Den galna frösamlerskan Lena

Det har varit många, långa dagar på jobbet under många månader nu, men successivt börjar det bli lite tid över till väsentligheter som att pyssla lite med växter och trädgård 😀
Den senaste veckan har jag till exempel hunnit med att hitta och ta hand om lite spännande fröer både här i trädgården och på hundpromenaderna. Jag kommer osökt att tänka på den gamla Lindeman-sketcherna som bland annat handlade om ’Den vansinniga siluettklipperskan Asta’ och känner mig som ’Den galna frösamlerskan Lena’, men jag kan inte hjälpa det…
Tidig vår är en perfekt tid att samla in fröer från buskar, träd och perenner. Ofta vill dessa ha en kylperiod för att gro bra och det får man ju gratis om de stått ute under hela vintern.  Har man kvar fröställningar på växterna är de bara att spinna loss!
Förra helgen passerade jag ett snödroppsträd där fröställningar hängde kvar uppe i grenarna. Helt automatiskt föll blicken mot marken under trädet på jakt efter frökapslar, och jovisst, där fanns det flera stycken – som nu finns här hemma och ska förberedas för sådd.

Frökapslar till snödroppsträd, Halesia carolina
Frökapslar till snödroppsträd, Halesia carolina

Snödroppsträd - Halesia carolina
Snödroppsträd, Halesia carolina

Igår morse när jag rusade upp till hönsen för att ge dem mat innan jag begav mig till jobbet såg jag i ögonvrån att det hängde en massa frökapslar på blåregnet. Och vad gör man då? Självklart plockade jag med dem in och de ska givetvis också ner i jorden inom kort.
Frökapslar Blåregn, wisteria
Frökapslar till blåregn, Wisteria

Jag sådde blåregn från frön jag fick från Provence för en massa år sedan och de grodde ganska fort om jag minns rätt. Plantorna som kom upp gav jag bort så jag vet inte hur de klarade sig vidare i livet.
Förra helgen skördade jag frön från min fina gula svavelpion.
Gul svavelpion, Paeonia mlokosewitschii
Gul svavelpion, Paeonia mlokosewitschii

Det satt ganska många frön kvar i de vackra kapslarna. Jag bredsådde dem i en sålåda och de står nu på glasverandan och väntar på att jag ska bära ut dem till en av mina drivbänkar där de får stå och förhoppningsvis gro inom en någorlunda nära framtid.
Bredsådd av pionfröer
Frösådd av pionfröer

Plantan jag tog dem från är resultatet av en frösådd jag fick för kanske 5 år sedan. Den har blommat i flera år nu och blir bara finare för varje säsong.
Idag när jag gick runt vår trädgårdsdamm för att se om jag skulle få syn på någon av våra fiskar i djuphålan hittade jag även fröer på buskpionerna som står längs ena sidan av dammen. (Inga fiskar syntes dock än tyvärr, men det är fortsatt ganska kallt i vattnet med tunna ishinnor på delar av ytan.)
Frökapslar med fröer till buskpion
Frökapslar med fröer till buskpion

Buskpioner vid dammen. Sortnamn okän
Buskpioner vid dammen. Sortnamn okänt

Vips var jag där och räddade fröerna så det blir till att preppa lite fler krukor för sådd helt enkelt. Kanske är man galen, men det är så himla kul att se frösådder gro. Är det dessutom lite udda eller extra fina växter känns det ännu roligare. En bonus kan ibland vara att den frösådda plantan blir mer eller mindre olik den planta som fröerna tagits från. Man brukar säga att de inte är ’fröäkta’ vilket menas att de inte blir exakt lika plantan fröerna togs från. Dessa frösådder kan visa upp nya egenskaper (färg, storlek, dubbla/enkla blommor osv.) som är en kombination av hon- och hanplantans utseende och ibland dyker egenskaper från tidigare generationer av växten upp i resultatet av en frösådd – extra spännande, eller hur!
Jag sådde blandade pionfröer på hösten för några år sedan. De fick stå i det frostfria växthuset under vintern och det dröjde inte inte alls länge innan de första fröerna grodde. Förra sommaren började de uppskolade plantorna ta form ordentlig och i år är det dags att plantera ut dem i rabatten. Spännande att se vad det blir.
Frösådda pioner
Frösådda pioner

