Självsådda växter – gratisväxter!

Kan det vara bättre än att få fler växter till trädgården helt utan kostnad eller större ansträngning.
Jag har själv tagit tillvara många självsådder som jag sedan planterat på olika platser i trädgården.
Ett både roligt och billigt sätt att få fler växter till mina rabatter.
Många perenner, en hel del sommarblommor och även träd och buskar frösår sig själva mer eller mindre flitigt.
Behöver man fler växter i rabatter och blomlådor är det ett enkelt sätt att få fler plantor genom att ta tillvara dessa självsådder.
Behöver man inte fler plantor av just den sort man hittar kanske man kan ta tillvara dem ändå och byta med någon annan trädgårdsentusiast, eller varför inte ge bort dem?
När värmen kommer och våra perenner börjar grönska tittar också många självsådda små plantor fram både i rabatten och lite varstans i grusgångar och på andra platser där det är gynnsamma för ett frö att gro. Samtidigt börjar det också bli hög tid att rensa första omgången ogräs. Då gäller det att ha ”?bladögon”? och försöka skilja ut vad som är ogräs och vad som kan tänkas vara något som är intressant att spara.
Är man osäker kan man låta den lilla plantan sitta kvar och växa till sig ett tag.
Det är inte bara i början av odlingssäsongen man kan hitta små självsådda plantor utan vissa växtslag behöver mer tid och värme innan de gror, så fortsätt att hålla utkik under hela växtsäsongen.

Självsådda sommarblommor

Trots att de ettåriga sommarblommorna inte klarar frost finns det många sorter vars fröer klarar sig genom vinterkylan och börjar gro så snart det blir tillräckligt varmt. Några exempel på sorter som man brukar kunna hitta fröplantor av är tagetes, blomstertobak, vallmo, pensé och rosenskära. Vad som klarar sig beror lite på läget och i vilken zon man bor.
Tyvärr brukar dessa självsådda sommarblommor dyka upp väl sent på säsongen jämfört med om man förodlar dem, men självklart ska man ta tillvara dem.
Om de inte skall stå där de sått sig är det klokt att ta man hand om dem direkt, skolar dem i bra jord, och pysslar om dem så hinner de växa till sig och blir ett bra tillskott i rabatt och kruka från mitten av sommaren till frosten kommer.
Tvååriga växter som till exempel borstnejlika och fingerborgsblomma brukar vara frikostiga med att sprida fröer och ger ofta många små nya plantor. De tar man enklast omhand på samma sätt som självsådda perenner.

Självsådda perenner

Inte alla perenner självsår sig frikostigt. Många ger inga fröplantor alls, medan en del sorter gör det mer än gärna. Efter ett tag kanske de mest lättsådda växterna nästan kan betraktas som ogräs eftersom mängden plantor snabbt blir stor. Då får man vara duktig och klippa av de överblommade blommorna innan de släpper sina fröer.
Exempel på några växter man kan hitta små fröplantor från är akleja, löjtnanshjärta, julros, näva, vallmo, purpurklätt och rudbeckia. Men det finns många fler så det är bara att kika runt dina växter och se ifall någon lite misstänkt grodd tittar upp.

Buskar och träd

Även en del träd och buskar ger ifrån sig en eller annan frösådd.
Några exempel är mahonia, robinia, gullregn och kastanj, men även andra spännande växter kommer ibland också upp med frö så håll utkik!
Det är heller inte ovanligt att man hittar en eller annan frösådd liten klematisplanta nära sin fröförälder.
De brukar ta ett år eller två på sig att gro så de kommer inte första året.

Helt nya sorter

Många växters frösådda plantor blir lika eller snarlika sina föräldrar till utseende och växtsätt medan andra frösådder kan blir till något helt nytt. Det är lite av tjusningen med att ta tillvara självsådda plantor. Ett exempel är klematishybrider där frösådda plantor alltid har ett mer eller mindre avvikande utseende från föräldrarnas.

Självsådda violer — Violerna till vänster är ’originalfärger’. Resten resultatet av självsådder.

Så här tar man hand om självsådda plantor

Om den självsådda plantan lyckats hamna där man vill ha den behöver man inte göra någonting. men växer den på fel ställe så behöver den flyttas.

Små plantor kan grävas upp med en gaffel

Gräv försiktigt upp den lilla fröplantan genom att gräva djupt en bit ifrån den och försök få med lite jord runt rötterna. Då stör man rötterna så lite som möjligt.
Om jorden är torr är det bra att vattna innan så att rötterna lättare följer med utan att ta skada.
Sitter den frösådda plantan inte allt för tokigt kan man självklart välja att låta den sitta kvar och växa till sig lite innan den flyttas.
Om man har plats och tycker de är roligt att odla upp sina växter kan man göra en ?barnkammare?. Det är en liten avdelad rabatt i ett halvskuggigt läge där små plantor kan få stå och växa till sig.
Det är en perfekt plats att att sätta självsådder och egna framdragna fröplantor som ännu är för små för att kunna planteras ut på sin slutgiltiga plats. Här får de bra jord och kan ges näring varje vecka för att växa till sig till frodiga, vuxna plantor.

Har man ingen barnkammare sätter man istället plantan i en kruka med bra plantjord. Låt krukan stå i halvskuggigt läge och sköt om den som en krukväxt till det att det är dags för utplantering.

Frösådder av julros satta i kruka — Räddade självsådder av julros satta i kruka

När plantan vuxit till, blivit kraftigare och fått flera blad är den tillräckligt stor för att planteras på sin slutliga plats.
Det kan göras närsomhelst under växtsäsongen men inte senare än september så att den hinner etablera sig ordentligt innan vintern.
Behöver plantan övervintras i krukan kan man ställa den i ett skyddat läge och täcka den ordentligt med löv och kanske en granruska för säkerhets skull.
Oavsett hur man väljer att hanterar sin planta är det en god idé att skriva växtens namn på en etikett och sticka ner bredvid plantan för det är väldigt lätt att glömma…
Ut och spana efter självsådder!!!
[do_widget id=text-62]

maj 15, 2014

Fuchsia – utflykt, sticklingar och frösådd

Idag gjorde jag en liten utflykt till Hollsta Udde och Wibrant/Rockdala utanför Norrköping för att hälsa på Monica Wibrant.

