Etikett: bekämpning

Rotlöss är för många en okänd ohyra som kan drabba alla slags växter vi odlar i kruka.
Att den är relativt okänd beror säkert på att den inte är så vanlig, men en annan orsak är tyvärr att många inte känner till den och därför sprider dem vidare.
Rotlöss är svårt, nästan omöjligt att bli av med och sprider sig väldigt effektivt.
Rotlusen är en art av ullus som lever i jorden och livnär sig på att äta växtrötter. Det finns flera olika typer av rotlöss varav de flesta är harmlösa, men de som vi nu hittar i våra krukor kan göra väldigt stor skada.
Drabbade plantor tappar efter ett tag kraften och tynar sakta bort.
Hur vet man om en planta har rotlöss?
Hos en välmående planta som får rotlöss kan det dröja länge innan det syns på den att den är drabbad.
Hos sticklingar och småplantor märks det oftast snabbare eftersom de inte har så mycket rötter, men det beror också på hur stort angreppet är. Ett litet angrepp kan växa till under en längre tid till dess plantan plötsligt tappar växtkraft och slokar.
Enklast att ta reda på om en planta har rotlöss är att avlägsna krukan och titta på rotklumpen och titta efter.
Tyvärr är tidiga angrepp på småplantor lätta att missa även om man kikar på rotklumpen eftersom plantan troligen rätt nyligen är omskolad och rotlössen ännu inte kommit ut till krukbotten eftersom rötterna inte hunnit växa till ordentligt.

Hur ser den ut?
Den vuxna rotlusen är vit och lite mjölig i konturerna??, ca 3 mm lång och förflyttar sig långsamt. Det är inte så ofta man ser de vuxna lössen, utan spår av rotlöss visar sig som små vita, lätt blåaktiga ansamlingar med aningen mjöligt eller vaxliknande hölje.
Ofta ser man också smala stråk längs rottrådarna mellan de lite större klumparna.
Ett tidigt angrepp hittar man oftast i botten, men beroende av hur lössen kommit in i krukan kan de även synas någonstans längs sidorna.
Vid kraftiga angrepp ser man dem runtom hela rotklumpen.
Man kan nästan alltid se avtryck från det vitblåa vaxet på insidan av krukan. Det är oftast det säkraste sättet att skilja ett litet angrepp från vad man kan missta för rotlöss; nämligen perlite eller vanligt ??jordmögel?? som är helt ofarligt.
Hur får man rotlöss?
Rotlöss hittar man oftast hos växter som sticklingförökas, dvs. där man har moderplantor.
Växter som frösås, eller som köps in av handelsträdgårdarna som pluggplantor; sommarblommor och växter av säsongskaraktär som t.ex. petunia, penséer, många utplanteringsväxter, köksväxter och kryddor brukar inte vara något problem, men det skadar inte att ändå vara uppmärksam.

