Kompost! – Själva ordet kan nog ge associationer till allt från en torr, spretig hög med löv och gräs i en gles nätbur till mullig, väldoftande, fuktig, underbar, jord.
Ordet kompost betyder kortfattat nedbrytning av organiskt avfall med hjälp av mikroorganismer och maskar.
Vi producerar ju alla en massa avfall både i köket och i trädgården eller på den plats vi odlar.
Nästan allt avfall från trädgård och odling och väldigt mycket av de skal och andra rester som till exempel kaffefilter och sump som vi får över i köket kan vi använda för att förbättra jordens struktur och samtidigt tillföra näring.
För den som har en trädgård eller en odlingslott är ju trädgårdkomposten ett måste, men det finns många smarta och praktiska lösningar att skapa egen jord och näring även för den som odlar på balkongen eller inomhus. För visst är det tokigt att inte ta hand om avfallet när det kan göra så bra nytta!

 Trädgårdskomposten

Har man gott om plats är det bra med flera behållare för olika material. Till exempel kan man ha en lövkompost, en behållare med använd jord och har man mycket avfall är det en fördel om man kan fylla på i en ny behållare när den första blivit full och låta nedbrytningen bli klar.
Trädgårdsavfall kan man kompostera i både öppna och slutna behållare. För kompostering av matavfall krävs en sluten behållare och ibland tillstånd av kommunen.
Oftast är det enklare att få igång en bra komposteringsprocess i en sluten behållare, men en lösning där man till exempel sätter några pallkragar på varandra brukar fungera bra också bara den inte står för torrt.

Nyckeln till att få igång komposteringsprocessen

– Jämn blandning av ’grönt’ och ’brunt’. Det vill säga färskt, saftigt avfall som gräsklipp, stjälkar med mera och någon typ av strö. 50/50 av vardera är optimalt för ett bra resultat.
Man behöver inte alls skaffa något speciellt kompostströ utan spån, strimla tidningspapper, flisade grenar eller löv är exempel på strömaterial som är perfekt att blanda ner.
– Lagom hög fuktighet. Uppnås om man blandar material i komposten så det inte blir för kompakt.
– Komposten ska inte stå för soligt utan halvskugga är bäst.
Att få igång en nedbrytningsprocess i en gles nätkorg kan däremot vara en utmaning. Det glesa nätet gör att det lätt blir lite torrt.
Ett tips är att vända på konstruktionen och bygga ihop den så att den blir låg och vid istället. Då är chansen att lyckas mycket bättre.
Mycket av trädgårdsavfallet kan också läggas i svarta plastsäckar som man knyter ihop och sticker ett par hål på. Med ett spadtag kompost eller hästgödsel i säcken påskyndas nerbrytningen.
Låt ligga i skuggan ett eller två år. Sedan är det klart att användas som jordförbättring.

 Kompostlimpa

Under de senaste åren har den så kallade kompostlimpan blivit populär igen. Det är en mycket effektiv komposteringsmetod där man blandar olika typer av trädgårdsavfall i olika lager och lägger i form av en limpa. En nackdel kan vara att det tar lite större plats än ett par kompostbehållare, men har man utrymmet är det definitivt ett bra alternativ. Det finns både bra böcker och information på nätet som ger tips om hur man gör en kompostlimpa.

Maskkompost

Sedan några år har vi maskkompost både inne och utomhus. Det smarta med att ha den inomhus är att den fungerar året om.
De har nästan blivit som husdjur och det är alltid lika trevligt att hälsa på dem som vi gör en gång i veckan. Då lyfter vi på locket och gräver lätt med en liten kratta för att se hur de mår och känner försiktigt efter om det känns tillräckligt fuktigt i jorden. Sedan fyller vi på med veckans avfall från köket blandad med strimlat papper och kaffefilter.

Maskkomposten står här i köket bredvid mitt skrivbord och jag kan garantera att den luktar ingenting alls från där jag sitter. Däremot doftar det härligt av mylla när lockat öppnas och man sticker ner huvudet nära jorden.
Att komma igång med en maskkompost är inte särskilt svårt. Enklast är att skaffa en behållare som är avsedd för maskkompostering, men rent praktiskt kan man använda i stort sett vilken låda som helst som tål fukt för att komma igång. Vitsen med en ’riktig’ maskkompost är det är enklare med flera lådor som staplas på varandra så att maskarna kan förflytta sig vartefter de äter upp avfallet och att den vätska som produceras i komposten kan tömmas ut vartefter med ett vred i botten.
Den vätskan är väldigt rik på näring och kan användas att vattna med men behöver spädas minst 10 gånger eftersom den är väldigt koncentrerad.

Starta upp maskkomposten så här

Börja med att bädda för dem genom att lägga i strö av olika slag som till exempel strimlat papper, lite jord (gärna kompostjord) lite grönsaksskal och lite sand. Sedan får man vattna lite för att det ska bli lite fuktigt innan maskarna läggs ner. Och över allt lägger man sedan ett lager genomfuktade dagstidningar som hjälper till att hålla fukten.
Det tar några veckor innan maskarna kommer upp i tempo med att äta och föröka sig så den första tiden kan man inte lägga allt för mycket avfall i komposten, men efter några veckor kan man börja lägga på mer och mer.
Det är inte särskilt krångligt och tidskrävande med en maskkompost. 10-15 minuter i veckan räcker gott.
Efter någon eller några månader kan man börja tömma  de nedersta lådorna på jord i takt med att maskarna gör sitt jobb. Oftast är då jorden mer eller mindre tom på mask eftersom där inte finns något att äta.
Den jord som producerats är otroligt rik på viktiga näringsämnen och mikroorganismer som hjälper växter att ta upp näring och vatten och gör den också mer motståndskraftig mot ohyra och andra skadegörare.
Kompostjorden använder man sedan som jordförbättring i krukodlingar och i odlingsbäddar.

Bokashikompostering

Det här är en komposteringsteknik som passar perfekt för ’Urban Gardening’, för den med lite utrymme men också för alla andra. Bokashi kommer från Japan och betyder ungefär ”jäst organiskt material”.
Matavfallet läggs i en särskild tät hink, också här med en hällpip där näringsrik vätska kan tömmas ut liksom på maskkomposten.
Istället för att avfallet ska brytas ner till jord används här istället en speciell sammansättning av mikroorganismer som sprayas eller hälls över matresterna. De sätter igång en process där avfallet jäser och inom några veckor kan grävas ner och användas som mycket näringsrik jordförbättring.
En stor fördel med bokashikompostering är att även rester från kött och fisk kan läggas i hinken.

Höns – odlarens bästa vän!

Ett annat mycket trevligt sätt att återvinna matrester på är att hålla höns i trädgården. Förutom att de producerar utmärkt gödsel är de duktiga på att ta tillvara ogräsrenset.
Lägger man in högar med ogräs till dem pickar de snabbt i sig fröer och saftiga växtdelar. Efter några dagar när ogräsrötterna torkat in och fröerna är avätna kan resterna krattas ihop och läggas på komposten.
[do_widget id=text-62]