Som vanligt fanns där så många underbara visningsplantor av både pelargon och fuchsia. Man vill ha dem allesammans, men den här gången var jag faktiskt bara ute efter ett par fuchsior.
Nja, det blev några fler än jag tänkt mig från början, men det var ju kanske inte så oväntat.
Jag köpte 10 sorter med lite olika växtsätt, blomning och storlek.
Direkt när jag kom hem tog jag hand om mina nya små plantor.
Fuchsior gillar ganska hög luftfuktighet, vill stå ljust, men inte ha det allt för varmt.

Ta hand om nyinköpta fuchsiasticklingar

Vill man vara extra säker på att nya fuchsiasticklingar ska trivas när de kommer hem är det bra att låta dem vänja sig lite successivt med den torrare miljön man har inomhus jämfört med hur det är i ett växthus.
De allra minsta, nyrotade sticklingarna ställde jag ner i varsitt glas.

Där bildas ett fuktigt mikroklimat. Där får de stå någon vecka och vänja sig vid sitt nya hem och förhoppningsvis har de då vuxit till sig lite och behöver en första omplantering.

Plantering av fuchsiasticklingar

De större, välrotade sticklingarna planterade jag upp i lite större, men inte allt för stora krukor eftersom fuchsior helst inte ska ha för stor kruka innan den vuxit till sig ordentligt. Istället får man öka på storleken ett par gånger med några veckors mellanrum beroende av hur fort de växer.
Fuchsior vill också ha väldränerad men lätt fuktighetshållande jord så jag valde att blanda i både perlite och vermiculite i planteringsjorden. Båda hjälper till att ge en bra och luftig struktur i jorden. Vermiculit bidrar dessutom till att hålla kvar lite fukt i jorden.
För att lossa sticklingarna ur sina krukor klämmer jag försiktigt på krukorna och drar försiktigt i plantan längst där den är kraftigast. Jag låter rotklumpen vara helt intakt och försöker inte ta bort någon jord eller dra ut rötterna utan sätter ner den så som den kommer ur sticklingskrukan. Då störs inte rötterna i onödan. Om rötterna är svåra att få loss ur krukan kan det vara värt att klippa loss krukan för att skona rötterna.
Man måste inte ta bort nätkrukor, men om man vill övervintra plantan och behålla den en längre tid är det bäst att ta bort den direkt.
Man ska inte trycka till jorden kring rotklumpen utan den ska vara porös. Jag brukar hälla i lite jord i botten av den nya krukan så att plantan hamnar på samma höjd i den nya krukan. Sedan öser jag försiktig på med jord runtom rotklumpen och upp till kanten på krukan. Sedan skakar jag lätt på krukan och slår till den lite i bordet. Då sätter sig jorden kring rotklumpen utan att den pressas ihop.
Sedan vattnar jag sedan igenom jorden genom att hälla längs kanterna på krukan. Då blir det inte onödigt surt runt rothals och i rotklumpen och rötterna kan söka sig utåt i krukan.
Innan jag planterade om dem letade jag efter små blomknoppar och nöp försiktigt bort de som jag hittade.
Det är bättre att låta plantan växa till sig när den är så liten istället för att blomma. Genom att nypa bort knopparna kan växtens energi användas för tillväxten istället för blomning och fruktsättning.

Toppa fuchsiasticklingar

Jag tittade också igenom dem var och en när jag planterade dem för att se om de behövde toppas. Det var faktiskt bara en som behövde toppas. Den hade förgrenat sig lite redan, men de nya skotten visade inga tecken på att förgrena sig.
Genom att klippa av skottet några millimeter över ett bladpar uppmuntras plantan att skjuta nya skott i bladvecken och får på så vis en buskigare planta.

Man kan fortsätta att toppa de nya skotten som växer ut vartefter så länge man tycker den behöver förgrena sig mer.

Ta stickling på fuchsia

Ofta räcker det att klippa eller nypa av den översta toppen, men den här sticklingen hade flera långa skott utan förgreningar som jag valde att klippa ner lite längre. Det jag klippte bort hade flera bladpar så de kunde användas för att göra sticklingar av så självklart gjorde jag det.

Jag tog bort de flesta bladen på de avklippta topparna och klippte samtidigt bort den nedersta stumpen av stjälken precis under där det nedersta bladparet suttit. Det är där som sedan sticklingens rötter växer ut.
Det blev totalt tre sticklingar och jag valde att sätta dem tillsammans i en kruka med såjord blandad med perlite. Jorden i krukan vattnade jag igenom ordentligt. Sedan ställde jag krukan i ett miniväxthus med plastlock under en av mina växtlampor.

Säkert går det lika bra i ett ljust fönster så här års, men är det tidigt på säsongen är det lättare att lyckas om sticklingarna kan stå under växtbelysning.
Det tar några veckor innan de får rötter. Då vänjer jag dem successivt med att vara utanför den fuktiga miljön i miniväxthuset och skolar sedan upp dem när jag tydligt ser att det kommer en massa ny tillväxt.

Uppstamning av fuchsia

En av de nyinköpta sticklingarna tänker jag stamma upp så den ska inte toppas förrän den har vuxit färdigt på höjden. Men för att inte en massa sidoskott ska ta kraft från höjdtillväxten valde jag att nypa bort dem.

Tillsvidare behåller jag alla blad längs huvudstammen. De är bra för att hjälpa till med cirkulationen i plantan så länge den är ung och under stor tillväxt. Lite senare, när den vuxit till sig ordentligt på höjden kommer jag ta bort dem också.
När jag planterade upp den idag satta jag i en liten stödpinne så att den växer rakt och fint.

Invänjning av nya fuchsiasticklingar

De lite större sticklingarna som jag skolade om ställde jag ner i plastpåsar för att de ska få hög luftfuktighet och vänja sig vid klimatet här hemma.

Om några dagar kan jag vika ner påsarna lite, men de får stå kvar där en eller ett par veckor så de får en riktigt bra start.

