Ja, det finns väl en anledning till att de kallas novemberkaktus, men det är egentligen helt otroligt att de synkroniserar sig så bra och sätter knopp och blommor nu i mitten av månaden helt utan att bli provocerade på något vis.
En mycket trevlig och anspråkslös växt dessa Schlumbergera-hybrider som numera finns i ett otal färger. Extra roligt är det när man kan låta en planta eller sticklingar från den gå i arv mellan generationer. Jag har tagit sticklingar på mammas planta som mina barn ska få när de vuxit till sig som ett minne av sin mormor.
När vi flyttade hit till Enhörna för tre år sedan införskaffades två novemberkaktusar, en vit och en rosa. Den vita är redan i full blom medan den rosa har börjat knoppas. Vi får väl se om de kommer finnas här i vårt hem under årtionden framöver – kul tycker jag!
I förmiddags var jag på inspirationsvisning i partihallarna i Årsta. Där var det verkligen full rulle och mycket fint och spännande att ta del av. Med hem kom givetvis mängder med fina växter, kransar, stommar och fint julmys. Stackars hundar fick klämma ihop sig ordentligt bland alla kartonger och växter som trängdes i bilen på vägen hem.
We call the Schlumbergera ’Christmas Cactus’. One I had for many years that my eldest son bought for me at a school fair, sadly died. I bought another, but that is quite slug eaten, but has one flower. I’ve just bought a white one like the one in your photo.