Vid dammen står också en rejäl rugge med strandiris med fröställningarna kvar. De har självmant spridit sig lite runt dammen vilket jag tycker är jättetrevligt. Ofta blir det ju bättre om växten själv väljer sin växtplats för där trivs den då naturligt och passar platsen den valt med de egna önskemålen är det ju perfekt.
Eftersom jag redan har fler strandirisar än jag behöver avstod jag från att skörda några fröer även om det var svårt. Men fröställningarna är fina och får stå kvar ett litet tag till…
Frökapsel till Strandiris, Iris sibirica
Frökapsel till Strandiris, Iris sibirica

Inom kort kommer tips om frösådd av pioner på Wexthusets hemsida. www.wexthuset.com

Fler gratisväxter!

Jag gillar verkligen lungört. De blommar tidigt, många har vackra blad, de är lättskötta och är perfekta som marktäckare i många lägen.
Lungört i blom - pulmonaria
Ja, åsså finns det en massa olika som man kan samla på…. Sittande här framför datorn räknar jag till att det nog finns minst 8 olika sorter här i trädgården 🙂
Till mina fortsatta planteringsprojekt behöver jag en massa marktäckare och då gjorde det verkligen ingenting att jag hittade en massa små frösådda lungörtsplantor igår när jag rensade stora rabatten vid dammen.
Frösådd lungört i rabatten
Frösådd lungört i gräset
Hink med lungörtsplanorDär satt några småttingar i själva rabatten, men jag hittade också ett par i gräsmattan och en växte ståtlig i gruset (såklart!)
Greppade lilla spade och grävde upp dem helt enkelt för jag älskar gratisväxter!!!
Samlade dem i en hink och planterade dem sedan i krukor i planteringsjord, vattnade, och ställde dem på en plats i lä utanför växthuset.

Uppgrävd lungörtsplanta
Rensa ogräs men behåll så mycket jord som möjligt

Nyplanterad frösådd lungört
Planera i bra jord i ’lagom’ stor kruka

Vattnade krukor med lungört
Vattna och ställ på skyddad plats

Om en månad eller så är det läge att plantera dem på lämplig plats där de ska få växa vidare i trädgården.

Samla och så fröer på våren

Insamlade fröerJag skrev häromdagen här på bloggen att jag sådde rosfröer. Perfekt att plocka övervintrade nypon som redan fått sin köldperiod och nu kan börja gro när de planteras i jorden.
Men det finns många andra trevliga växter man kan samla fröer från och så nu på våren om man nu missade skörda dem i höstas. Och då kan det vara smart att passa på innan man börjar vårstäda i trädgården.
Fröer till perenner, buskar och träd klarar av naturliga skäl kylan, men även en hel del 1-åriga sommarblommor som rosenskära, tagetes, jätteverbena och lejongap har fröer som klarar vinterkylan.
Dessa brukar fröså sig själva ganska bra om de får stå kvar med fröställningarna men blomningen blir mycket senar än om man försår dem inne så därför kan det även vara värt att ta tillvara fröer även till dessa tidigt på säsongen och sätta igång sådden inomhus.
När jag kikade runt i min egen trädgård hittade jag väldigt många olika fröställningar. Jag brukar låta de vissnade växterna stå kvar över vintern och skär ner och rensar först nu på vårkanten. De allra värsta fröspridarna som närmast kan betraktas som ogräs om man inte skär bort fröställningarna tar jag självklart bort men resten får stå kvar och ge höjd och struktur under vintern. Alla kvarvarande växtdelar tjänar samtidigt som lite skydd för rötterna och på våren har de tunnaste delarna nästan förmultnat och blir till jordförbättring.
Visst kan man istället för att samla frö och så i kruka vänta och hoppas på att några fröer fallit på ett bra ställe och börjat gro i rabatten, (eller i grusgången där allt verkar kunna växa!) Med vissa växter är detta inget problem alls, medan det med andra är mer sällsynt att de självsår sig. Dessutom kan risken vara stor att man av misstag rensar bort fina små perennplantor när rabatten rensas och luckras på våren.
Perennfröerna sår man i kruka och ställer inomhus om man vill skynda på groningen, eller ute på en skyddad plats. Tips om perennsådd finns i ett tidigare inlägg.
De ettåriga sommarblommorna låter man gro inomhus eftersom det är viktigt för dem med värme för att de ska komma igång fort och börja växa.
Här lite bilder på fina fröställningar det går alldeles utmärkt att skörda frö från:

Frökapslar till strandiris
Frökapslar på strandiris

Fröställning klematis
Fröställning på klematis

Fröställningar på Strålöga
Fröställningar hos strålöga

Fröställningar hos rosenstav
Fröställningar hos rosenstav

Fröställning hos nysrot
Fröställning hos nysrot

Fröax hos porslinsveronika
Fröax hos porslinsveronika

Frökapslar på fjärilsbuske
Frökapslar på buddleja

Jag sådde frö till buddleja sent i hösta och förvarade sådden inomhus. Så här såg de små fröplantorna ut när de började komma upp.
Fröplantor buddleja
Fröplantor buddleja

Självsådda pelargoner

Ibland händer det att jag hittar en liten självsådd fröplanta i en kruka och det är ju alltid trevligt.
Ofta är det vildarter som ger ifrån sig många fröer och som är snabba på att gro men det har också hänt att det dykt upp till exempel en liten stjärnpelargon vid sidan av en annan pelargon vilket ju är lite spännande tycker jag.
Vill man går det ofta att försiktigt lirka upp fröplantan för att sätta den i kruka, men lite kul tycker jag det är att de får växa där de själva valt.

Självsådd vildpelargon

I helgen såg jag att en liten fröplanta av som jag gissar P. alchelmilloides börjat växa bland stenarna i golvet uppe i växthuset. Inte så jättemärkligt eftersom det växthuset hålls frostfritt hela vinter, men i växthuset bredvid där jag inte har någon som helst uppvärmning brukar det framemot senvåren titta upp små självsådder lite här och var mellan plattorna.

Självsådd av vildpelargon

Det har också hänt att jag hittat självsådda vildarter i gruset utanför växthuset vilket klart visar att fröerna överlever trots många minus för att sedan sätta igång att gro när värmen kommer. Trevligt tycker jag!

Självsådd vildpelargon i trädgården

Självsådd vildpelargon utomhus

Lite tips om att vattna

Vattenkanna med strilJag får ofta frågor om hur mycket man ska vattna och ibland också frågor om varför frösådder eller plantor inte tar sig som de borde.
I många fall beror det på hur man vattnar så därför skriver jag här ner lite om mina egna erfarenheter om att vattna växter i olika stadier.
Att vattna rätt behöver inte vara svårt och är för det mesta inte det heller.
Många tänker nog att krukväxter ofta dör av för lite vatten, men trots detta lär det vara så att fler av dem dör av för mycket vatten än av uttorkning.
Det är ju nu en gång så att växter som mår bra växer bra och drabbas inte så lätt av ohyra som växter som får lite sämre förutsättningar.
Tipsen jag beskriver här gäller för de flesta växter som odlas under tak, inomhus, i växthus, på verandan och liknande. Undantag för växter med speciella krav finns givetvis.