Frösådd av fuchsia

Några av fuchsiaplantorna hos Monica hade mogna bär. De är ätliga och man kan till exempel göra marmelad av dem.

En frökapsel hade fallit på marken och den tog jag med hem för att testa att så fröerna.
Frukten/bäret måste vara nästan övermoget och släppa lätt från plantan för att man ska kunna räkna med att fröerna är mogna.
Fröerna är väldigt små och sitter i mängder insprängda i det geleaktiga fruktköttet.
Jag sökte lite på nätet efter tips inför frösådden och hittade en engelsk sida där det berättades att fröerna kan gro väldigt ojämnt. Det kan gå på några dagar eller kan ta månader.
Självklart är det så att eventuella fröplantor från förädlade fuchsior inte blir samma sort som plantan fröerna plockades från. Det blir alltid en helt ny sort, även om den inbland kan påminna om fröföräldern. Det innebär ju också att man inte kan namnge fröplantan med samma namn som någon annan sort om man nu vill ge den ett namn.
Tipset för själva sådden var att använda såjord som man låter dra vatten underifrån så att den blir ordentligt genomfuktad.
Fröerna stör man sedan över jorden och täcker med ett mycket tunt lager vermiculite. (det går säkert bra med ett tunt lager såjord också)
Sedan vattnar man försiktig ovanpå med en sprayflaska eller fin stril.
Krukan placeras sedan i miniväxthus för att få hög luftfuktiget, sedan är det bara att vänta.
När fröplantorna är tillräckligt stora att hantera, när de fått fyra blad eller fler, skolas de upp var och en i små krukor och sedan successivt i större och större krukor liksom sticklingarna.
Jag såg att någon på nätet undrade vad vitsen var med att fröså fuchsia när det är så lätt att ta sticklingar. Visst ligger det något i det, men personligen tycker jag det är både kul och spännande med frösådder.
Extra kul är det ju också när man inte riktigt vet hur resultatet blir.
Nu är det bara att vänta och se.
[do_widget id=text-62]

maj 10, 2014

Förökning av Afrikas blå lilja

Den är pampig och vacker denna exotiska skönhet. Det vetenskapliga namnet är Agapanthus praecox. Ibland kallas den också kärlekslilja.
Eftersom en planta eller rotklump som man ibland kan köpa den som är ganska dyr kan det vara värt att själv föröka sin Agapanthus.
Dessutom är det så mycket roligare med växter man själv dragit upp från frö eller stickling…
Här kan du läsa om skötsel, övervintring och tips på hur du förökar Agapanthus genom frösådd och genom delning.

Plantera Agapanthus i rabatten

Här i Sverige får de flesta av oss njuta av den planterad i kruka, men i de varmaste, lägsta klimatzonerna upp till Stockholmstrakten kan det gå att övervintra dem nedgrävda i rabatten. Helst bör man då täcka ordentligt med löv och kanske en granruska eller två efter att snön kommit.
Tänker du försöka dig på detta kan det vara en fördel att plantera tidigt på säsongen så att plantan hinner etablera sig ordentligt. Välj ett skyddat läge och se till att dräneringen är så bra som möjligt eftersom kyla ihop med fukt är den värsta fienden för känsliga växter.

Övervintra Agapanthus i kruka

Bor man i en högre växtzon övervintras de säkrast i kruka som helst ska stå svalt och frostfritt och om möjligt ganska ljust, men det brukar även gå bra med mörk förvaring så länge det inte är för fuktigt.
Vattna endast mycket sparsamt under vintern. Ställ fram ljust och börja driva kring slutet av februari-mars.

Olika sorters Agapanthus

Det finns numera ganska många olika sorter till försläjning här i Sverige. Den klassiska storvuxna sorten är nog fortfarande den vanligaste sorten. Den har stora, klotrunda, mörkblå blommor och breda, kraftiga blad. Det finns också andra, lite mindre sorter som har lite smalare blad. Dessa är oftast mer rikblommande.
Blommorna kan ha olika nyanser av blått eller är rent vita. Det finns även sorter med vitkantade blad.

Förökning

Agapanthus försökas genom delning eller med frö.

Förökning med frö

Att fröså Agapanthus är enkelt. Det är också lite spännande eftersom man inte alltid vet exakt vilken färg blomman kommer att få. Frösådda plantor kan få allt från mycket ljust blå blommor, via olika blå och lila nyaner till mörkaste blått.
Det är ganska enkelt att samla frö från överblommade fröställningar. Var dock noga med att frökapseln torkat ordentligt och helst börjat öppna sig innan fröet skördas annars gror det inte. Fröet är lite oregelbundet i formen, platt och svart.
Så fröna så snart som möjligt eftersom grobarheten är bäst hos de färska fröerna, men har man inte tillgång till extra ljus under vintern kan det vara bättre att vänta till senvintern eller våren eftersom fröerna gror ganska snabbt och behöver ljus under sin uppväxt.
Sätt ett tiotal fröer i en liten kruka med såjord på ca 0,5 cm djup. Håll jorden fuktig, men inte sur. Till att börja med kommer smala strån som med tiden blir kraftigare, men det dröjer några månader innan det är dags för omskolning vilket kan göras när bladen börjar bli lite kraftigare.

Plantera dem då i väldränerad jord i inte allt för stora krukor. Plantera om, (omskola) när rötterna fyller krukan.
En frösådd planta kan om man har tur blomma efter ett drygt år, men ofta tar det två eller tre år innan den första blomman kommer.

Föröka med delning

Med tiden bildas nya bladrosetter som kan delas till att bilda nya plantor.
Detta är det snabbaste sättet att få en ny planta som blommar. Delning bör göras på våren eller försommaren.
Själva delandet är inte helt enkelt eftersom rötterna är mycket kraftiga och ofta väldigt täta. Man får helt enkelt ta till sågen!!!

Såga, lirka och dra så försiktigt som möjligt loss en eller flera bladrosetter.

Det kan vara svårt att få med alla rötter när man delar upp bladrosetterna, men det räcker med bara en eller två korta rotbitar på bladrosetten för att den ska klara sig, men ju mer rötter, dess bättre.
Sätt de delade plantorna i lätt sandblandad jord i krukor på ca 10 cm i diameter och vattna försiktigt. Jorden ska vara fuktig, men får inte blir genomblöt.

