en behållare som är avsedd för maskkompostering, men rent praktiskt kan man använda i stort sett vilken låda som helst som tål fukt för att komma igång. Vitsen med en ’riktig’ maskkompost är det är enklare med flera lådor som staplas på varandra så att maskarna kan förflytta sig vartefter de äter upp avfallet och att den vätska som produceras i komposten kan tömmas ut vartefter med ett vred i botten.
Den vätskan är väldigt rik på näring och kan användas att vattna med men behöver spädas minst 10 gånger eftersom den är väldigt koncentrerad.

Starta upp maskkomposten så här

Börja med att bädda för dem genom att lägga i strö av olika slag som till exempel strimlat papper, lite jord (gärna kompostjord) lite grönsaksskal och lite sand. Sedan får man vattna lite för att det ska bli lite fuktigt innan maskarna läggs ner. Och över allt lägger man sedan ett lager genomfuktade dagstidningar som hjälper till att hålla fukten.
Det tar några veckor innan maskarna kommer upp i tempo med att äta och föröka sig så den första tiden kan man inte lägga allt för mycket avfall i komposten, men efter några veckor kan man börja lägga på mer och mer.
Det är inte särskilt krångligt och tidskrävande med en maskkompost. 10-15 minuter i veckan räcker gott.
Efter någon eller några månader kan man börja tömma  de nedersta lådorna på jord i takt med att maskarna gör sitt jobb. Oftast är då jorden mer eller mindre tom på mask eftersom där inte finns något att äta.
Den jord som producerats är otroligt rik på viktiga näringsämnen och mikroorganismer som hjälper växter att ta upp näring och vatten och gör den också mer motståndskraftig mot ohyra och andra skadegörare.
Kompostjorden använder man sedan som jordförbättring i krukodlingar och i odlingsbäddar.
Jord från maskkomposten

Bokashikompostering

BokashikomposteringDet här är en komposteringsteknik som passar perfekt för ’Urban Gardening’, för den med lite utrymme men också för alla andra. Bokashi kommer från Japan och betyder ungefär ”jäst organiskt material”.
Matavfallet läggs i en särskild tät hink, också här med en hällpip där näringsrik vätska kan tömmas ut liksom på maskkomposten.
Istället för att avfallet ska brytas ner till jord används här istället en speciell sammansättning av mikroorganismer som sprayas eller hälls över matresterna. De sätter igång en process där avfallet jäser och inom några veckor kan grävas ner och användas som mycket näringsrik jordförbättring.
En stor fördel med bokashikompostering är att även rester från kött och fisk kan läggas i hinken.

Höns – odlarens bästa vän!

Hönor ger fin gödsel till trädgården
Ett annat mycket trevligt sätt att återvinna matrester på är att hålla höns i trädgården. Förutom att de producerar utmärkt gödsel är de duktiga på att ta tillvara ogräsrenset.
Lägger man in högar med ogräs till dem pickar de snabbt i sig fröer och saftiga växtdelar. Efter några dagar när ogräsrötterna torkat in och fröerna är avätna kan resterna krattas ihop och läggas på komposten.
[do_widget id=text-62]