Vattna frösådder rätt

Det bästa man kan göra när man sår i kruka är att sätta fröerna i ett substrat* som ger bra dränering där överskottsvatten rinner igenom lätt och inte blir kvar i krukan. Ja, självklart måste det vara gott om hål i botten också där vattnet kan rinna ut.
Risken är annars stor att fröerna möglar och hos de små fröplantor som börjat visa sig drabbas rötterna av syrebrist eftersom allt för mycket vatten i jorden gör att syret inte kommer ner i jorden. De drunknar helt enkelt.
Ett annat tips för att inte få för blött för frösådden är att så i en mindre, inte allt för djup kruka.
Eftersom det inte finns några rötter från början finns det ingen anledning att ha en stor kruka. Den bidrar bara till att håller en massa vatten i och med den större mängden jord den innehåller.
Blöt jord är också en miljö som sorgmyggor älskar. Och självklart trivs de extra bra där deras larver kan äta upp frösåddernas värdefulla rötter! Ytterligare en anledning till att vara försiktig med allt för mycket vatten i jorden.
För nästan alla frösådder rekommenderas hög luftfuktighet som man får genom att ställa sådden i till exempel ett miniväxthus. Det gör också att fuktigheten i jorden bibehålls länge och man behöver därför inte vattna särskilt ofta alls. Det kan räcka att vattna på sådden en gång i veckan eller till och med varannan vecka beroende av krukans storlek och omgivande temperatur. För fröer som inte ska täcka eller sås väldigt grunt kan det räcka att vattna genom att spraya ytan med vatten.
Undantag är om man odlar med undervärme, då är det viktigt att hålla koll på fuktigheten så jorden inte torkar ut för snabbt.
*Det finns en mängd olika substrat att sätta fröer i. Vanligast är såjord, helst med inblandning av perlite vilket fungerar jättebra för de flesta frösådder. Men här finns också många alternativ som kan passa bättre för den ena eller andra grödan eller för växter som är lite långsamma att gro som Root Riot, rockwool, cocos, ren perlite, vermiculite mm.
Principerna med bevattning är densamma för dem alla eftersom det grundläggande är att jorden ska hållas fuktig, men inte sur.

Vattna uppskolade fröplantor

När små frösådder skolas upp gör man det till en mer näringsrik jord som inte alltid har samma väldränerade egenskaper som såjorden.
Tänk här på två saker:

  • Välj en kruka som inte är allt för stor. Även för snabbväxare som tomater mfl så skolar man upp dem i flera omgångar innan de till slut planteras i sin slutliga krukstorlek.
  • Tryck inte till jorden runt plantan allt för hårt. Sätt plantan i jorden bara så pass att den står någorlunda stadigt på plats. När man sedan vattnar sätter sig jorden runt jordklumpen och rötterna så den blir perfekt planterad. Trycker man till för hårt får rötterna inte den luftighet de så väl behöver i detta stadium. Vattna runtom närmare krukkanten än plantan så söker sig rötterna utåt och det blir inte onödigt fuktigt där tillväxten ska ske.

Vattna vuxna växter.

Om jorden i en kruka fått torka lite för länge brukar vattnet bara rinna rakt igenom när man vattnar och bara en liten del tas upp i jorden.
Är det en växt som vill ha mycket fukt som till exempel azalea, murgröna eller ormbunke kan man dränka krukan i en hink med vatten och på så sätt genomfukta jorden. Men det rekommenderas inte för alla växter eftersom det istället kan bli allt för blött i jorden.
Då kan man hälla någon droppe diskmedel i vattenkannan. Då minskar ytspänningen och vattnet tränger enklare in i jorden.
Vattna lite i taget så märker man till sist att jorden tar upp vattnet.
Personligen tillhör jag då en minoritet eftersom mina växter i första hand drabbas av för lite än för mycket vatten.
Det här har gjort att jag vid flera tillfällen låtit mig luras. Det är nämligen så att många växter ser likadana ut både när de fått för lite och för mycket vatten.
Övervattnad och uttorkad murgröna
Så, börjar en växt sloka, bladen ser ospänstiga, och kanske lite gråaktiga ut kan det faktiskt vara ett tecken på för mycket vatten och inte tvärt om.
Än värre är att man troligen vattnar en sådan växt lite extra och försämrar situationen ytterligare. Så här är tipset att lyfta krukan och känna om den är tung (vattenfylld) eller lätt.
Ett vanligt fel är att det lagras vatten i ytterkrukan om man har en sådan. Därför är det alltid bra att ställa växtens kruka på lite dränerande underlag som till exempel lecakulor i ytterkrukan så rötterna inte står i vatten utan kan ventileras.

