delning – test

Plantera Agapanthus i rabatten

Här i Sverige får de flesta av oss njuta av den planterad i kruka, men i de varmaste, lägsta klimatzonerna upp till Stockholmstrakten kan det gå att övervintra dem nedgrävda i rabatten. Helst bör man då täcka ordentligt med löv och kanske en granruska eller två efter att snön kommit.
Tänker du försöka dig på detta kan det vara en fördel att plantera tidigt på säsongen så att plantan hinner etablera sig ordentligt. Välj ett skyddat läge och se till att dräneringen är så bra som möjligt eftersom kyla ihop med fukt är den värsta fienden för känsliga växter.

Övervintra Agapanthus i kruka

Bor man i en högre växtzon övervintras de säkrast i kruka som helst ska stå svalt och frostfritt och om möjligt ganska ljust, men det brukar även gå bra med mörk förvaring så länge det inte är för fuktigt.
Vattna endast mycket sparsamt under vintern. Ställ fram ljust och börja driva kring slutet av februari-mars.

Olika sorters Agapanthus

Det finns numera ganska många olika sorter till försläjning här i Sverige. Den klassiska storvuxna sorten är nog fortfarande den vanligaste sorten. Den har stora, klotrunda, mörkblå blommor och breda, kraftiga blad. Det finns också andra, lite mindre sorter som har lite smalare blad. Dessa är oftast mer rikblommande.
Blommorna kan ha olika nyanser av blått eller är rent vita. Det finns även sorter med vitkantade blad.

Förökning

Agapanthus försökas genom delning eller med frö.

Förökning med frö

Att fröså Agapanthus är enkelt. Det är också lite spännande eftersom man inte alltid vet exakt vilken färg blomman kommer att få. Frösådda plantor kan få allt från mycket ljust blå blommor, via olika blå och lila nyaner till mörkaste blått.
Det är ganska enkelt att samla frö från överblommade fröställningar. Var dock noga med att frökapseln torkat ordentligt och helst börjat öppna sig innan fröet skördas annars gror det inte. Fröet är lite oregelbundet i formen, platt och svart.
Så fröna så snart som möjligt eftersom grobarheten är bäst hos de färska fröerna, men har man inte tillgång till extra ljus under vintern kan det vara bättre att vänta till senvintern eller våren eftersom fröerna gror ganska snabbt och behöver ljus under sin uppväxt.
Sätt ett tiotal fröer i en liten kruka med såjord på ca 0,5 cm djup. Håll jorden fuktig, men inte sur. Till att börja med kommer smala strån som med tiden blir kraftigare, men det dröjer några månader innan det är dags för omskolning vilket kan göras när bladen börjar bli lite kraftigare.

Plantera dem då i väldränerad jord i inte allt för stora krukor. Plantera om, (omskola) när rötterna fyller krukan.
En frösådd planta kan om man har tur blomma efter ett drygt år, men ofta tar det två eller tre år innan den första blomman kommer.

Föröka med delning

Med tiden bildas nya bladrosetter som kan delas till att bilda nya plantor.
Detta är det snabbaste sättet att få en ny planta som blommar. Delning bör göras på våren eller försommaren.
Själva delandet är inte helt enkelt eftersom rötterna är mycket kraftiga och ofta väldigt täta. Man får helt enkelt ta till sågen!!!

Såga, lirka och dra så försiktigt som möjligt loss en eller flera bladrosetter.

Det kan vara svårt att få med alla rötter när man delar upp bladrosetterna, men det räcker med bara en eller två korta rotbitar på bladrosetten för att den ska klara sig, men ju mer rötter, dess bättre.
Sätt de delade plantorna i lätt sandblandad jord i krukor på ca 10 cm i diameter och vattna försiktigt. Jorden ska vara fuktig, men får inte blir genomblöt.

Delade plantor som bara har lite rötter kan behöva få lite hjälp med luftfuktigheten i ett miniväxthus eller i en plastpåse ett par veckor för att växa till sig lite, men oftast klarar de sig bra ändå.
Ställ de nya små plantorna ljust inomhus eller i ett växthus eller drivbänk om det inte är för kallt. Helst bör det vara över 15 grader.
När man ser att plantorna börjar växa kan de ställas ut och odlas som sina fullvuxna kollegor.

Odlingstips

Plantera om med några års mellanrum när rötterna fyller hela krukan, men välj inte allt för stor kruka då de trivs när det är lite trångt. Låt gärna jorden torka upp lite mellan vattningarna och använd en svag näringslösning då och då under tillväxtsäsongen.

[do_widget id=text-35]

Ett av det allra enklaste sättet att föröka en växt på är genom delning. Orsaken är att man i många fall får en ny liten planta som redan har mer eller mindre kraftiga rötter, men också att denna typ av förökning som naturen själv använder sig av vilket gör att det är lättare att lyckas.
Delning är jättebra och ibland närmast nödvändig hos många perenner, men i den här artikeln beskrivs delning av krukväxter.
Man kan dela i stort sett alla växter som bildar sidoskott, vilket alltså inte alla gör.
Det finns olika typer av sidoskott. Det finns bladrosetter, utlöpare av olika slag, sidolökar och knölar som växer i sidled och kan delas. Även en del orkidéer kan förökas genom delning med bladrosett eller utväxt. Detta beskrivs i en annan artikel.
Bästa tiden för delning är på senvintern och tidig vår då man kan passa på i samband med omplantering. Men blir det trångt i krukan kan man även dela växten andra tider på året.
Föröka växter med sidoskott
En sidorosett ser ut som en liten kopia av växten och växer upp ur jorden alldeles bredvid huvudplantan.

