Inomhusodling av kryddor i konservburkar

Små konservburkar är helt perfekta att använda för att odla krukodlade kryddväxter och örter vi köper i livsmedelsaffären.
Med bara lite extra omvårdnad kan de leva vidare och ge nya skördar under flera veckor och kanske till och med månader.
Kryddodling inomhus
Allra bäst resultat får man om de omplanteras i en större kruka med jord eller om man odlar dem vidare i hydrokultur för hemmabruk, men det finns en medelväg som gör att man kan klara den under en ganska lång tid utan detta.
Gör så här:
Mät upp hur djupt krukan når från konservburkens överkant. Fyll konservburken med perlite eller grus ända upp till den nivå där krukan botten når från kanten.
Ställ i krukan som då vilar på perlite- eller grusbädden.
Vattna upp till botten av krukan och låt sedan kryddväxten själv dra så mycket vatten den behöver. Fortsätt fylla på med vatten så att växten hela tiden kan dricka efter behov.
Skölj igenom grusbädden någon gång då och då.
Blanda näring i vattnet en gång i veckan. Använd helst en näring avsedd för örter och kryddor, men vanlig krukväxtnäring av hög kvalitet går också bra.
Placera så ljust som möjligt.
Odla 'köpekryddor' i konservburkar
Hur länge det fungerar med denna lösning beror mest på hur mycket ljus de får. Vintertid rekommenderas särskild växtbelysning för att de ska trivas och växa bra.

Knyt en ampeln

Många av våra krukväxter passar lika bra i ampel som på fönsterbrädan. På sommaren när våra krukväxter gärna flyttar ut är en ampel ett bra alternativ för att slippa krukor som välter. enkel-knuten-ampel
Låter man istället växten hänga under ett träd är plantan också skyddad från för starkt solljus och kraftigt regn.
Till denna enkla grundmodell som kan varieras i det oändliga behöver man några meter starkt rep och en sax att klippa med.
Ampelns längd och avståndet mellan knutarna får man justera beroende av hur stor krukan är och hur högt den skall hänga.

  • Klipp sex stycken ca. 150 cm långa snören
  • Knyt ihop dem och lämna en ’tofs’ att hänga under krukan
  • Tag snöre 1 och 2 och gör en knut. Upprepa för snöre 3 och 4 och 5 och 6. Avståndet från bottenknuten blir ca 15 cm till en 17cm kruka. Denna knut skall hamna ungefär mitt på kruksidan.
  • Tag snöre 2 och 3 och gör en knut ytterligare ca 10 cm högre upp på snöret. Upprepa med snöre 4 och 5 och 6 och 1. Denna knut skall hamna strax ovanför krukkanten.
  • Håll ihop samtliga snören och gör en knut längst upp på ampeln.
  • Placera krukan i ampeln och häng upp!

Modellen kan varieras i det oändliga med olika typer av snören, flätade eller virkade. Väv in kulor eller pärlor i snöret, pynta tofsen med något fint.
TIPS!
Gör ampeln av tre stycken 300 cm långa snören som viks på mitten och knyts ihop upptill först för att få en ögla att hänga i.
Knyt sedan kutarna uppifrån och ner i stället. Något svårare, men praktiskt om man vill få en ögla.

Gödsla med vedaska

Aska från den ved vi eldar med i öppna spisen och kaminen är ett mycket bra gödningsämne.
Vedaska innehåller  många nyttiga näringsämnen. Den är rik på kalium och kalcium och innehåller dessutom forsfor och spårämnen som är viktiga för växterna.
 Gödsla med vedaska
Vedaska innehåller däremot inget kväve och passar därför bra att blanda med tex. hönsgödsel som är rikt på kväve men har lågt kaliumvärde.
Aska har en pH-höjande effekt och bör därför inte ges till surjordsväxter som tex. rhododendron, potatis och hallon.
Däremot ger aska ett utmärkt näringstillskott till fruktträd och bärbuskar och kan gärna användas till rosor och i rabatter av olika slag.
Dosering: Strö eller mylla ner högst ett kilo aska per kvadratmeter och år. Aska är också bra för gräsmattan och kan hjälpa till att reducera mossa i och med dess pH-höjande effekt. Mindre mängder aska kan även blandas ner i komposten.OBS! Använd vedaska med måtta i grönsakslandet eftersom tungmetaller kan ansamlas i askan.