Delade plantor som bara har lite rötter kan behöva få lite hjälp med luftfuktigheten i ett miniväxthus eller i en plastpåse ett par veckor för att växa till sig lite, men oftast klarar de sig bra ändå.
Ställ de nya små plantorna ljust inomhus eller i ett växthus eller drivbänk om det inte är för kallt. Helst bör det vara över 15 grader.
När man ser att plantorna börjar växa kan de ställas ut och odlas som sina fullvuxna kollegor.

Odlingstips

Plantera om med några års mellanrum när rötterna fyller hela krukan, men välj inte allt för stor kruka då de trivs när det är lite trångt. Låt gärna jorden torka upp lite mellan vattningarna och använd en svag näringslösning då och då under tillväxtsäsongen.

[do_widget id=text-35]

mars 17, 2014

Frösådd av perenner

Att driva upp perenner från frö är ofta väldigt enkelt.
Visst finns det sorter som är kinkiga, som kräver speciella förutsättningar och sådana som tar väldigt lång tid på sig att gro, men det stora flertalet är överraskande enkla att lyckas med.
Numera finns ett fantastiskt utbud av perennfröer att köpa på nätet och man kan komma över frön till ovanliga och vanliga växter genom medlemskap i en trädgårdsförning. Självklart ska man också plocka fröer själv hemma i trädgården och byta med andra. Möjligheterna är obegränsade!!!
Man kan så flera fröer i samma kruka eller bredså (strö ut övr jorden) perenner på samma sätt som man gör med många ettåriga växter. På det sättet spar man utrymme under själva groningsfasen eftersom det räcker med en kruka till många fröer istället för en kruka per frö.
Groningstiden varierar väldigt mycket, främst mellan olika sorter, men även beroende av årstid. Det kan ta allt mellan någon vecka till ett år, eller i vissa fall mer innan en grodd visar sig, men det är undantag. Oftast dröjer det inte mer än några veckor förutsatt att sådden står varmt.

Sådd utomhus

I stort sett alla perennfröer kan man så i krukor och ställa utomhus. Eftersom kyla sällan är en nackdel kan man passa på att så perennfröer sent på hösten eller till och med på vintern och ställa ut. Det är ju en period då inte många andra trädgårdssysslor kan göras så då är det perfekt att passa på.
Men det behöver inte vara kyla och kallt för att ställa krukorna utomhus. Perenner kan i stort sett sås året om och ställas ut.
Jag brukar så perenner i så kallade perennkrukor. Det är fyrkantiga krukor i kraftig plast. Ofta använder jag mig av storleken 9×9 centimeter, ibland mindre 7×7 centimeter och i vissa fall 11×11 centimeter beroende av hur många fröer jag sår eller storleken på de blivande fröplantorna.
Undre halvan av krukan fyller jag med plantjord och i den övre delen häller jag över såjord som är blandad med perlite.
Med plantjord i botten får plantan tillgång till bra näringsrik jord så snart den börjat växa och rötterna når ner i det undre jordlagret. Då får den kraft att växa till sig lite innan omplantering, vilket bara är en fördel.
Beroende av sort och säsong tar det lite olika lång tid för perennfröer att gro och är det bra att täcka sådden med vermiculite.
Vermiculiten har flera fördelar. Dels håller det sådden fuktig och dels skyddar den mot mossa och andra påväxter på jorden.
OBS! Fröer som är ljusgroende, det vill säga föer som behöver ljus på sig för att gro täcks självklart inte med vermiculite. För dem kan man lägga ett tunt lager vermiculite på jorden och sedan strö över fröerna som sedan försiktigt trycks mot orden för att få fäste.
Utesådderna ska stå på en ljus, skyddad plats men inte i full sol. Jag täcker dem gärna med ett fint nät för att slippa frön som flyger ner och slår rot i krukor som blir stående länge. Samtidigt skyddar det små nyuppkomna plantor från sniglar och andra djur.

Sådden ska hållas fuktig och får inte torka ut, men måste skyddas från övervattning som gör att fröerna kan ruttna.

Perennsådd inomhus
Nästan alla perenner går också bra att så inomhus i rumstemperatur. I princip kan man göra det när som helst på året, men man behöver tänka på att de behöver ordenlgit med ljus så snart de grott.
Sent på våren och sommartid är detta inget problem, men övriga tider på året är växtbelysning nödvändigt för att det ska bli bra.
Perennsådder som ska stå inomhus kan sås i såjord och behöver inte täckas som utomhussådden.
De uppskolade plantorna behöver vänjas försiktigt vid uteklimatet när är tillräckligt varmt ute.
Uppskolning och utplantering
Skola plantorna i egna krukor och plantjord när de har 3-4 riktiga blad. Säkraste sättet att få fina plantor är att låta dem växa till i kruka under en period innan de planteras ut i rabatten.

Stratifiering

En del perennfröer behöver stratifieras. Det innebär att de behöver en mer eller mindre lång period av kyla för att gro. För vissa kan det till och med behövas flera perioder.
Vilka växter som kräver stratifiering brukar man ganska enkelt hitta om man söker på nätet.
Min erfarenhet är att en del av de växter som sägs kräva stratifiering mycket väl kan gro ändå. Man får helt enkelt prova sig fram.
Vill man så sådana växter men har missat vintern kan man köldbehandla dem på konstgjord väg genom att stoppa dem i kylskåpet några veckor invikta i fuktat hushållspapper som man lägger i en plastpåse.
Man kan också lägga fröerna i små zip-plastpåsar fyllda med fuktad vermiculite. Båda sätten är bra eftersom man slipper ha en massa krukor som tar upp utrymme i kylskåpet!
Efter kylbehandlingen sår man fröerna som vanligt i krukor som placeras inne eller utomhus.
OBS! Glöm inte skriva namnlapp och ett datum för sådden