Exempel på växter som bildar sidorosetter:

Svärmors tunga
Aloe
Saint Paulia
Clivia
Fredskalla

För växter som förökas med sidoskott är det viktigt att de inte är för små utan kan hanteras ordentligt och att de har få en hel del rötter. Det är enkelt att kolla genom att knacka loss jordklumpen ur krukan och titta efter.
Ibland sitter sidoskotten relativt löst, men mer vanligt är att man får ta i lite för att lyckas bryta loss dem.
Ta ett ordentligt grepp runt jordklumpen, sätt tummarna mellan huvudplanta och sidorosett och bryt försiktigt så att sidorosetten lossnar lite från huvudplantan.
Det är inte ovanligt att rötterna på huvudplanta och bladrosett vuxit ihop och gör det svårt att dela dem åt. Då får man ta i ordentligt men samtidigt vara försiktig genom att bryta och lirka lite i taget. Om det behövs kan man ta hjälp av en blompinne eller liten blomspade eller en gaffel för att försöka bryta isär plantan.
Plantera bladrosetten i bra blomjord i en kruka som till storleken är proportionerlig till plantan. Vattna försiktigt och håll lätt fuktigt till ny tillväxt visar sig. Då behandlar man den på samma vis som en fullvuxen planta.
Huvudplantan får efter delningen säkert plats i sin tidigare kruka men behöver få lite ny jord.

Växter med utlöpare

En utlöpare kallar man det som växten skickar iväg under eller ovan jord där det i änden utvecklas en ny liten planta.
Några exempel på växter som bildar utlöpare:

Ampellilja
Mor och barn
Hjärta på snöre
Ormbunke (bildar utlöpare både ovan och under jord)

Ursprungstanken med att skicka utlöpare med småplantor är att de skall slå rot i jorden en bit från plantan som till exempel jordgubbsplantor gör. När de istället odlas i kruka i kruka blir resultatet istället att utlöparna blir hängande i luften som tex hos ampelliljan. Dessa småplantor är lätt att ta tillvara för att göra nya växter av. Är rötterna väl utvecklade klipper man av utlöparen och planterar den i en liten kruka med vanlig blomjord, vattnar försiktigt, placerar ljust och håller lätt fuktig till dess ny tillväxt visar sig.
Om rötterna är lite uttorkade eller inte särskilt väl utvecklade behöver den hjälp att bilda rötter. Då planterar man den i såjord och låter den stå några veckor i ett miniväxthus. Där får extra fukt och ett stabilt klimat. När den visar ny tillväxt har rötterna etablerats och den kan skolas om till vanlig blomjord och efter några veckor skötas som en fullvuxen planta.
Ett annat och lite säkrare alternativ är att sätta ner den lilla plantan i en kruka med såjord medan den fortfarande sitter fäst vid moderplantan och kan dra nytta av dess livskraft.
Efter några veckor när man ser att den börjat växa ordentligt klipper man av utlöparen och man har fått en ny liten krukväxt.
Utlöpare som redan ligger mot jord bildar snabbt bra rötter. Klipp av utlöparen bredvid den lilla plantan och lossa den försiktigt från jorden. Sitter den hårt fast kan man försöka lirka loss den med en gaffel eller, om den har fått riktigt kraftiga rötter; ta ut plantan ur krukan och bryta loss den ur jorden.
Plantera i blomjord i en kruka som proportionellt överensstämmer med plantans storlek.

Mattbildande växter

En annan typ av växter som går att föröka med delning är ??mattbildande?? växter. De växer på bredden istället för på höjden. En del av dessa växer i sidled med hjälp av utlöpare medan andra skapar mängder av nya plantor sidledes som bildar en del av den totala växten.
Några exempel på detta är:

Plättar i luften
Hemtrevnad

Dessa bildar ett myller av ofta ganska grunda rottrådar som den mattbildande plantan växer upp ifrån. Den växer i princip på bredden istället för uppåt. Denna typ av växter kan man dela i två eller flera mindre delar. Knacka loss jordklumpen ur krukan och håll den ordentligt med båda händer och tryck isär med tummarna. Alternativt kan man dela dem med en gaffel!
Plantera de delade plantorna i blomjord i varsin kruka i passande storlek. Låt dem gärna stå i ett miniväxthus eller i en plastpåse första tiden för att underlätta omställningen.

Lök- och knölbildande växter

Många lök- och knälväxter får sidolökar som kan avlägsnas från huvudlöken/knölen och planteras som en egen växt. Ett exempel på detta är lyckoklöver.
Hos växter som bildar en sidolök eller knöl, eller sorter som växer på bredden genom att bilda en mängd små knölar tar man loss jordklumpen ur krukan och bryter loss en eller flera lökar eller knölar och plantera dessa i en liten kruka med blomjord. Vattna återhållsamt första tiden till dess att lökarna eller knölarna börjar skjuta nya skott. Sköt sedan om den som vanligt.
[do_widget id=text-35]

Etikett: delning

Förökning av Afrikas blå lilja