Vattna under olika årstider

Vattenbehovet minskar generellt när det blir mörkare ute eftersom tillväxten då minskar. Behåller man växten i rumstemperatur kan det trots allt vara nödvändigt att vattna ganska mycket eftersom element och den allmänt torra miljön inomhus vintertid torkar ut växten. Samtidigt är det viktigt att inte vattna allt för mycket eftersom växten inte kan ta upp lika mycket vatten som när den är i tillväxt.
Låter man växten få stödbelysning är denna balansgång inte lika svår eftersom växten då till viss del, om än begränsat fortsätter sin tillväxt.
Växter man tar in utifrån och övervintrar svalt ska ha väldigt sparsamt med vatten eftersom de mer eller mindre går i vila med betydligt minskat behov av vatten. Det är ofta här när växten tas in på hösten med jorden fylld med vatten som det kan gå fel. För de växter som kan förvaras svalt utan extra ljus bör jorden nästan vara helt torr innan de tas in och endast vattnas minimalt.
Väljer man att övervintra svalt med växtbelysning ökas vattningen men jorden får ändå inte mättas med vatten.
Tyvärr är det många som vattnar sällan och lite mer vid varje tillfälle vilket är tvärtemot vad som är bra. Vattna sällan och lite är grundtipset. Sedan är det alltid unikt för var och en vilken växt det är, temperatur, ljus, storlek på kruka etc. etc.

Om man vattnat för mycket.

Är växten riktigt illa däran kan man bli tvungen att ta ut den ur krukan och helt enkelt avlägsna all fuktig jord, låta den torka lite och plantera om den och vattna ytterst försiktigt tills den återhämtat sig.
Ett alternativ är att ställa den på tidningspapper som drar ur fukten. Man kan också ta ut växten ur krukan och lida den i tidningspapper för att suga ut överskottsfukt.
 

Frösådd av rosor

Efter att under en längre tid ha beundrat de stora, svarta nypon som sitter på en av mina favoritrosor, Kordes Moonlight bestämde jag mig häromdagen för plocka några nypon och så lite av dess frön.

Ros - Rosea Kordes Moonlight
Rosea Kordes Moonlight

Jag har inte provat att fröså rosor innan, men det är ju bara att prova. Jag har läst på lite på några utländska sidor och inser att många av de förädlade rosorna kan vara lite svårflirtade vad gäller grobarhet, men ju fler frön man sår, ju större är chansen att åtminstone någon frö gror.
På många ställen står det att fröerna ska stratifieras, dvs. köldbehandlas. Det kan man göra genom att lägga dem på lätt fuktat papper i en plastpåse i frysen några veckor, men enklast är antingen att så dem ute på hösten/senvintern eller nu tidigt på våren då de fått naturlig köldbehandling utomhus.
Jag bestämde mig hursomhelst för att prova eftersom det enda det kostar mig är lite såjord och lite tid. Om jag lyckas blir det däremot obetalbart eftersom jag då har en ros som ingen annan har. Ja, det fungerar så med förädlade rosor, liksom de flesta andra hybridiserade växter; att restultatet från en frösådd aldrig blir genetisk lik moderplantan. Det fungerar bara om man sår frön från rena arter.
Så här gjorde jag:
Jag valde några stora och väl utvecklade nypon som jag klippte av med en sekatör.
Frö till rosor - nypon
Med samma sekatör klippte jag itu nyponen och petade försiktigt ut fröerna som satt i små kapslar runtom i nyponet.
Det ser säkert lite olika ut hos olika sorters rosor och om fruktköttet är saftigt eller mosigt behöver man tvätta/gnugga ren fröerna innan de sås för att minska risken för att de ska mögla.
I mitt fall var fröerna fasta och torra så jag gnuggade dem bara försiktigt rena med fingrarna.
Rosfrön i såjordFör att öka grobarheten kan man lägga blötlägga dem ett dygn i ljummet vatten, eller ännu hellre i en blandning med Nitrozyme (innehåller naturliga växthormoner).
Sedan förberedde jag två krukor med såjord uppblandad med perlite som jag fyllde upp till ca 2 cm från kanten.
Fröerna placerade jag sedan med jämt mellanrum över hela ytan, fyllde på med 0,5 cm såjord och tryckte försiktigt till innan jag vattnade igenom krukan så att jorden blev ordentligt fuktig men inte sur.
Frösådd av rosorDet är viktigt att vattna frösådder rätt. Det är bland annat därför som  just såjord med perlite är så bra; den håller inte för mycket vatten utan låter det rinna igenom. För mycket vatten gör att fröerna kan ruttna, sorgmyggor trivs och små groddar som börjat växa till får syrebrist då jorden är för vattenfylld så att inte syre kan tränga igenom.
Innan krukorna ställdes ner i ett miniväxthus på fönsterbrädan skrev jag etiketter med rosens namn och sådatum och stack ner i jorden.
Rossådd i miniväxthusSår man inomhus eller på sommaren är en temperatur på ungefär 16-23 grader att rekommendera. Sår man dem på hösten och de står ute behöver man inte bekymra sig över temperaturer utan naturen klarar det utmärkt själv.
Om man sår inomhus på vintern och fröerna börjar gro behöver man hjälpa dem med lite växtbelysning så att de inte kroknar, men på vår, sommar och tidig höst räcker ett ljust fönster.
Groningstiden lär vara allt från några veckor till månader beroende av sort, årstid och om de sås inomhus med värme eller står utomhus, så det är bara att vänta och se.
Som med alla frösådder väntar man sedan till de första ’karaktärsbladen’, de som kommer efter de första två bladen och liknar plantans riktiga blad vuxit ut innan man skolar upp (planterar om) den till en egen liten kruka med planteringsjord.
Så snart värmen är någorlunda stabil över 10 grader kan krukan stå ute. Gödsla plantan några gånger under säsongen, helst med särskilt anpassad rosnäring.
Ytterligare en omplanering till större kruka görs när rötterna börjar trängas och sedan, beroende av hur snabbväxande sorten är kan den planteras ut på sensommaren på en skyddad plats.
Sedan är det till att vänta, å vänta, å vänta på att den ska börja blomma. Troligen dröjer det 2-3 år eller mer innan det sker första gången, men spännande är det alltid att vänta på något helt nytt.
Vill man läsa mer om hur man själv korsar fram nya rossorter genom att välja ut och själv pollinera rosor finns en artikel som beskriver hur detta går till för pelargoner. Principerna är precis densamma också för korsning av rosor. Inlägget om förädlingar pelargoner finns här.
Lovar rapportera resultat från frösådderna här längre fram.
Jag hittade faktiskt en fin frösådd planta ute i trädgården i somras när vi grävde sista biten för vår bäck. Det är ju inte helt ovanligt att man hittar små frösådda rosor, utan oftast brukar det vara en kanske inte så väldigt odlingsvärd vildros. Men den här såg jag omedelbart var annorlunda.
Rosea Venusta Pendula
Rosea Venusa Pendula