Återvinn i trädgården

En stor del av vårt trädgårdsavfall är mycket värt och med liten insats kan man spara tid, pengar och miljö genom att återvinna sin trädgård.
Det finns nog ganska många olika uppfattningar om vad kompost och kompostering innebär rent praktiskt. Självklart har vi olika behov och förutsättningar när det gäller att ta tillvara trädgårdsavfall och i viss mån även hushållsavfall, men krångligt behöver det inte vara.
Leaf-Sack_leaves
Komposteringen innebär kortfattat att samla organiskt hushållsavfall och/eller trädgårdsavfall i en hög så att det bryts ner på ett naturligt sätt och förmultnar till jord.
För detta finns en mängd olika sorters behållare att lägga avfallet i, man kan göra högar eller sk. kompostlimpor utan behållare, lägga gräs och löv i svarta sopsäckar och knyta igen och man kan ta hjälp av maskar.
Men det jag egentligen tycker är allra viktigast är att man så långt möjligt försöker ta tillvara trädgårdavfallet antingen genom att kompostera eller att använda det direkt.
Ett bra exempel på återvinning är att ta tillvara löv på hösten. Löv och lövkompost kan användas till mycket. Näringsvärdet är ganska lågt, men det gör gott som vinterskydd, som täckning och inte minst som jordförbättrare. Har man mindre mängder löv från småbladiga buskar och träd räcker det att köra över dem ett par varv med gräsklipparen så de blir lite mer finfördelade och sedan låta dem ligga. Vid behov kan man fördela dem lite mer jämt över gräsmattan och kratta in lite underbuskar och i rabatter.
Tänker man efter är det ju ganska tokigt att kratta bort alla löv under buskar och häckar för att sedan åka iväg med dem i plastsäckar till sopstationen bara för att sedan återkomma med täckbark och dressjord för att lägga på där man just avlägsnat löven.
Låt löven ligga! Där skyddar de mot ogräs och kyla, och om de får ligga lite längre tid hinner maskarna dra ner dem i jorden så de kan kommer till nytta som jordförbättrare.
Större mängder löv kan med fördel komposteras och det finns flera bra sätt. Enklast är att lägga dem i en hög på en skuggig plats. Ett mycket effektvit sätt att är att lägga löv tillsammans med en skopa jord i plastsäckar som man knyter ihop. Då bibehålls fuktigheten och de kan användas som jordförbättring redan följande år och är nästan helt nedbruten efter två år och kan då läggas på rabatter och planteringar.
Här hemma har vi en del fruktträd och ett par ganska stora lindar som bidrar till vår lövskörd. Många tror nog vi är helt galna, men det är till och med så att jag ber vänner och bekanta om löv!
Vi använder löv för att skydda de växter vi övervintrar i kruka utomhus, för att täcka marken runt nyplanterade träd och buskar, och för att täcka känsliga växter som t.ex rosor.
I år när vi anlagt några nya rabatter har vi blandat ganska stora mängder halvförmultnade löv i jorden och fått en helt underbar jord att plantera i.
Löv är också perfekt att varva med övrigt trädgårdsavfall och i maskkomposten.
kompostmaskar-lov
En av mina senare upptäkter är just maskkompostering, och jag är frälst! Dels är det ett enkelt och effektivt sätt att kompostera under vintern och det går alldelels utmärkt att göra det inomhus. Vi har vår maskkompost i köket, men självklart går det att ha den i källaren, garaget, tvättstuga eller kanske på annan frostfri plats där maskarna inte fryser!
Jorden som man får ut av sin maskkompost är helt underbar både till sin struktur och den stora mängden mikroorganismer. Förra året testade vi och satte en av tomatplantorna i ren maskkompost. Den plantan växte inte bättre än de övriga tomaterna, men stod emot ohyran helt fantastiskt jämfört med omgivande plantor som fick omfattande angrepp av vita flygare. Inget angrepp där alls!
Nu är det ju inte så smart att odla i ren maskkompostjord utan den ska blandas med annan jord, men det var ett intressant experiment som visar på hur värdefull denna jord är.
Ja, detta är väl ett argument så gott som något, men även glädjen att bidra i ett miljömässigt sunt kretslopp tycker jag själv har stort värde samtidigt som man faktiskt också tjänar en slant på det.
Många jag pratar med ser lätt skakade ut när jag nämner att vi har maskkomposten inomhus och till och med i köket, men det är väldigt praktiskt. Några oroar sig för att det ska lukta och andra för att maskarna ska rymma. På dessa båda punkter kan jag svara att det inte är någon större risk. Besökare brukar jag mer eller mindre tvinga att lukta på vår maskkompost och alla blir de lika förundrade över att det i princip är luktfritt. Möjligen känns en doft av mylla (som jag personligen älskar!) men värre än så blir det sällan om den sköts rätt och det är verkligen inte särkilt komplicerat.
Maskkompost inne eller ute
 
