Bokashikompostering

Vad är bokashi

Bokashi betyder på japanska ”Jäst organiskt material”.
Bokashikompostering är kortfattat ett enkelt och praktiskt sätt att kompostera inomhus.
Det är en lite annorlunda komposteringsmetod som istället för förmultning innebär att man fermenterar, jäser, avfallet genom att tillsätta något som kallas effektiva mikroorganismer, EM.
Dessa mikroorganismer består av en blandning av jästsvampar, mjölksyrebakterier och bakterier som medverkar i växternas fotosyntesprocess. Tillsammans bidrar var och en av dessa på olika sätt till den effektiva nedbrytningsprocessen som enkelt kan beskrivas som en jäsnings- och syrningsprocess.
EM för bokashi med sprayEM tillförs genom en ’bärare’ som kan utvinnas på lite olika sätt. Ett exempel är jästa fruktskal eller vetekli som sprayas eller strös över matresterna.
Komposteringen sker i en lufttät hink. Genom att tillsätta EM startar en anaerobisk (nedbrytning utan syre) process i hinken. Det här gör att avfallet varken ruttnar eller luktar illa under nedbrytningen.
I bokashikomposten kan man slänga alla typer av matavfall inklusive kött, fisk, citrus och mejeriprodukter som inte rekommenderas i traditionell kompostering eller i maskkomposten.

Fördelar med bokashi

Det är självklart jättebra om man kan ta tillvara så mycket avfall som möjligt hemma för att slippa onödiga transporter.
En bokashikompost luktar inte och drar inte till sig flugor eller andra djur.
Det går snabbt! – Med bokashitekniken får man på bara ett par veckor en färdig kompost att använda för plantering och jordförbättring.
Enkelt – Man behöver inte tänka på att blanda innehållet i komposten utan det är bara att slänga det som ska slängas.
Ingen näring går till spillo utan allt kan återföras till växterna. Komposten binder kol och bara ett minimum av växthusgaser frigörs från avfallet.
Den vätska, lakvattnet som tappas ur komposten är mycket rik på viktiga näringsämnen och mikroorganismer som bland annat hjälper växterna att ta upp näring ur jorden. Lakvattnet kan användas som näringstillskott i krukor och planteringar. Den är mycket kraftig och bör spädas 1/100.

Hur gör man

Enklast är att skaffa en hink som är speciellt till för bokashi. Då får man med en kran för att hälla ut lakvattnet och ett dräneringsgaller som gör det enkelt att underhålla fuktighetsnivån i komposten. Man kan också använda en vanlig hink med ett lufttätt lock, men då måste man hålla koll på vätskenivån i komposten med hjälp av tidningspapper eller liknande material.
Bokashikomposthink med matavfall
Sedan slänger man matresterna bara direkt ner i hinken. Helst finfördelade så att nedbrytningsprocessen går fortare.
Spraya eller häll strö över EM och stäng locket ordentligt. Locket ska öppnas så lite som möjligt eftersom nedbrytningen sker i syrefri miljö så det kan vara klokt att samla dagens matavfall i en skål och tömma över i komposthinken vid ett eller två tillfällen under dagen.
Pressa gärna ihop avfallshögen med en potatisstöt ibland. Då minskar mängden syre i komposten samtidigt som det blir mer utrymme kvar för mer avfall i hinken.
Varannan till var tredje dag behöver man tömma ut det lakvattnet som produceras i hinken så att inte innehållet blir för fuktigt.
När hinken är full trycker man till innehållet och tömmer hinken på lakvatten innan den får stå och efterjäsa. Töm gärna lite lakvatten ur hinken även under den här tiden för att underlätta nedbrytningsprocessen.
Efter två veckor är processen klar och komposten är klar att användas. Den efterjästa komposten har en sötaktig, lite syrlig doft och har ofta en lite luden mögeltäckt yta.
När hinken tömts sköljer man ur den utan att använda rengöringsmedel eftersom det kan minska effekten av mikroberna.
Eftersom den fulla hinken behöver stå och efterjäsa ett par veckor är det praktiskt att ha två hinkar att växla mellan.