Den var till och med lite lik en av rosorna som växte en bit bort Venusa Pendula, så jag valde att försiktigt gräva upp plantan och sätta den i en rabatt i avvaktan på att den ’visar färg’.
Frösådd Rosea Venusa Pendula

Självsådda penséer och bra arbetsmiljö

Det är fantastiskt vackert ute idag, men här sitter jag inne och tråkar mig med jobb.
Nja, det är inte jättesynd om mig för jobbet är roligt och utsikten från mitt skrivbord är rätt ok….
Snön är samtidigt en väldigt bra ’cover’ för att jag ska kunna fortsätta jobba och inte ha allt för dåligt samvete för det jag inte hinner med i trädgården just nu.
Trädgårdsutsikt från kontoret
Innan snön kom igen såg jag att det kommit upp en massa självsådda penséplantor i och kring urnorna som jag planterade dem i förra våren.
Krukplantering med penséer
Självsådda penseplantor
Med det vill jag både tipsa om att man gott kan gå och spana där penséerna stod förra året och kanske hitta lite plantor att använda för årets planteringar och samtidigt tipsa om att det går jättebra att så penséer på friland eller i ett kallväxthus på hösten som sedan blir klara lagom för vårens planteringar.
När du ska flytta dina små frösådder bör du välja en varm dag så att det är lätt att lyfta de små plantorna ur jorden utan att rötterna skadas. Använd en prickelpinne, en kraftig gaffel eller en nätt planteringsspade för att lyfta plantan. Sätt den sedan i kvalitetsjord direkt på planteringsstället och vattna försiktigt. Tryck inte till jorden allt för hårt utan bara tillräckligt så att plantan sitter på plats.
Visst, man kan köpa jättebilliga plantor överallt så här års, men förutom känslan av att ha drivit upp dem själv är dina egna plantor redan avhärdade och trivs hos dig. Det finns också numera otroligt många olika sorter att välja för din frösådd.
Wexthusets hemsida finns det till exempel ett bra urval.

