Nu har mina ’anti-kryp’ kommit!

Angrepp av bladlössIdag när jag kom hem hade mina beställda ’anti-kryp’ kommit i brevlådan.
Jag har fått löss på pelargonerna på glasverandan och i växthuset har mjöllössen (vita flygare) börjat härja.

Det är inte alltid lätt att se när de kommer utan man behöver ofta aktivt studera sina växter då och då för att snabbt kunna sätta in motåtgärder.

En kanske otippad hjälpreda är spindlar. Det var enkelt att se att jag fått besök av mjöllöss. Det hade nämligen fastnat ett antal invidider i ett spindelnät och tydligare än blir det nog inte.

Spindelväv med mjöllöss

Mot mjöllössen fick jag Encarsia formosa. Det är en parasitstekel som kommer i form av puppor som sitter på en bit kartong som man hänger bland de drabbade växterna. Stekeln kläcks sedan och lägger sina ägg i mjöllusens larver och på det viset blir man successivt av med mjöllössen.

Encarsia formosa mot mjöllöss

Bekämpning av vita flygareSom hjälp mot bladlössen hade jag beställt en blandning av bladlusparasitsteklar och gallmyggor.
De kommer som larver och puppor förpackade i en liten plastask där de ligger i en ströblandning av fin vermiculite.

Ask med gallmygga och stekel mot bladlöss

Den lilla asken öppnar man och ställer skyddad från stark sol vid de drabbade växterna. Vartefter steklar och myggor kläcks flyger de ur asken och börjar leta mat = bladlöss.

Stekel på väg till bladlössNär jag gick upp till växthuset för att placera ut mina små anti-kryp mot bladlössen fick jag en glad överraskning: Min stora, tidigare jättefina trädormbunke som jag investerade i förra året hade börjat skjuta nytt skott! Under vintern har den totalt säckat ihop i växthuset och allt var bara visset. Jag tror tyvärr att det är helt och hållet mitt fel och att det beror på allt för lite vatten. Men nu efter lite extra omvårdnad senaste månaden har den alltså börjat återhämta sig. Hurra!

Trädormbunke med nya skott

Åter i köket var det dags att skölja igenom groddarna. Jag satte igång groddning av några mungbönefröer i måndags från en påse som gått ut på datum. Det har nu visat sig att det inte var något fel alls på dem utan som det ser ut är de alla på gång att gro. Jag sköljer dem morgon och kväll och nu ikväll tog jag ett första smakprov. De är så sjukt goda. Jag tar en liten nypa från burken och stoppar i munnen. Smakar påminner väldigt mycket om nyskördade sockerärtor.

Groddning av mungbönor

Produkter för groddning -Wexthuset

Samla och så fröer på våren

Insamlade fröerJag skrev häromdagen här på bloggen att jag sådde rosfröer. Perfekt att plocka övervintrade nypon som redan fått sin köldperiod och nu kan börja gro när de planteras i jorden.
Men det finns många andra trevliga växter man kan samla fröer från och så nu på våren om man nu missade skörda dem i höstas. Och då kan det vara smart att passa på innan man börjar vårstäda i trädgården.
Fröer till perenner, buskar och träd klarar av naturliga skäl kylan, men även en hel del 1-åriga sommarblommor som rosenskära, tagetes, jätteverbena och lejongap har fröer som klarar vinterkylan.
Dessa brukar fröså sig själva ganska bra om de får stå kvar med fröställningarna men blomningen blir mycket senar än om man försår dem inne så därför kan det även vara värt att ta tillvara fröer även till dessa tidigt på säsongen och sätta igång sådden inomhus.
När jag kikade runt i min egen trädgård hittade jag väldigt många olika fröställningar. Jag brukar låta de vissnade växterna stå kvar över vintern och skär ner och rensar först nu på vårkanten. De allra värsta fröspridarna som närmast kan betraktas som ogräs om man inte skär bort fröställningarna tar jag självklart bort men resten får stå kvar och ge höjd och struktur under vintern. Alla kvarvarande växtdelar tjänar samtidigt som lite skydd för rötterna och på våren har de tunnaste delarna nästan förmultnat och blir till jordförbättring.
Visst kan man istället för att samla frö och så i kruka vänta och hoppas på att några fröer fallit på ett bra ställe och börjat gro i rabatten, (eller i grusgången där allt verkar kunna växa!) Med vissa växter är detta inget problem alls, medan det med andra är mer sällsynt att de självsår sig. Dessutom kan risken vara stor att man av misstag rensar bort fina små perennplantor när rabatten rensas och luckras på våren.
Perennfröerna sår man i kruka och ställer inomhus om man vill skynda på groningen, eller ute på en skyddad plats. Tips om perennsådd finns i ett tidigare inlägg.
De ettåriga sommarblommorna låter man gro inomhus eftersom det är viktigt för dem med värme för att de ska komma igång fort och börja växa.
Här lite bilder på fina fröställningar det går alldeles utmärkt att skörda frö från:

Frökapslar till strandiris
Frökapslar på strandiris

Fröställning klematis
Fröställning på klematis

Fröställningar på Strålöga
Fröställningar hos strålöga

Fröställningar hos rosenstav
Fröställningar hos rosenstav

Fröställning hos nysrot
Fröställning hos nysrot

Fröax hos porslinsveronika
Fröax hos porslinsveronika

Frökapslar på fjärilsbuske
Frökapslar på buddleja

Jag sådde frö till buddleja sent i hösta och förvarade sådden inomhus. Så här såg de små fröplantorna ut när de började komma upp.
Fröplantor buddleja
Fröplantor buddleja

Ge inte upp för fort!

Övervintrad svartsalvia
Svartsalvian som inte blommade i somras var nu i full blom uppe i växthuset!

På vårvintern lever många växter farligt. Definitivt gäller det de vintergröna växterna som behöver skyddas från allt för stark sol tidigt på säsongen och nyplanterade växter som kanske är på gränsen till härdiga eller känsliga i störta allmänhet.
Men även växter som står inomhus behöver ses om lite extra under den här perioden, speciellt de som stått lite svalt med begränsat ljus och som vilat under vintern.
När ljuset kommer, antingen om de flyttas från en mörk förvaring, eller som i mitt fall då solen börjar skina in i mitt växthus där jag vinterförvarar många plantor med hjälp av en värmefläkt som håller frostfritt är det viktigt att hänga med när det gäller bevattningen.
Det är just den delen som ställer till mest problem både för våra utomhusväxter och de inne. Utomhus för att jorden kan vara frusen och rötterna därför inte kommer åt vatten när de vill komma igång att dricka. Inomhus för att värmen stiger fort och jorden torkar ut blixtsnabbt i krukorna nu när växterna går från ett stadium där de endast behöver lite vatten till ’fullt ös’ på kort tid.
Växthus skuggat med spetsgarding
Stilfullt skydd mot vårsolen

Har man växter som står i ett växthus eller uterum där de nu utsätts för mycket sol är det bra att avskärma de starka strålarna från växterna under en period tills de hunnit vänja sig. Kontrasten mellan det molniga, mörka och kyliga till denna hastiga upphettning med skarpt ljus inte bara torkar ut jorden utan stressar också växterna rejält, inte minst för att det är så stora svängningar på temperaturen dag och natt.
Så, för att dämpa detta lite; skugga växterna en aning. Personligen älskar jag Micromesh som är perfekt för lätt skuggning. Men varför inte hänga upp en skir gardin som några av mina vänner i trädgårdsföreningen gör?
För några veckor sedan när jag inspekterade i växthuset såg jag till min förskräckelse att krukorna med jätteverbena såg ut att vara bortom all räddning. Stjälkarna var helt intorkade, men jag vattnade dem ändå eftersom det inte var något att förlora.
Jag gnuggade försiktigt långt ner på den förvedade stjälken med nageln med förhoppning om att jag skulle se tecken på liv i form av lite grön vävnad, och ja, den verkade vara vid liv. Samtidigt såg jag en liten, liten tillväxt allra längst ner vid rötterna.
Jag har ännu inte börjat rensa och slänga sådant som ser visset ut, och tur var väl det för risken är annars stor om man börjar städa för tidigt att man slänger växter som har gott om liv i sig.
Uttorkad jätteverbena
Gnugga försiktigt på stammen för att se om växten lever

OBS! Var försiktig när du gnuggar på en del växter som till exempel änglatrumpet eftersom den är giftig. Är du osäker, men vill du testa om de har liv i stammen så gnugga med en liten spade eller annat halvtrubbigt redskap.
När jag var uppe och tittade i mina krukor förra veckan blev jag glatt överraskad. Det hade nämligen kommit gröna skott i flera av de krukor jag nästan börjat ge upp hoppet om.
Nu har jätteverbenan börjat växa till sig, så med lite beskärning och fortsatt bevattning och snart också lite näring kommer den bli jättefin tills det är dags att plantera ut den i rabatten.
Jätteverbena med tillväxt
Detsamma var läget med en fuchsia, en änglatrumpet som såg helt intorkad ut och min älskade apelsinsalvia.
Övervintrad apelsinsalvia med skott
Från att ha varit ett grått risknippe kan jag nu se fram emot den skira blomningen och den goda doften ytterligare ett år.
Tillväxt på övervintrad änglatrumpet
Tillväxt på övervintrad änglatrumpet

Tillväxt på övervintrad fuchsia
Tillväxt på övervintrad fuchsia

Så, ge inte upp dina övervintrade växter allt för lätt.