Användning av bokashikomposten

Komposten kan man nu gräva ner i jorden, hälla över i trädgårdskomposten eller imaskkomposten.
När man blandar upp det i jord kan man ta en del bokashikompost och två delar jord.
Efter uppblandning i jorden tar det två till fyra veckor innan den är klar att användas att plantera i. Den tiden behövs för att komposten ska neutralisera sitt ph-värde och näringen göras tillgänglig för växterna.
Tidig vår och på hösten när det är lite svalare kan denna process ta lite längre tid.
Vintertid då det kan vara svårt att gräva ner komposten eller blanda den i trädgårdskomposten kan man hälla över den efterjästa komposten i plastpåsar som man knyter ihop ordentligt. Dessa kan man spara i ett svalt utrymme eller till och med utomhus trots kylan eftersom mikroberna sätter igång att arbeta igen när värmen återkommer.

Användning av Bokashi-te

Lakvattnet som ibland kallas bokashi-te eller bokashi-juice är en starkt syrlig lösning.
Vattna med bokashi-teBokashi-te kan användas för att näringsvattna och bladgödsla (spraya näringen på bladen) dina växter. Eftersom det är starkt koncentrerat måste det spädas 1/100 innan det används annars kan växternas rötter brännas.
Lakvattnet kan också hällas i avloppet där det har en rensande effekt på rören och tillför välgörande bakteriekultur om man har en septitank.
Det är perfekt att näringsvattna gräsmatta, planteringar, träd, buskar och blommor ute och inne med. När man bladgödslar kan det spädas 1/500 upp till 1/1000 för frösådder och unga plantor.
OBS! Bokashi-te bör användas direkt. Det går att spara ett par dagar i en försluten burk i kylskåpet, men sedan förlorar den sin effekt.
Det kan lukta lite syrligt när man vattnar, men det försvinner med en gång.

TIPS!

– Pressa ihop avfallet i hinken. Då får mer avfall plats samtidigt som mängden syre i avfallshögen minskar. För detta kan man använda en rejäl potatisstöt eller liknande verktyg som trycker till avfallet.
– Små bitar bryts ner snabbare än stora. De har större yta där mikroberna kan verka relativt en större bit.
– Tillsätt lite mer EM när du komposterar kraftigare rester som till exempel avokadoskal eller majskärnor.
Bokashikompost hos Wexthuset– Håll locket ordentligt stängt så mycket som möjligt. Jäsningsprocessen pågår i en syrefri miljö så det är viktigt att locket sluter tätt.
– Lägg gärna en plastpåse överst i hinken för att minska exponeringen för syre.
-Undvik att placera hinken så att den utsätts för stark sol. Optimal temperatur för jäsningsprocessen är mellan 20-40 grader
En väl fungerande bokashikompost har en sötaktig, lätt syrlig doft och är ofta täckt med ett ludet gråvitt lager av mögel.
Börjar den lukta illa, eller om grönaktigt mögel uppstår har processen rubbats. Prova då med att tillsätta mer EM. Minska eventuellt storleken på avfallet som läggs i komposten, töm ur lakvatten, pressa ihop innehållet och se till att den står i lämplig temperatur.
[do_widget id=text-35]

Jag är en återvinnare!

Återvinning av packmaterialDet kan nog hända ibland att våra kunder på Wexthuset undrar lite när de tar emot sina paket, men det är kanske inte så konstigt.
Vi återanvänder nästan allt packmaterial från våra leverantörer. Då gör de dubbel nytta innan de sedan förhoppningsvis återvinns via sopsorteringen.
Även de kartonger som vi i personalen får privat hamnar omgående i vårt lager som packmaterial tillsammans med tidningspapper och annat ’spill’ som lämpar sig att använda i paketeringen.
Det här gör att paketen från oss kanske inte alltid är jättesnygga, men vi prioriterar denna extra återvinningsvända framför utseendet så länge funktionen finns där. Det vinner vi alla på, inklusive miljön – Och det är väl bra?!
Plast undviker vi så långt möjligt att tillföra själva i packmaterial, men i många fall är det svårt att finna alternativ. Däremot håteranvänder vi plastpåsar, frigolit och liknande som dämpande och skyddande material i paketen.
Hemma återvinner vi det mesta. All plast, papper, tidningar, metall, trä osv. delas upp i olika kärl. Tyvärr kan vi inte ha sophämtning med sortering eftersom den sopbilen inte kan köra upp på vägen där soptunnan står vilket får till resultat att vi har ganska omfattande förvaring av sopor här hemma!!! Nåväl, det är ju upp till oss att ta omaket att kanske lite mer ofta stanna till vid sopsorteringen.
Matrester och matavfall slänger vi stort sett inte alls utan allt som blir över hamnar hos hönsen eller maskarna. Det är så klart inte alla som kan ha höns, men en maskkompost kan nästan alla ha.
Höns i trädgården
Det har också blivit lite av en utmaning att återanvändva en massa material i trädgården också och det är verkligen roligt. Dels får man vara lite kreativ och dels blir många av projekten väldigt billiga att genomföra. Inte dumt alls! Några av dem finns redan beskrivna här på sidan och många mer kommer.
[do_widget id=text-62]

