Röda vitsippor, mer tulpaner och många backsippor…

Vilken timing att få så många dagar ’ledigt’ när naturen bjuder på sin bästa sida.
För ett par dagar sedan åkte jag med en vän till Åsa gravfält ute på Selarön för att spana in backsipporna, Pulsatilla vulgaris. Jag var där för ett par år sedan, men denna blomning är något man kan se många, många gånger.

Det är en otrolig mängd plantor spridda över en gammal skeppsättning som ligger i ett underbart sörmländskt landskap.

Efter den första imponerande anblicken av dessa tiotusentals plantor gick vi kring ibland dem och försökte hitta avvikande utseenden. Jodå, vi hittade lite olika storlekar, lite varianter på kronbladens form och lite olika lilablå nyanser, men de flesta var förvånansvärt lika. Höjdpunkten blev en med lite annorlunda och ovanligt många kronblad.

Hemma i trädgården har det verkligen tagit fart med blomningen. Gången in i örtagården har på två dagar blivit riktigt imponerande. Och härnäst väntar jag på kantrabatten vid köksträdgården där tulpanknopparna står tätt, tätt på led bakom narcisserna som slagit ut.

I går när jag gick ut med hundarna hittade jag en plats rätt nära där vi bor med röda vitsippor. Jag har tidigare noterat att vissa lite lätt bedagade blommor blir rödrosa på baksidan av kronbladen, men så här röda har jag aldrig tidigare sett. Gissa om jag blev överraskad idag när jag på väg ut i trädgården plötsligt ser något rödblommigt i snåren på framsidan av huset – röda vitsippor! De är jättefina och klart skarpt ceriseröda jämfört med sina vita kollegor. Jag kollade lite på nätet om detta och det är tydligen en någorlunda permanent förändring som kan uppträda och även sprida sig i beståndet – kul!
En annan skönhet i trädgården, som tyvärr blommar över snabbt är blodörten Sanguinaria canadensis
Den är otroligt vacker och många som ser den tror det är en låtsasblomma!
Senaste rapporten från grodynglen är att de släppt sin lilla säck och simmar fritt. Det bara kryllar av dem i kanten av dammen där det ligger lite rester från strandirisen i vattnet som skydd.
Roligt att följa dem från början denna säsong.

Fortsatt trädgårdsspaning

Det är med viss spänning och ett stort mått hopp som jag var morgon kollar om de uppskjutande tulpanbladen är intakta eller ej. Visserligen är hela trädgården omgärdad med staket, men för ett hungrigt rådjur eller en älg är delar av staketet mest symboliskt verkar det som. Jag har sett spåren från dem här i trädgården för några veckor sedan, men nu, peppar, peppar! har de inte varit här på ett tag.
Det är en ganska ansenlig mängd lökar som är på tillväxt, särskilt i den nya örtagården som vi istället för örter fyllde med lökväxter sent i höstas då den blev klar med gångar och planteringsbäddar.

Jag ser verkligen fram emot blomningen, men risken är nog rätt stor för skövling. Vi har kryddat med det avskräckande rå-väck så mycket vi förmår, så det är bara att hoppas det räcker.
Flera av våra krokusar har fått påhälsning av de kaniner som bor här i trädgården. Än så länge kan jag tåla vad de gjort. Det är lite av en kompromiss ser det ut som. De har ätit lite grann och lämnat ungefär halva blomman kvar. Tyvärr har de nog betat lite väl friskt på några ställen, men vad göra???

Flera av de botaniska tulpanerna har börjat slå ut och de är verkligen läckra.
I örtagården, bland de olika sorterna av backtimjan står Tulipa humilis violacaea. Den har en underbar kallröd färg med svart botten inuti.

I stenröset vi byggde i höstas där vi planterade en massa taklök satte jag en massa lökar av Tulipa neustruevae. Där har redan ganska många slagit ut och de passar verkligen lite spritt i röset med några små klungor i gruset nedanför.

Sista rapporten idag om tulpaner blir om den mista tulpan jag någonsin sett. Det är en clusiana som tillsammans med en massa andra släktingar planterats under ett av våra äppelträd. Medan de övriga är normalstora med blommor på en 3-4 cm mäter denna knappt 1 cm. Kika på bilden och jämför med vitsippan uppe till vänster.

En favorit som har många förtjänster tycker jag är lungörten. Vi har flera namnsorter med och utan vita eller silverfärgade blad med vita, cremefärgade, rosa eller blå blommor. Den här har flera färger samtidigt vilket inte gör den sämre. Blommar tidigt och länge, är bra både som marktäckare och tål relativt skuggiga lägen.

Nu har jag följt utvecklingen av grodäggen jag hittade i dammen i en vecka. Nästan varje dag har jag gått förbi för att se om man kan märka någon utveckling. De har sett likadana ut hela veckan, men idag hände det – de har blivit dubbelt så stora och man kan se något som kanske ska bli en svans utvecklas. Sååå cooolt!

Mer om ägg…
Igår kom Torbjörn från hönshuset med två nylagda ägg. Ett normalstort och ett väldigt litet, mindre än de som våra dvärgkochin värpte tidigare. Det måste vara ett premiärägg från en av våra nya unghöns. Så himla rart:-)

Blixtvisit till Danmark

Jo, jag var i Danmark förra söndagen. Det blev en riktig blixtvisit där jag körde ner vårt visningsväxthus för en utställning kommande helg. Det tog rätt lång tid ner då man inte får köra fortare än 80 med släp om jag minns rätt. Hem gick det lite fortare – hur fort är konfidentiellt…
Hursomhelst, det är inte jag om det inte blir ett besök på ett växthus när man är ute på tur och denna gång var inget undantag. Jag körde vår stora bil och fick lätt med mig ett stor exemplar av Ginko Biloba, ett uppstammat blåregn med massor med knoppar, en Gunnera, en magnolia, en namnsort av Bornholmsfikon och en annorlunda klätterväxt jag just nu glömt namnet på. En skön belöning efter många mil i maklig takt.

På livsnjutarpromenad i trädgården

Nu händer det verkligen grejor här i trädgården.
I dammen är det full rulle på fiskarna efter att all is försvann tidigare i veckan. Det ser ut som det stora flertalet fiskar klarat vintern. De äldsta fiskarna i dammen flyttade in sommaren 2008 och det har fungerat bra sedan dess.

När jag gick och spanade längs dammen såg jag till min stora glädje en klump med grodägg i ena kanten. Vi brukar alltid ha grodor och paddor i dammen med mängder av yngel, men jag har aldrig tidigare lyckats se dem så tidigt i processen. Det är verkligen ett naturens under. De låg där i en vacker klunga med solen glittrande i de små kulorna och jag blev sittande där på huk rätt länge och bara beundrade dem. Det är livskvalitet!

Vitsippor har vi nu överallt i trädgården och det är lika roligt varje år tycker jag att leta efter blommor med olika många kronblad. Det blir lite som ’plate-spotting’ (leta bilnummer i nummer ordning) att leta blommor med fler och fler kronblad (petal-spotting?!). Jo, jag inser att det låter sjukt, men sån e jag:-) Ett trevligt sätt att skingra tankarna med när man strövar runt i trädgården eller på skogspromenaden.

Nu börjar alla möjliga växter kvickna till i rabatten. Fortfarande är det väldigt glest, men den här gruppen med corydalis, iris och vackra tulpanblad tycker jag var en rar komposition.

I rabatterna har nu tulpanbladen växt om narcisserna med råge. Ska bli spännande att se vilka som kommer att komma igång med blomningen först.