Pensé Frizzle Sizzle
Pensé Frizzle Sizzle

De finaste penséplanteringarna jag sett var i England där de gjorde dessa underbara, vårblommande hanging baskets.
ampelplantering-med-penseer
krukplantering med penseer
 
Penséer är också jättefina att odla för användning till höstens planteringar som annars kan bli lite färgfattiga. Eftersom de klarar lite frost kan de med lite tur stå jättelänge i en höstplantering.
Nä, nog med jobb för ett tag. Nu bär det ut i det härliga vädret på en riktigt lång och skön promenad med hundarna.
Wexthuset trädgårdsbutik

Missa inte fröerna

Självklart ska man passa på att samla in fröer från roliga pelargoner men tänk på att de måste vara helt mogna och lossna av sig själva.
Får de inte mogna klar är risken stor att grobarheten går förlorad. Men se upp! Ett vinddrag kan lätt skingra fröerna för vinden.

Fröställning på vildpelargon

Bilden visar en fröställning med fem mogna fröer från en P. quinquelobatum.

Frösådder från förädlade pelargoner blir aldrig identiskt lika sina föräldrar så många roliga överraskningar kan vänta den som sår sina egna fröer.

Läs mer tips om frösådd och förädling av pelargoner här

[do_widget id=text-2]
 

Sensommar = småplantsjakt

Igår när marken fortfarande var ordentligt blöt efter regnet passade jag på att gå ut och rensa ogräs lite ogräs.
Så här dags när högsommaren börjar avta och vi faktiskt fått ordentligt med regn efter en lång torrperiod tittar små ogräsplantor upp lite här och var i trädgården. Deras frön har spridits med vinden tidigare på säsongen och sedan legat och väntat på en rejäl rotblöta för att börja gro och sätta igång och växa. Ganska irriterande kan man tycka, men när det just har regnat är det som allra enklast att rensa bort dem så det är bara att gå ut och köra.
Frökapslar på aklejaNågot som är betydligt roligare är att många av mina favoritperenner har gjort samma sak.
Från de fröställningar jag låtit sitta kvar har fröna spritt sig och här och var hittar jag små trevliga plantor som jag successivt kan gräva upp sätta i kruka. Där får de växa till sig innan jag planterar dem där de egentligen ska sitta.
Självklart kan man också låta dem sitta kvar och växa till sig och sedan flytta dem direkt till sin nya växtplats, men växter som har pålrot som till exempel aklejan kan det vara smart att ta hand om tidigt. Om plantan hinner bli för stor innan den flyttas kan roten gå av eller skadas och plantan får en dålig start eller inte vill ta sig alls.
Ett annat skäl att sätta dem i kruka först är om de växer på ett dumt ställe – som i gången till exempel. Då kan de lätt bli nertrampade. Hellre räddar jag då undan dem i en kruka så länge.
Det är lite olika hur snabbt olika växters frön gror. Vissa sorter gror direkt, medan andra behöver en vinter med kyla innan de gror. Det beror också på vart vart fröet hamnat. Särskilt i grusgångar brukar de gro snabbt och växa bra. Där får de fukt, men det är samtidigt luftigt mellan de små stenarna. Precis så som de flesta fröer vill ha det. Något att tänka på när man sår i kruka.