Temynta - enkel att fröså — Temynta – också enkel att fröså

Några enkla sorter att prova:
– Akleja
– Näva
– Riddarsporre
– Stormhatt
– Rudbeckia
– Temynta

mars 4, 2014

Enkel fröpåse utan lim och tejp

Aldrig har man en fröpåse till hands när man behöver den!
Det finns många bra mallar för fröpåsar, men till de flesta krävs det tejp eller lim för att den ska hålla ihop.
Denna fröpåse, eller snarare, detta frökuvert viker man snabbt ihop från ett fyrkantigt papper i valfri storlek och dina fröer är i tryggt förvar.
Man tar helt enkelt den pappersbit som finns till hands. Är man på resande fot och inte har tillgång till något fint papper går det alldeles utmärkt med en biljett, ett kvitto eller en bit av en broschyr…

[do_widget id=text-35]

februari 28, 2014

Vadar i fröer…

Proppfull frölåda Man är väl inte helt frisk när man lämnar fröpåsar lite varstans i huset. Jag har några lite större lådor och ett par plåtburkar fulla med fröer och det kan man tänka borde räcka, men icke. I en av besticklådorna ligger lite paprikafröer från i höstas, i en av kaffemuggarna som hänger på flasktorken är en servett nedstoppad innehållande fröer till en vitblommande klematis, i en av finkopparna i skåpet ligger fröer till en jättefin näva, och så vidare.
Det är ’köpefröer’, fröer jag fått genom olika växtsällskap, fröer jag bytt till mig och en inte oansenlig mängd fröer jag själv samlat in och nu börjar det bli lite väl många.
Jag bestämde mig förra helgen för att börja sortera lite bland dem och göra mig av med fröer jag redan sått och inte behöver fler plantor av, fröer jag har väldigt många av och fröer som är lite väl gamla.
När det gäller ålder och grobarhet håller nästan alla fröer många år efter bäst-före-datumet som står på påsen särskilt om de har förvarats torrt och svalt. Istället för att genast slänga dem kan man testa grobarheten för att se om det är lönt att ödsla jord och möda på att så dem.
Test av fröers grobarhet
Grobarheten testar man enkelt genom att sprid ut ett antal (ju fler dess bättre för tydligare resultat) fröer på en bit dubbelvikt hushållspapper som man sedan viker över fröerna och stoppar i en plastpåse eller lägger i en glasburk i rumstemperatur. De vanligaste fröerna gror inom några dagar till två veckor, men man får läsa på förpackningen vad man kan förvänta sig. Andelen fröer som gror inom rimlig tid visar hur hög grobarhet det är kvar.
Det var rätt många fröer jag inte tyckte det var någon ide att spara. Dem hällde jag ut och blandade i en skål och strödde ut i hönsgården vilket verkade ganska populärt hos mina pullor även om några frösorter inte verkade falla i smaken – de var väl för torra och tråkiga…
Blandade, gamla fröer
Hursomhelst var jag ganska duktig och lyckades minska antalet fröpåsar rejält och har nu en massa trevliga fröer jag kan byta till mig nya med:-)
Så idag kom något jag längtat efter: Ett litet kuvert från Gesneriaceae group fullt med fröer på spännande och ovanliga pelargonarter och nävor – åsså var man där igen…
Tomatsådd på gång Ikväll har jag sått en massa olika tomater och några nya paprikasorter.
I morgon har jag planerat att så perenner och träd som behöver lite kyla (stratifieras) för att gro. Det är nästan lite sent med tanke på att det är så väldigt milt men jag räknar kallt! med att det kommer att vara lite minusgrader till och från under i vart fall några veckor framöver. I värsta fall får jag väl ockupera delar av frysen i vår om det inte blir tillräckligt kallt ute. Där kan man ställa krukor, man kanske hellre lägga plastpåsar med fröer i till exempel fuktad kokosfiber eller kokosbriketter som på det viset får sin köldknäpp och kan komma igång att gro när man tar ut dem.
[do_widget id=text-62]