Gödsla med vedaska

Aska från den ved vi eldar med i öppna spisen och kaminen är ett mycket bra gödningsämne.
Vedaska innehåller  många nyttiga näringsämnen. Den är rik på kalium och kalcium och innehåller dessutom forsfor och spårämnen som är viktiga för växterna.
 Gödsla med vedaska
Vedaska innehåller däremot inget kväve och passar därför bra att blanda med tex. hönsgödsel som är rikt på kväve men har lågt kaliumvärde.
Aska har en pH-höjande effekt och bör därför inte ges till surjordsväxter som tex. rhododendron, potatis och hallon.
Däremot ger aska ett utmärkt näringstillskott till fruktträd och bärbuskar och kan gärna användas till rosor och i rabatter av olika slag.
Dosering: Strö eller mylla ner högst ett kilo aska per kvadratmeter och år. Aska är också bra för gräsmattan och kan hjälpa till att reducera mossa i och med dess pH-höjande effekt. Mindre mängder aska kan även blandas ner i komposten.OBS! Använd vedaska med måtta i grönsakslandet eftersom tungmetaller kan ansamlas i askan.

Bonusanvändning – putsa sotiga glas med aska

Vedaska kan också användas för att putsa sotiga glas på kaminen.
Gör så här:
Knöla ihop en sida tidningspapper och blöt i vatten. Doppa sedan pappret i aska och gnugga på glaset. Det går åt några tidningssidor och tar lite tid, men bra blir det!