Denna artikel har också publicerats i tidningen Husextra nr 1/13,

Citrusskal till komposten

Allt som kan läggas på komposten är en vinst för miljön, dig och dina växter.
Citrusskal och andra lite större grönsaks- och fruktrester bryts ner betydligt fortare om man finfördelar bitarna innan de åker i komposthinken…
Det tar bara någon minut att skära ner skalen i bitar på ca 2×2 cm eller mindre innan de åker ner i komposthinken. Men det är väl investerad tid eftersom det går många gånger fortare för dem att förmultna.

kompostera citrusskal
Detsamma gäller självklart även andra stora växtdelar som t.ex broccolistjälkar och ananasskal.Skal till frukter som inte odlats ekologiskt bör man alltid skölja av så slipper man få eventuella gifter med i kompostjorden.
Apelsiner är enklast att skölja innan de delas. Då slipper man också få eventuella rester av bekämpningsmedel på händerna när man använder dem.
OBS! Undvik att lägga citrusskal i masskomposten.

Maskarna mår prima!

Nu efter frukosten har jag hälsat på i maskkomposten vi har inne i köket. Vi satte igång den 15 mars och de har redan blivit lite av våra nya husdjur. När jag stolt visade maskarna i påskas då delar av släkten kom på besök var det nog inte långt borta att de ringde efter hjälp. De såg i vart fall väldigt undrande och avvaktande ut – och då har de ändå känt mig hela livet…
Jag gillar verkligen maskkomposterna. Vi har ett par stora där vi ’odlar’ våra maskar för försäljning, sedan har vi en i växthuset som hålls frostfritt under vintern, och nu denna som står i köket. Det har bara varit en tidsfråga innan vi haft en här inne och när vi hittade den suveräna  Maskkomposten Nature’s Wormery i England förra året var saken klar. Supersmart lösning som gör det enkelt och tar liten plats. På vår hemsida finns en liten filmsnutt som visar principerna.
Här är lite bilder från när vi startade upp:

Tillbehör för att komma igång och ’skörderedskap’
Grundmodulen på plats med första brickan
Bädda ordentligt innan maskarna kommer
Lägg i maskarna
Tillsätt mer matavfall. Skal = MUMS!
Lägg på ett lager fuktiga tidningar, nosa ordentligt och lägg på locket!

Lite kortfattat visar bilderna hur det går till att komma igång med maskkomposten. Detaljerad beskrivning följer med i förpackningen.
Vi brukar hälsa på minst en gång i veckan för att se att de mår bra, har det lagom fuktigt och tillräckligt att äta. Det tar lite tid i början innan de kommer igång ordentligt, men när jag kikade idag såg det riktigt bra ut. Det kryllade av maskar när jag försiktigt lyfte undan tidningarna som utgör det övre lagret.

Fullt med maskar under översta lagret av fuktat tidningspapper

Man ska vara återhållsam med att stör dem i onödan genom att gräva runt. Då tappar de tempo och deras fina gångar förstörs. Fyll alltid försiktigt på ovantill och fördela över hela lådan när komposten väl kommit igång.

Här fördelar jag maten som för dagen består av potatisskal, äggskal och kaffefilter

Om någon tror att det luktar illa är det helt fel. Snarast tvärtom! Jag brukar sätta mig på knä ibland och lukta lite på maskkomposten vi har uppe i växthuset för det doftar ljuvligt av mull och bördig jord! (Jo, lite knäpp är jag nog…)
PS: Maskkomposten kommer att visas på Nordiska Trädgårdar nästa vecka i Skillebyholms monter. Kom gärna dig och kika! DS