februari 16, 2014

Liten sticklingskola – hängande växter

Ta sticklingar Sticklingar kan man ta från slutet av februari/början av mars och sedan under hela växtsäsongen fram till augusti-september. Därefter börjar mörkret bli lite väl påtagligt igen för att resultatet ska bli riktigt bra utan växtbelysning.
När ljuset återvänder på våren kan man riktigt se hur växterna sträcker på sig och de nya blad som växer ut har en friskare och frodigare färg än de äldre som härdat ut genom vinterns mörker.
Murgröna med frodig bladtillväxt Detta är ett gott tecken på att din växt mår bra och det är då man har som störst chans att lyckas med att ta sticklingar även utan särskild växtbelysning (även om det är ännu enklare att lyckas med tillskottsljus tidigt på säsongen).
Sticklingar kan man sedan ta under hela växtsäsongen fram till augusti-september, sedan börjar mörkret bli lite väl påtagligt igen för att resultatet ska bli riktigt bra utan växtbelysning.
Här är en teknik som fungerar på de flesta klätterväxter och många hängade växter vi vanligen odlar inomhus som t.ex Vandrande jude, Hjärtan på snöre, Plättar i luften, Karlbergare, Hemtrevnad och många andra liknande växter med små noder eller tillväxtpunkter på grenarna.
Steg 1 – Välj en bra gren
Leta upp en frodig och felfri gren av plantan med friska, frodiga blad
En bra gren att ta stickling av
Steg 2 – Klipp
Klipp några millimeter under ett blad eller en nod/tillväxtpunkt ca 10-15 centimeter från toppen av grenen som bör ha 2-4 blad (fler för småbladiga växter som t.ex Hjärtan på snöre och lättar i luften som kan ha dubbelt så många blad.)
Använd en vanlig sax, en kniv eller en sekatör.
Ska du klippa i flera olika plantor bör du rengöra redskapet emellan eftersom eventuella sjukdomar lätt sprids i snittytor mellan växterna. Torka i så fall av skärytorna lätt med diskmedel, såpvatten eller T-sprit.
Ofta behöver man klippa av en liten bit på den del av grenen som sitter kvar på plantan eftersom det brukar bli en liten grenbit som sticker upp ovanför det blad som nu sitter högst upp på grenen.
Den klipper man av några millimeter ovanför översta bladet. (Se det röda snittet på tecknade bilden) snitt för att skära stickling
Har man en lång stjälk eller stam kan man klippa fler sticklingar från samma gren. Toppen blir då inte lika fin på den nya plantan men eftersom den i praktiken redan är toppad bryter det snabbt nya skott.
Steg 3 – Putsa
Sticklingen ska nu rensas från onödigt många blad. 2-3 blad räcker för de flesta sticklingar (dubbelt så många för småbladiga växter).
Om man frestas att behålla för många blad är det större risk att misslyckas eftersom sticklingen då måste ägna onödig energi åt annat än att bilda rötter. Med färre blad är det helt enkelt lättare att lyckas.
Ta bort bladen nerifrån genom att dra loss dem försiktigt. Man ska inte klippa bort dem eftersom det kan bildas mögel i de bladveck som kan bli kvar och hamnar under jorden. Dessutom är det området ovanför den ’bortfläkta’ resten den plats där nya rötter växer ut (se pilarna på bilden). Lämna kvar de blad som sitter i toppen.
OBS! Ta alltid bort eventuella blommor eller blomknoppar som också stjäl onödig energi från rotbildandet.
Avklippt stickling
Steg 4 – Förbered plantering
Fyll en liten kruka med såjord. Tryck inte till jorden utan låt den vara lucker. Ett bra knep är att fylla nästan ända upp till kanten och sedan slå den lätt i bordet. Då packas jorden lagom hårt.
Vattna sedan så att jorden är fuktig men inte genomvåt.
Steg 5 – Plantera
Sätt ner en eller flera sticklingar i krukan. Mängden sticklingar begränsas av att de alla måste få egen plats och inte skuggas av sin ?granne?. I den här krukan sätter vi fem sticklingar. Flera sticklingar i en kruka
När de väl fått rötter kan man dela dem till varsin kruka eller sätta dem alla tillsammans i ny jord.
Sätt de så djupt att de ställen där rötterna ska växa ut kommer ner ordentligt i jorden, men se till så att de kvarvarande bladen inte ligger emot jorden. Viss risk finns annars att de kan mögla.
Tryck inte ihop jorden i onödan utan låt den förbli lucker.
Steg 6 – Vattna
Vattna lite grann försiktigt direkt mot jorden. Genom att vattna efter att sticklingarna stuckits ner fäster man sticklingarna mot jorden utan att det blir för kompakt. Vattnade sticklingar
Det är viktigt att syret kommer åt att cirkulera i jorden för att rotningen ska gå fort och för att plantan inte ska ruttna.
Förvaring och skötsel
Med väldigt få undantag vill sticklingar ha hög luftfuktighet kring sig och det är allra enklast med ett miniväxthus, en plastpåse eller som här med en glaskupa.
När det blir allt för immigt inne i kupan behöver man ventilera. Öppna då upp om det finns ventiler i miniväxthuset eller ställ locket på glänt ett par timmar vid behov.
Sticklingar under glaskupa
Placera sticklingen så ljust som möjligt och gärna vid en temperatur på 20 grader eller mer, men se upp för allt för stark sol som kan bränna bladen och torka upp jorden för snabbt. Ofta behöver man bara vattna lite någon gång då och då i och med att luftfuktigheten behålls med hjälp av täckningen. Vattna bara om jorden håller på att bli torr annars finns risk att sticklingen ruttnar.
Omplantering (skolning)
Det är väldigt olika hur lång tid det tar att få rötter på en stickling. Dels är det olika mellan olika sorters växter och dels är det olika beroende av hur varmt och ljust den stått.
Även årstiden och moderplantans (den växt man tog sticklingen ifrån) kondition spelar roll, men de flesta av våra vanliga krukväxter brukar få rötter på 3-4 veckor, men det kan också dröja 6 veckor eller längre. Det är bara att ha tålamod. Så länge sticklingen ser pigg och frisk ut är det bara att vänta.
Ibland är det inte helt enkelt att se när sticklingen har rotat sig, men ett tecken brukar vara tillväxt av nya blad. Vänta hellre några dagar extra om du är osäker innan omplantering.
När sticklingen rotats behöver den planteras i vanlig blomjord. Töm då försiktigt ut jord och stickling ur krukan den suttit i.
Fyll en ny kruka med jord. Börja helst med en mindre kruka eftersom det är lätt hänt att växten annars får för mycket vatten om det finns mycket jord i krukan. När den sedan vuxit till sig lite mer kan man byta till en större kruka.
Det är väldigt olika hur lång tid det tar att få rötter på en stickling. Dels är det olika mellan olika sorters växter och dels är det olika beroende av hur varmt och ljust den stått.
Även årstiden och moderplantans (den växt man tog sticklingen ifrån) kondition spelar roll, men de flesta av våra vanliga krukväxter brukar få rötter på 3-4 veckor, men det kan också dröja 6 veckor eller längre. Det är bara att ha tålamod. Så länge sticklingen ser pigg och frisk ut är det bara att vänta.
Ibland är det inte helt enkelt att se när sticklingen har rotat sig, men ett tecken brukar vara tillväxt av nya blad. Vänta hellre några dagar extra om du är osäker innan omplantering.
När sticklingen rotats behöver den planteras i vanlig blomjord. Töm då försiktigt ut jord och stickling ur krukan den suttit i.
Fyll en ny kruka med jord. Börja helst med en mindre kruka eftersom det är lätt hänt att växten annars får för mycket vatten om det finns mycket jord i krukan. När den sedan vuxit till sig lite mer kan man byta till en större kruka.
[do_widget id=text-62]

februari 1, 2014

Föröka krukväxter med delning

Ett av det allra enklaste sättet att föröka en växt på är genom delning. Orsaken är att man i många fall får en ny liten planta som redan har mer eller mindre kraftiga rötter, men också att denna typ av förökning som naturen själv använder sig av vilket gör att det är lättare att lyckas.
Delning är jättebra och ibland närmast nödvändig hos många perenner, men i den här artikeln beskrivs delning av krukväxter.
Man kan dela i stort sett alla växter som bildar sidoskott, vilket alltså inte alla gör.
Det finns olika typer av sidoskott. Det finns bladrosetter, utlöpare av olika slag, sidolökar och knölar som växer i sidled och kan delas. Även en del orkidéer kan förökas genom delning med bladrosett eller utväxt. Detta beskrivs i en annan artikel.
Bästa tiden för delning är på senvintern och tidig vår då man kan passa på i samband med omplantering. Men blir det trångt i krukan kan man även dela växten andra tider på året.
Föröka växter med sidoskott
En sidorosett ser ut som en liten kopia av växten och växer upp ur jorden alldeles bredvid huvudplantan.