Återvinn i trädgården

En stor del av vårt trädgårdsavfall är mycket värt och med liten insats kan man spara tid, pengar och miljö genom att återvinna sin trädgård.
Det finns nog ganska många olika uppfattningar om vad kompost och kompostering innebär rent praktiskt. Självklart har vi olika behov och förutsättningar när det gäller att ta tillvara trädgårdsavfall och i viss mån även hushållsavfall, men krångligt behöver det inte vara.
Leaf-Sack_leaves
Komposteringen innebär kortfattat att samla organiskt hushållsavfall och/eller trädgårdsavfall i en hög så att det bryts ner på ett naturligt sätt och förmultnar till jord.
För detta finns en mängd olika sorters behållare att lägga avfallet i, man kan göra högar eller sk. kompostlimpor utan behållare, lägga gräs och löv i svarta sopsäckar och knyta igen och man kan ta hjälp av maskar.
Men det jag egentligen tycker är allra viktigast är att man så långt möjligt försöker ta tillvara trädgårdavfallet antingen genom att kompostera eller att använda det direkt.
Ett bra exempel på återvinning är att ta tillvara löv på hösten. Löv och lövkompost kan användas till mycket. Näringsvärdet är ganska lågt, men det gör gott som vinterskydd, som täckning och inte minst som jordförbättrare. Har man mindre mängder löv från småbladiga buskar och träd räcker det att köra över dem ett par varv med gräsklipparen så de blir lite mer finfördelade och sedan låta dem ligga. Vid behov kan man fördela dem lite mer jämt över gräsmattan och kratta in lite underbuskar och i rabatter.
Tänker man efter är det ju ganska tokigt att kratta bort alla löv under buskar och häckar för att sedan åka iväg med dem i plastsäckar till sopstationen bara för att sedan återkomma med täckbark och dressjord för att lägga på där man just avlägsnat löven.
Låt löven ligga! Där skyddar de mot ogräs och kyla, och om de får ligga lite längre tid hinner maskarna dra ner dem i jorden så de kan kommer till nytta som jordförbättrare.
Större mängder löv kan med fördel komposteras och det finns flera bra sätt. Enklast är att lägga dem i en hög på en skuggig plats. Ett mycket effektvit sätt att är att lägga löv tillsammans med en skopa jord i plastsäckar som man knyter ihop. Då bibehålls fuktigheten och de kan användas som jordförbättring redan följande år och är nästan helt nedbruten efter två år och kan då läggas på rabatter och planteringar.
Här hemma har vi en del fruktträd och ett par ganska stora lindar som bidrar till vår lövskörd. Många tror nog vi är helt galna, men det är till och med så att jag ber vänner och bekanta om löv!
Vi använder löv för att skydda de växter vi övervintrar i kruka utomhus, för att täcka marken runt nyplanterade träd och buskar, och för att täcka känsliga växter som t.ex rosor.
I år när vi anlagt några nya rabatter har vi blandat ganska stora mängder halvförmultnade löv i jorden och fått en helt underbar jord att plantera i.
Löv är också perfekt att varva med övrigt trädgårdsavfall och i maskkomposten.
kompostmaskar-lov
En av mina senare upptäkter är just maskkompostering, och jag är frälst! Dels är det ett enkelt och effektivt sätt att kompostera under vintern och det går alldelels utmärkt att göra det inomhus. Vi har vår maskkompost i köket, men självklart går det att ha den i källaren, garaget, tvättstuga eller kanske på annan frostfri plats där maskarna inte fryser!
Jorden som man får ut av sin maskkompost är helt underbar både till sin struktur och den stora mängden mikroorganismer. Förra året testade vi och satte en av tomatplantorna i ren maskkompost. Den plantan växte inte bättre än de övriga tomaterna, men stod emot ohyran helt fantastiskt jämfört med omgivande plantor som fick omfattande angrepp av vita flygare. Inget angrepp där alls!
Nu är det ju inte så smart att odla i ren maskkompostjord utan den ska blandas med annan jord, men det var ett intressant experiment som visar på hur värdefull denna jord är.
Ja, detta är väl ett argument så gott som något, men även glädjen att bidra i ett miljömässigt sunt kretslopp tycker jag själv har stort värde samtidigt som man faktiskt också tjänar en slant på det.
Många jag pratar med ser lätt skakade ut när jag nämner att vi har maskkomposten inomhus och till och med i köket, men det är väldigt praktiskt. Några oroar sig för att det ska lukta och andra för att maskarna ska rymma. På dessa båda punkter kan jag svara att det inte är någon större risk. Besökare brukar jag mer eller mindre tvinga att lukta på vår maskkompost och alla blir de lika förundrade över att det i princip är luktfritt. Möjligen känns en doft av mylla (som jag personligen älskar!) men värre än så blir det sällan om den sköts rätt och det är verkligen inte särkilt komplicerat.
Maskkompost inne eller ute
 
Denna artikel har också publicerats i tidningen Husextra nr 1/13,

Citrusskal till komposten

Allt som kan läggas på komposten är en vinst för miljön, dig och dina växter.
Citrusskal och andra lite större grönsaks- och fruktrester bryts ner betydligt fortare om man finfördelar bitarna innan de åker i komposthinken…
Det tar bara någon minut att skära ner skalen i bitar på ca 2×2 cm eller mindre innan de åker ner i komposthinken. Men det är väl investerad tid eftersom det går många gånger fortare för dem att förmultna.

kompostera citrusskal
Detsamma gäller självklart även andra stora växtdelar som t.ex broccolistjälkar och ananasskal.Skal till frukter som inte odlats ekologiskt bör man alltid skölja av så slipper man få eventuella gifter med i kompostjorden.
Apelsiner är enklast att skölja innan de delas. Då slipper man också få eventuella rester av bekämpningsmedel på händerna när man använder dem.
OBS! Undvik att lägga citrusskal i masskomposten.