Bonusanvändning – putsa sotiga glas med aska

Vedaska kan också användas för att putsa sotiga glas på kaminen.
Gör så här:
Knöla ihop en sida tidningspapper och blöt i vatten. Doppa sedan pappret i aska och gnugga på glaset. Det går åt några tidningssidor och tar lite tid, men bra blir det!

Sterilisera blomjord

Ibland är det bra att sterilisera jorden innan den används. Det gäller framförallt vid frösådder och sticklingsförökning om man använder jord som stått ett tag och därför kan innehålla skadliga organismer som mögelsporer, svamp eller ohyra som tex. sorgmyggor.
Det finns speciell utrustning för att sterilisera jord, men det är oftast inte nödvändig när det gäller mindre mängder som för de flesta av oss hobbyodlare.
Enklast, vid mindre mängder är att köra i microvågsugnen.
Häll 1 liter jord i en plastbytta med plastfolie över som naggats med rätt många hål och sätt in tillsammans med en liten skål vatten på full effekt i 4 minuter.
Sterilisera blomjord i ugnen
Man kan också hälla jorden i en gammal långpanna eller liknande och sätta in den i 100 grader i ugnen under ca 30 minuter.
Ställ gärna en skål vatten bredvid för att öka fuktigheten.
Tyvärr luktar det inte så gott, men det fungerar!

Stamma upp växter

Många av våra vanliga krukväxter för inomhus- och utomhusbruk går att forma som små uppstammade träd.
Man kan prova med de flesta växter som har en någorlunda stabil stam och som kan bli en halvmeter hög eller mer.
Hibiskus, pelargon och upprättväxande fuchsia är några exempel på lämpliga växter att stamma upp.
I trädgården kan man stamma upp rosor, barrväxter, vinbär, lavendel, ja det finns många olika växtslag att prova på.
Uppstammad pelargon
Gör så här
Utgå från en planta som har en ganska rak huvudstam och helst inga sidogrenar. Enklast är om man börjar med en ung planta som man kan forma från grunden.
Uppstammning steg-för-steg
Avlägsna sidoskott och bladrosetter som växer ut på stammen. Man gör precis som på tomater; man ’tjuvar’ de små blad som växer fram i bladvecken. Lämna kvar de blad som växer direkt från stammen. De hjälper till med cirkulationen till dess kronan formats.
Stötta med en blompinne så länge det behövs. Bind plantan mot pinnen med lösa öglor som inte stramar när stammen blir grövre.
När önskad höjd uppnåtts toppas plantan och man låter de skott som utvecklas där den blivande kronan bildas vara kvar, medan de som växer längs stammen kontinuerligt plockas bort. Efter ett tag, när kronan växer till minskar bildandet av skott på stammen.

Flätad stam

För växter som kan bli rätt höga, men har relativt klena grenar som t.ex. vinbär och krusbär kan man välja ut tre grenar som stam och antingen fläta dem eller bara binda ihop dem.
Att fläta stammen kan man göra ändå för att få en rolig effekt. Varför inte göra en uppstammad syren med flätad stam till terassen?
Justera ’tätheten’ på flätan genom att försiktigt binda om vartefter tills dess formen satt sig, annars riskerar flätningen bli ganska lös.

Citrusskal till komposten

Allt som kan läggas på komposten är en vinst för miljön, dig och dina växter.
Citrusskal och andra lite större grönsaks- och fruktrester bryts ner betydligt fortare om man finfördelar bitarna innan de åker i komposthinken…
Det tar bara någon minut att skära ner skalen i bitar på ca 2×2 cm eller mindre innan de åker ner i komposthinken. Men det är väl investerad tid eftersom det går många gånger fortare för dem att förmultna.

kompostera citrusskal
Detsamma gäller självklart även andra stora växtdelar som t.ex broccolistjälkar och ananasskal.Skal till frukter som inte odlats ekologiskt bör man alltid skölja av så slipper man få eventuella gifter med i kompostjorden.
Apelsiner är enklast att skölja innan de delas. Då slipper man också få eventuella rester av bekämpningsmedel på händerna när man använder dem.
OBS! Undvik att lägga citrusskal i masskomposten.