Exempel på växter som bildar sidorosetter:

Svärmors tunga
Aloe
Saint Paulia
Clivia
Fredskalla

För växter som förökas med sidoskott är det viktigt att de inte är för små utan kan hanteras ordentligt och att de har få en hel del rötter. Det är enkelt att kolla genom att knacka loss jordklumpen ur krukan och titta efter.
Ibland sitter sidoskotten relativt löst, men mer vanligt är att man får ta i lite för att lyckas bryta loss dem.
Ta ett ordentligt grepp runt jordklumpen, sätt tummarna mellan huvudplanta och sidorosett och bryt försiktigt så att sidorosetten lossnar lite från huvudplantan.
Det är inte ovanligt att rötterna på huvudplanta och bladrosett vuxit ihop och gör det svårt att dela dem åt. Då får man ta i ordentligt men samtidigt vara försiktig genom att bryta och lirka lite i taget. Om det behövs kan man ta hjälp av en blompinne eller liten blomspade eller en gaffel för att försöka bryta isär plantan.
Plantera bladrosetten i bra blomjord i en kruka som till storleken är proportionerlig till plantan. Vattna försiktigt och håll lätt fuktigt till ny tillväxt visar sig. Då behandlar man den på samma vis som en fullvuxen planta.
Huvudplantan får efter delningen säkert plats i sin tidigare kruka men behöver få lite ny jord.

Växter med utlöpare

En utlöpare kallar man det som växten skickar iväg under eller ovan jord där det i änden utvecklas en ny liten planta.
Några exempel på växter som bildar utlöpare:

Ampellilja
Mor och barn
Hjärta på snöre
Ormbunke (bildar utlöpare både ovan och under jord)

Ursprungstanken med att skicka utlöpare med småplantor är att de skall slå rot i jorden en bit från plantan som till exempel jordgubbsplantor gör. När de istället odlas i kruka i kruka blir resultatet istället att utlöparna blir hängande i luften som tex hos ampelliljan. Dessa småplantor är lätt att ta tillvara för att göra nya växter av. Är rötterna väl utvecklade klipper man av utlöparen och planterar den i en liten kruka med vanlig blomjord, vattnar försiktigt, placerar ljust och håller lätt fuktig till dess ny tillväxt visar sig.
Om rötterna är lite uttorkade eller inte särskilt väl utvecklade behöver den hjälp att bilda rötter. Då planterar man den i såjord och låter den stå några veckor i ett miniväxthus. Där får extra fukt och ett stabilt klimat. När den visar ny tillväxt har rötterna etablerats och den kan skolas om till vanlig blomjord och efter några veckor skötas som en fullvuxen planta.
Ett annat och lite säkrare alternativ är att sätta ner den lilla plantan i en kruka med såjord medan den fortfarande sitter fäst vid moderplantan och kan dra nytta av dess livskraft.
Efter några veckor när man ser att den börjat växa ordentligt klipper man av utlöparen och man har fått en ny liten krukväxt.
Utlöpare som redan ligger mot jord bildar snabbt bra rötter. Klipp av utlöparen bredvid den lilla plantan och lossa den försiktigt från jorden. Sitter den hårt fast kan man försöka lirka loss den med en gaffel eller, om den har fått riktigt kraftiga rötter; ta ut plantan ur krukan och bryta loss den ur jorden.
Plantera i blomjord i en kruka som proportionellt överensstämmer med plantans storlek.

Mattbildande växter

En annan typ av växter som går att föröka med delning är ??mattbildande?? växter. De växer på bredden istället för på höjden. En del av dessa växer i sidled med hjälp av utlöpare medan andra skapar mängder av nya plantor sidledes som bildar en del av den totala växten.
Några exempel på detta är:

Plättar i luften
Hemtrevnad

Dessa bildar ett myller av ofta ganska grunda rottrådar som den mattbildande plantan växer upp ifrån. Den växer i princip på bredden istället för uppåt. Denna typ av växter kan man dela i två eller flera mindre delar. Knacka loss jordklumpen ur krukan och håll den ordentligt med båda händer och tryck isär med tummarna. Alternativt kan man dela dem med en gaffel!
Plantera de delade plantorna i blomjord i varsin kruka i passande storlek. Låt dem gärna stå i ett miniväxthus eller i en plastpåse första tiden för att underlätta omställningen.

Lök- och knölbildande växter

Många lök- och knälväxter får sidolökar som kan avlägsnas från huvudlöken/knölen och planteras som en egen växt. Ett exempel på detta är lyckoklöver.
Hos växter som bildar en sidolök eller knöl, eller sorter som växer på bredden genom att bilda en mängd små knölar tar man loss jordklumpen ur krukan och bryter loss en eller flera lökar eller knölar och plantera dessa i en liten kruka med blomjord. Vattna återhållsamt första tiden till dess att lökarna eller knölarna börjar skjuta nya skott. Sköt sedan om den som vanligt.
[do_widget id=text-35]

januari 21, 2014

Skötsel av nyinköpta sticklingar

Nu börjar det dyka upp många spännande sticklingar hos växthandlaren. Ett perfekt tillfälle att skaffa lite nya favoriter till fönsterbrädan och till sommarens planteringar för en billig penning.
För att dina nya plantor skall frodas och bli så fina som möjligt finns det några saker att tänka på.