Vanligast är nog att rotlöss sprids med sticklingar via försäljning och byte av växter mellan privatpersoner, men det finns en ganska stor risk även när man handlar sticklingar och plantor från mindre handelsträdgårdar och företag som specialiserar sig på olika växtslag.
Ofta handlar det om växtslag som många samlar på som t.ex pelargoner, saintpaulia och porslinsblomma, men i princip vilka växter som helst kan vara drabbade.
Erfarenhet visar att det är långt ifrån säkert att köpa in plantor från andra länder. Där är rotlöss minst lika vanligt som i Sverige.
Kunskapen om rotlöss är även hos yrkesodlare oroanden liten vilket gör att risken för spridning är relativt stor.
Hur skyddar man sig?
Bästa sättet att skydda sid från att få rotlöss på sina växter är att vara extremt försiktig med nya växter man tar hem.
Det är klokt att ha som regel att låta nya plantor stå för sig själva ett tag i karantän??.
För att hinna upptäcka ohyra och sjukdomar innan man flyttar ihop en nyinförskaffad växt med de man har sedan tidigare bör man vänta minst tre veckor.
Så lång tid, och kanske ännu längre kan det ta innan ett färskt rotlusangrepp syns.
Nu är det väl få som har plats för någon längre tids karantän, men var försiktig och kolla växten både ovan och under jord noga innan den får stå med de andra och använd alltid individuella fat för att hindra att vuxna rotlöss eller larver kommer över till en angränsande kruka via dräneringshålen i krukans botten.
Hur sprider de sig?
Vuxna rotlöss kan själva vandra från kruka till kruka, men stoppas med största sannolikhet om krukan har fat.
Vanligaste sättet att de sprids på är troligen i samband med att man vattnar och har flera krukor på en bricka då både vuxna djur, larver och ägg kan flyta mellan krukorna.
Ett annat tillfälle där rotlössen lätt sprider sig är när man planterar om. Om inte redskap, krukor och fat är rena eller om man jobbar på ett bord där jord från olika plantor blandas är risken för spridning överhängande.
Man kan också sprida rotlöss med jordrester som fastnar på handen om man hanterar en angripen planta. Ägg och larver är mycket små och kan lätt följa med små jordrester.
Vad gör man om man har rotlöss?
Har man fått in rotlöss bland sina växter måste man vara extremt försiktig. Små ägg som knappt är synliga för ögat kan bilda en ny koloni inom ett par månader. Ägg och larver sprids enormt lätt i samband med omplantering, när man vattnar och det rinner över ner på andra plantor, om man får jord på händerna från en smittad planta och tar i en annan.
Var försiktig så att jord från en angripen planta inte flyger omkring.
Man kan heller inte flytta en etikett, eller en blompinne från en kruka till en annan, då har man närmast garanterat spridit lössen till den nya krukan. Ett annat bra sätt att sprida dem är om man är oförsiktig och använder krukor och fat som inte rengjorts, eller byter fat mellan krukor.
Ställ aldrig krukor i växthus direkt på golvet utan fat eftersom rotlössen även trivs i växthusets jordbäddar och i sand och jord mellan gångstenar och i grus.
God hygien och extrem försiktighet när man vattnar och hanterar växterna är viktigt för att hindra vidare spridning.
Isolera
Angripna växter bör omedelbart isoleras så de omöjligen kan komma i fysisk kontakt med de man tror är fria från rotlöss.
Om man har, eller har haft ett angrepp bör man ta till vana att då och då ta bort krukan och kolla rotklumpen på sina växter för att försäkra sig om att de inte är drabbade.
Behandling
Vissa observationer tyder på att rotlöss föredrar torrare jord framför blöt, men att dränka plantorna under längre tid med jämna mellanrum lär inte hjälpa och är heller inte att rekommendera för många sorter som rentav kan ta skada om jorden under en längre perioder är för blöt.
Vill man prova måste i så fall den hink som används rengöras extremt noga mellan de olika plantornas dopp för att inte riskera att proceduren sprider ohyran istället för minskar den.
De gifter som är verksamma mot rotlöss är inte tillåtna för privatpersoner, därför rekommenderas i första hand att man tar sticklingar och slänger den angripna plantan i soporna. Tänka på att vara försiktig så att ingen jord från plantan kommer på sticklingen.
Man tror att vissa arter av rotlöss även kan befinna sig ovan jord, så för att vara helt säker kan man spruta sticklingen med växtsåpa eller lägga den i såplösning några minuter för att minimera risken för spridning till sticklingen.
Vill man ge sig på att använda gifter kan man prova att behandla en planta med de starkaste som är godkända för privatpersoner, men det kräver en mycket kraftig dos och resultatet är ovisst.
Om man vattnar ner giftet flyttar sig lössen längre ner i krukan och tar skydd. Säkrast är att ta bort krukan och peta loss så mycket jord som möjligt från rötterna och därefter dränka rotklumpen i en giftlösning under några timmar så att hela rotsystemet garanterat är indränkt. Därefter planteras plantan om och får stå i flera månaders karantän då eventuellt kvarvarande angrepp inte kommer att synas i utkanten av krukan förrän rötterna vuxit till ordentligt igen. Denna metod kan fungera, men det finns inga garantier, och det finns risk att plantan tar skada av behandlingen.
Det finns ännu ingen säkert fungerande biologisk bekämpning att tillgå, men i takt med att problemet ökar kommer säkert en lösning inom en inte allt för avlägsen framtid.
De rotlöss som bor i våra krukor dör i minusgrader, vilket man kan utnyttja för att bli kvitt dem i ett kallväxthus och i krukor som man kan låta stå ute under vintern.
En dålig nyhet för den som har växthus som hålls uppvärmt även på vintern är att har man väl fått in rotlöss i en kruka är risken väldigt stor att de flyttar in i jorden, gruset, eller i den mossa som oftast finns i växthuset.
I artiklar från bl.a. Storbritannien berättas det om omfattande saneringsåtgärder för att bli av med de rotlöss som koloniserat växthuset. Alla växter måste ut, hela växthuset måste i flera omgångar skuras med de starkaste rengöringsmedel men kan få tag på och självklart måste även jorden behandlas. Det värsta scenariot är att det kan ta flera år att bli av med dem och det säkraste sättet lär vara att låta växthuset stå kallt en period så de garanterat fryser ihjäl.
[do_widget id=text-62]