Frösådd akleja i grusgången
Frösådd akleja i grusgången

I den gång jag rensade hittade jag tre små grupper med aklejaplantor. Visst, jag har redan ganska många olika aklejor, men de som växer längs den gången är väldigt fina. Eftersom jag ska göra ett par nya planteringar inom kort passade jag på att ta tillvara några av dem.
Akleja dubbel rosa
Akleja ljusblå
Jag var klok nog att fotografera dem när de blommade så att jag skulle kunna komma ihåg färg och form på dem.
Nu är det ju så att akleja gärna korsar sig vitt och brett och man kan vara långt ifrån säker på resultatet av sådderna, men eftersom jag gillar dem alla tre som växer där tycker jag det är värt att ta tillvara dem.
Blir det helt fel med färg eller växtsätt är det ju bara att gräva bort den senare.
Innan jag tog upp dem började jag med att förbereda ett antal krukor med plantjord som jag vattnade igenom. Ju kortare tid utan jord, dess bättre.
genomvattnade planteringskrukor med plantojord
Sedan lirkade jag upp dem försiktigt för att störa rötterna så lite som möjligt och få mycket jord med.
flyttning av självsådd från grusgången
Därefter planterade jag dem i de förberedda krukorna med hjälp av en prickelpinne (åh, vad jag gillar prickelpinnar! – smart, enkelt och praktiskt)
Jag gjorde ett hål mitt i krukan, lirkade ner roten i hålet och tryckte försiktigt plantan ner i jorden samtidigt som jag tryckte till jorden från sidan med prickelpinnen.
Prickelpinne vid omplantering
Slutligen vattnade jag försiktigt igen så att jorden skulle sätta sig ännu bättre och ställde dem sedan i ett brätte ute på skuggsidan av huset.
Det fanns fler plantor kvar i grusgången, men de var inte tillräckligt stora för att flyttas än så jag markerade dem med en målad pinne för att inte riskera att kliva på dem.
Markeringspinne för småplantor
Jag gissar de är färdiga att flyttas till kruka om ett par veckor och innan frosten sätter sig i marken hoppas jag att den nya rabatten är klar så de får komma på plats innan vintern.
Om inte, ställer jag dem i en pallkrage, lägger en fiberduk över och häller på lite torra löv och planterar dem till våren.
Så här kan man göra med nästan alla småplantor man hittar, och det är på det här sättet som många av plantorna i min trädgård kommit till. Lite pill, lite pyssel men oj vad roligt det är!
[do_widget id=text-35]
 

Självsådda klematisplantor

Självsådda klematisplantorIdag hittade jag två små klematisplantor som hade självsått sig mellan plattorna i pergolan där vi har en massa olika sorters rosor och klematis planterade.
Jag har tidigare sett ett par självsådda plantor i själva rabatten i närheten. Men eftersom de står ganska tryggt där de hamnat har jag låtit dem stå kvar för att växa till sig lite innan jag gräver upp dem och planterar dem på en lämplig plats här i trädgården.
Men de här två stod på ett så utsatt ställe där de antingen riskerade blir bortrensade, söndertrampade eller kanske till och med torka ihjäl på grund av värmen.
Det var trångt och torrt där de växte så jag fick försiktigt lirka upp dem med hjälp av ett maskrosjärn. Tack och lov verkar det som att jag fick med nästan alla rottrådar.
Ibland kan det vara enklare om man vattnar ordentligt på plantan för att den ska släppa från jorden om den står trångt, men jag provade lite försiktigt och kände att de skulle släppa ändå.
Nu har jag skolat upp dem båda och de sitter i fin planteringsjord i 9-centimeters perennkrukor som står under uppsikt på skuggsidan av huset. Även om jag nu inte vet vilka sorter det är har jag satt i små etiketter där det står vart jag hittade dem och när. Det är ett bra sätt att skilja olika plantor åt men också intressant information senare när de börjar blomma eftersom man då kan försöka lista ut vilka föräldrarna är.
Förhoppningsvis hinner de växa till sig så jag kan plantera dem på lämpligt ställe till hösten, annars får de övervintra i sina krukor med ett lager löv över som lite skydd.
Uppskolade frösådder av klematis
Det är verkligen spännande med den här typen av frösådder.
Jag har ingen aning om hur de kommer att se ut, varken till växtsätt, bladform eller blomning eftersom det är frön från hybrider (korsade plantor). Frösådder till hybrider blir aldrig identiskt lika sina fröförälder. De kan bli snarlika, eller visa upp helt andra egenskaper som skapats när den befruktats av en annan klematis, eller egenskaper från tidigare generationer.
Jag har sex eller sju olika klematissorter planterade i pergolan och jag har ingen aning om vilken av dem som frösått sig, inte heller vem som kan vara pappan.

klematis - fröförälder?
En av flera möjliga fröföräldrar

Vid en snabb titt på de två fröplantornas blad kan jag direkt konstatera att de kommer att bli olika, men mer än så vet jag inte än.
Har jag tur kan det bli en blomma nästa år, men troligen får jag vänta något eller ett par år till. Något nytt roligt att längta till.
[do_widget id=text-62]