Växterna vi köper har odlats under perfekta förhållanden med lagom mycket vatten, luftfuktighet, temperatur och med extra belysning. Därifrån har de sedan transporterats till butiken, och i värsta fall, vilket inte är helt ovanligt, stått ett par dagar med mycket sämre belysning än de tidigare varit vana vid och i en annan luftfuktighet än tidigare.
När vi så kommer hem med våra nyinköpta sticklingar blir det ytterligare en omställning till den ofta torra och ibland också ganska mörka miljön under årets första månader. Då behöver sticklingen pysslas om lite för att anpassa sig till sin nya omgivning.
Växter stressas av alla möjliga orsaker: när de flyttas, temperaturförändringar, ändrad luftfuktighet, ändrade ljusförhållande, ändrade jordförhållanden, vattenbrist, för mycket vatten, och så vidare.
En stressad växt måste fokusera mer på att överleva än på tillväxt så ju bättre förutsättningar vi kan ge dem dess bättre.
Större växter klarar ofta det här bättre än små, nyrotade sticklingar och därför följer här några tips för att lyckas.
sticklingar-av-fuchsia
Välj rätt stickling
Välj en sticklingar som ser välmående ut. Frodiga, oskadade blad, ordentligt med rötter och fuktig, men inte genomsur jord.
Har den börjat tappa blad, eller om bladen har någon skada finns risk att den inte klarar sig eller tar lång tid på sig att återhämta sin växtkraft.
Karantän?
Man kan undvika mycket problem genom att ha som regel att alltid ställa nyinskaffade växter åtskilda från de man redan har.
Även om växten du tagit med hem ser frisk och sund ut kan den mycket väl bära på ohyra eller någon annan skadegörare som inte visar sig förrän efter en tid.
Det är inte helt ovanligt att ohyra visar sig några veckor efter en flytt eftersom plantan då är lite försvagad. Ohyran får då snabbt fäste och kan breda ut sig.
’Karantänen’ bör helst vara minst tre veckor.
Tänk på att inte alla skadegörare syns ovan jord. De hemska rotlössen gömmer sig som det låter just i jorden. Så innan dina nya växter ställs samman med de befintliga rekommenderar jag att du kollar dem ordentligt. (Mer om rotlöss och annan ohyra finns i andra inlägg/artiklar – använd sökfältet så hittar du dem.)
Invänjning
Vänta någon dag efter hemkomsten med omplantering. Ställ sticklingen ljust utan starkt solljus, gärna i ett dricksglas där väggarna hjälper till att hålla en högre fuktighet runt sticklingen.
Skydda dem från varma element som bidrar till att torka ut plantan.
Luftfuktighet
En del växter, särskilt de med ganska tunna blad som tex Fuchsia, Hibiskus, Bougavillea, samt många utplanteringsväxter mår bra av lite förhöjd luftfuktighet under den första tiden. Små sticklingar kan man gott ställa i ett miniväxthus eller ställa ner i en plastpåse utan att knyta till dess man ser att tillväxten tar fart.
Avvänj dem sedan successivt. Man kan även ställa krukan på ett djupt fat med lecakulor och vatten. Vattnet får inte nå krukan, men bidrar till förhöjd fuktighet.
Andra växter däremot, ofta de med lite succulenta (köttiga) stammar som tex Pelargoner vill absolut inte bo i ett miniväxthus eller ha en plastpåse över sig, men i övrigt hanteras de som de andra sticklingarna.
Omplantering
Om det finns ordentligt med rötter när man lyften växten ur krukan kan sticklingen planteras om, annars bör den stå kvar i sin kruka i dricksglaset några dagar till dess rötterna är kraftigare.
Välj en kruka som inte är för stor eftersom det är lätt att jorden blir för sur då de små rötterna ännu inte orkar dricka så mycket. Plantera hellre om en gång till längre fram när sticklingen vuxit till ordentligt.
Välj en bra blom- eller plantjord från något av de ledande tillverkarna. Glöm billig jord! Det lönar sig att köpa bra jord. Billig jord kan i värsta fall bidra till att plantan inte klarar sig eller växer väldigt dåligt.
Glöm inte att spara etiketten med växtens namn! Stick ner den djupt i krukan så kommer den inte bort.
Vattning
Håll jorden fuktig, men låt den inte bli sur. Blir den det så låt den torka upp ett par dagar innan du vattnar igen. Har den blivit ordentligt övervattnad kan man försöka dra ut fukt genom att placera krukan på en tidning.
Näring
Börja tillföra näring 3-4 veckor efter omplanteringen enligt rekommenderad dosering. Är plantan fortfarande lite klen kan man börja med halv dos till dess att den blir kraftigare. I stället för traditionell växtnäring kan man till unga plantor och sticklingar använda Formulex. Den kan tillföras genom att spraya plantan eller så vattnas lösningen i jorden.
Inte blomma…
Vänta helst med att låta sticklingen blomma. Den behöver all kraft till att växa till sig. Nyp därför av de första blomknopparna. Det låter tufft, men brukar vara värt besväret.
LYCKA TILL!

januari 18, 2014

Ljuslykta som minidrivhus

Många ljuslyktor med glassidor och tak passar utmärkt som minidrivhus. De kan användas både för att driva frösådder och sticklingar i eftersom väggarna släpper in ljus och den ventilation som ofta finns i locket hjälper till att ventilera bort den kondens som annars bildas.
Ljuslykta som miniväxthus
Den enda nackdelen kan vara att inget ljus kommer uppifrån. Men sommartid i ett soligt fönster, ett växthus eller ett ljust uterum är detta inget problem, utan kan snarast vara en fördel med lite skugga uppifrån eftersom det annars kan blir för varmt.
Allra bäst är det med modeller som är ganska höga eftersom det då kommer in mer ljus till växterna.
TIPS! I lyktan kan man få ett bra mikroklimat med lite högre luftfuktighet som passar många av våra krukväxter som ogillar våra torra bostadsrum som till exempel murgröna, plättar i luften och fetbladsväxter. De kan ha sin ordinarie placering i en ljuslykta där fuktigheten kan hållas lite högre än i bostadsrummet. Då trivs de extra bra.
Är lyktan tillräckligt stor kan man ställa ett par mindre plantor där och lägga in lite stenar eller annat fint. Det blir jättesnyggt! Placera i eller nära ett fönster så mår växterna prima.
[do_widget id=text-63]