Återvinn dina löv

En stor del av vårt trädgårdsavfall är mycket värt och med liten insats kan man spara tid, pengar och miljö genom att återvinna sin trädgård.
Det finns nog ganska många olika uppfattningar om vad kompost och kompostering innebär rent praktiskt. Självklart har vi olika behov och förutsättningar när det gäller att ta tillvara trädgårdsavfall och i viss mån även hushållsavfall, men krångligt behöver det inte vara.
Leaf-Sack_leaves
Komposteringen innebär kortfattat att samla organiskt hushållsavfall och/eller trädgårdsavfall i en hög så att det bryts ner på ett naturligt sätt och förmultnar till jord.
För detta finns en mängd olika sorters behållare att lägga avfallet i, man kan göra högar eller sk. kompostlimpor utan behållare, lägga gräs och löv i svarta sopsäckar och knyta igen och man kan ta hjälp av maskar.
Men det jag egentligen tycker är allra viktigast är att man så långt möjligt försöker ta tillvara trädgårdavfallet antingen genom att kompostera eller att använda det direkt.
Ett bra exempel på återvinning är att ta tillvara löv på hösten. Löv och lövkompost kan användas till mycket. Näringsvärdet är ganska lågt, men det gör gott som vinterskydd, som täckning och inte minst som jordförbättrare. Har man mindre mängder löv från småbladiga buskar och träd räcker det att köra över dem ett par varv med gräsklipparen så de blir lite mer finfördelade och sedan låta dem ligga. Vid behov kan man fördela dem lite mer jämt över gräsmattan och kratta in lite underbuskar och i rabatter.
Tänker man efter är det ju ganska tokigt att kratta bort alla löv under buskar och häckar för att sedan åka iväg med dem i plastsäckar till sopstationen bara för att sedan återkomma med täckbark och dressjord för att lägga på där man just avlägsnat löven.
Låt löven ligga! Där skyddar de mot ogräs och kyla, och om de får ligga lite längre tid hinner maskarna dra ner dem i jorden så de kan kommer till nytta som jordförbättrare.
Större mängder löv kan med fördel komposteras och det finns flera bra sätt. Enklast är att lägga dem i en hög på en skuggig plats. Ett mycket effektvit sätt att är att lägga löv tillsammans med en skopa jord i plastsäckar som man knyter ihop. Då bibehålls fuktigheten och de kan användas som jordförbättring redan följande år och är nästan helt nedbruten efter två år och kan då läggas på rabatter och planteringar.
Här hemma har vi en del fruktträd och ett par ganska stora lindar som bidrar till vår lövskörd. Många tror nog vi är helt galna, men det är till och med så att jag ber vänner och bekanta om löv!
Vi använder löv för att skydda de växter vi övervintrar i kruka utomhus, för att täcka marken runt nyplanterade träd och buskar, och för att täcka känsliga växter som t.ex rosor.
I år när vi anlagt några nya rabatter har vi blandat ganska stora mängder halvförmultnade löv i jorden och fått en helt underbar jord att plantera i.
Löv är också perfekt att varva med övrigt trädgårdsavfall och i maskkomposten.
kompostmaskar-lov
En av mina senare upptäkter är just maskkompostering, och jag är frälst! Dels är det ett enkelt och effektivt sätt att kompostera under vintern och det går alldelels utmärkt att göra det inomhus. Vi har vår maskkompost i köket, men självklart går det att ha den i källaren, garaget, tvättstuga eller kanske på annan frostfri plats där maskarna inte fryser!
Jorden som man får ut av sin maskkompost är helt underbar både till sin struktur och den stora mängden mikroorganismer. Förra året testade vi och satte en av tomatplantorna i ren maskkompost. Den plantan växte inte bättre än de övriga tomaterna, men stod emot ohyran helt fantastiskt jämfört med omgivande plantor som fick omfattande angrepp av vita flygare. Inget angrepp där alls!
Nu är det ju inte så smart att odla i ren maskkompostjord utan den ska blandas med annan jord, men det var ett intressant experiment som visar på hur värdefull denna jord är.
Ja, detta är väl ett argument så gott som något, men även glädjen att bidra i ett miljömässigt sunt kretslopp tycker jag själv har stort värde samtidigt som man faktiskt också tjänar en slant på det.
Många jag pratar med ser lätt skakade ut när jag nämner att vi har maskkomposten inomhus och till och med i köket, men det är väldigt praktiskt. Några oroar sig för att det ska lukta och andra för att maskarna ska rymma. På dessa båda punkter kan jag svara att det inte är någon större risk. Besökare brukar jag mer eller mindre tvinga att lukta på vår maskkompost och alla blir de lika förundrade över att det i princip är luktfritt. Möjligen känns en doft av mylla (som jag personligen älskar!) men värre än så blir det sällan om den sköts rätt och det är verkligen inte särkilt komplicerat.
Maskkompost inne eller ute
 
Denna artikel har också publicerats i tidningen Husextra nr 1/13,