Återvinn dina löv

En stor del av vårt trädgårdsavfall är mycket värt och med liten insats kan man spara tid, pengar och miljö genom att återvinna sin trädgård.
Det finns nog ganska många olika uppfattningar om vad kompost och kompostering innebär rent praktiskt. Självklart har vi olika behov och förutsättningar när det gäller att ta tillvara trädgårdsavfall och i viss mån även hushållsavfall, men krångligt behöver det inte vara.
Leaf-Sack_leaves
Komposteringen innebär kortfattat att samla organiskt hushållsavfall och/eller trädgårdsavfall i en hög så att det bryts ner på ett naturligt sätt och förmultnar till jord.
För detta finns en mängd olika sorters behållare att lägga avfallet i, man kan göra högar eller sk. kompostlimpor utan behållare, lägga gräs och löv i svarta sopsäckar och knyta igen och man kan ta hjälp av maskar.
Men det jag egentligen tycker är allra viktigast är att man så långt möjligt försöker ta tillvara trädgårdavfallet antingen genom att kompostera eller att använda det direkt.
Ett bra exempel på återvinning är att ta tillvara löv på hösten. Löv och lövkompost kan användas till mycket. Näringsvärdet är ganska lågt, men det gör gott som vinterskydd, som täckning och inte minst som jordförbättrare. Har man mindre mängder löv från småbladiga buskar och träd räcker det att köra över dem ett par varv med gräsklipparen så de blir lite mer finfördelade och sedan låta dem ligga. Vid behov kan man fördela dem lite mer jämt över gräsmattan och kratta in lite underbuskar och i rabatter.
Tänker man efter är det ju ganska tokigt att kratta bort alla löv under buskar och häckar för att sedan åka iväg med dem i plastsäckar till sopstationen bara för att sedan återkomma med täckbark och dressjord för att lägga på där man just avlägsnat löven.
Låt löven ligga! Där skyddar de mot ogräs och kyla, och om de får ligga lite längre tid hinner maskarna dra ner dem i jorden så de kan kommer till nytta som jordförbättrare.
Större mängder löv kan med fördel komposteras och det finns flera bra sätt. Enklast är att lägga dem i en hög på en skuggig plats. Ett mycket effektvit sätt att är att lägga löv tillsammans med en skopa jord i plastsäckar som man knyter ihop. Då bibehålls fuktigheten och de kan användas som jordförbättring redan följande år och är nästan helt nedbruten efter två år och kan då läggas på rabatter och planteringar.
Här hemma har vi en del fruktträd och ett par ganska stora lindar som bidrar till vår lövskörd. Många tror nog vi är helt galna, men det är till och med så att jag ber vänner och bekanta om löv!
Vi använder löv för att skydda de växter vi övervintrar i kruka utomhus, för att täcka marken runt nyplanterade träd och buskar, och för att täcka känsliga växter som t.ex rosor.
I år när vi anlagt några nya rabatter har vi blandat ganska stora mängder halvförmultnade löv i jorden och fått en helt underbar jord att plantera i.
Löv är också perfekt att varva med övrigt trädgårdsavfall och i maskkomposten.
kompostmaskar-lov
En av mina senare upptäkter är just maskkompostering, och jag är frälst! Dels är det ett enkelt och effektivt sätt att kompostera under vintern och det går alldelels utmärkt att göra det inomhus. Vi har vår maskkompost i köket, men självklart går det att ha den i källaren, garaget, tvättstuga eller kanske på annan frostfri plats där maskarna inte fryser!
Jorden som man får ut av sin maskkompost är helt underbar både till sin struktur och den stora mängden mikroorganismer. Förra året testade vi och satte en av tomatplantorna i ren maskkompost. Den plantan växte inte bättre än de övriga tomaterna, men stod emot ohyran helt fantastiskt jämfört med omgivande plantor som fick omfattande angrepp av vita flygare. Inget angrepp där alls!
Nu är det ju inte så smart att odla i ren maskkompostjord utan den ska blandas med annan jord, men det var ett intressant experiment som visar på hur värdefull denna jord är.
Ja, detta är väl ett argument så gott som något, men även glädjen att bidra i ett miljömässigt sunt kretslopp tycker jag själv har stort värde samtidigt som man faktiskt också tjänar en slant på det.
Många jag pratar med ser lätt skakade ut när jag nämner att vi har maskkomposten inomhus och till och med i köket, men det är väldigt praktiskt. Några oroar sig för att det ska lukta och andra för att maskarna ska rymma. På dessa båda punkter kan jag svara att det inte är någon större risk. Besökare brukar jag mer eller mindre tvinga att lukta på vår maskkompost och alla blir de lika förundrade över att det i princip är luktfritt. Möjligen känns en doft av mylla (som jag personligen älskar!) men värre än så blir det sällan om den sköts rätt och det är verkligen inte särkilt komplicerat.
Maskkompost inne eller ute
 
Denna artikel har också publicerats i tidningen Husextra nr 1/13,