Lite tips om att vattna

Vattenkanna med strilJag får ofta frågor om hur mycket man ska vattna och ibland också frågor om varför frösådder eller plantor inte tar sig som de borde.
I många fall beror det på hur man vattnar så därför skriver jag här ner lite om mina egna erfarenheter om att vattna växter i olika stadier.
Att vattna rätt behöver inte vara svårt och är för det mesta inte det heller.
Många tänker nog att krukväxter ofta dör av för lite vatten, men trots detta lär det vara så att fler av dem dör av för mycket vatten än av uttorkning.
Det är ju nu en gång så att växter som mår bra växer bra och drabbas inte så lätt av ohyra som växter som får lite sämre förutsättningar.
Tipsen jag beskriver här gäller för de flesta växter som odlas under tak, inomhus, i växthus, på verandan och liknande. Undantag för växter med speciella krav finns givetvis.

Vattna frösådder rätt

Det bästa man kan göra när man sår i kruka är att sätta fröerna i ett substrat* som ger bra dränering där överskottsvatten rinner igenom lätt och inte blir kvar i krukan. Ja, självklart måste det vara gott om hål i botten också där vattnet kan rinna ut.
Risken är annars stor att fröerna möglar och hos de små fröplantor som börjat visa sig drabbas rötterna av syrebrist eftersom allt för mycket vatten i jorden gör att syret inte kommer ner i jorden. De drunknar helt enkelt.
Ett annat tips för att inte få för blött för frösådden är att så i en mindre, inte allt för djup kruka.
Eftersom det inte finns några rötter från början finns det ingen anledning att ha en stor kruka. Den bidrar bara till att håller en massa vatten i och med den större mängden jord den innehåller.
Blöt jord är också en miljö som sorgmyggor älskar. Och självklart trivs de extra bra där deras larver kan äta upp frösåddernas värdefulla rötter! Ytterligare en anledning till att vara försiktig med allt för mycket vatten i jorden.
För nästan alla frösådder rekommenderas hög luftfuktighet som man får genom att ställa sådden i till exempel ett miniväxthus. Det gör också att fuktigheten i jorden bibehålls länge och man behöver därför inte vattna särskilt ofta alls. Det kan räcka att vattna på sådden en gång i veckan eller till och med varannan vecka beroende av krukans storlek och omgivande temperatur. För fröer som inte ska täcka eller sås väldigt grunt kan det räcka att vattna genom att spraya ytan med vatten.
Undantag är om man odlar med undervärme, då är det viktigt att hålla koll på fuktigheten så jorden inte torkar ut för snabbt.
*Det finns en mängd olika substrat att sätta fröer i. Vanligast är såjord, helst med inblandning av perlite vilket fungerar jättebra för de flesta frösådder. Men här finns också många alternativ som kan passa bättre för den ena eller andra grödan eller för växter som är lite långsamma att gro som Root Riot, rockwool, cocos, ren perlite, vermiculite mm.
Principerna med bevattning är densamma för dem alla eftersom det grundläggande är att jorden ska hållas fuktig, men inte sur.

Vattna uppskolade fröplantor

När små frösådder skolas upp gör man det till en mer näringsrik jord som inte alltid har samma väldränerade egenskaper som såjorden.
Tänk här på två saker:

  • Välj en kruka som inte är allt för stor. Även för snabbväxare som tomater mfl så skolar man upp dem i flera omgångar innan de till slut planteras i sin slutliga krukstorlek.
  • Tryck inte till jorden runt plantan allt för hårt. Sätt plantan i jorden bara så pass att den står någorlunda stadigt på plats. När man sedan vattnar sätter sig jorden runt jordklumpen och rötterna så den blir perfekt planterad. Trycker man till för hårt får rötterna inte den luftighet de så väl behöver i detta stadium. Vattna runtom närmare krukkanten än plantan så söker sig rötterna utåt och det blir inte onödigt fuktigt där tillväxten ska ske.

Vattna vuxna växter.

Om jorden i en kruka fått torka lite för länge brukar vattnet bara rinna rakt igenom när man vattnar och bara en liten del tas upp i jorden.
Är det en växt som vill ha mycket fukt som till exempel azalea, murgröna eller ormbunke kan man dränka krukan i en hink med vatten och på så sätt genomfukta jorden. Men det rekommenderas inte för alla växter eftersom det istället kan bli allt för blött i jorden.
Då kan man hälla någon droppe diskmedel i vattenkannan. Då minskar ytspänningen och vattnet tränger enklare in i jorden.
Vattna lite i taget så märker man till sist att jorden tar upp vattnet.
Personligen tillhör jag då en minoritet eftersom mina växter i första hand drabbas av för lite än för mycket vatten.
Det här har gjort att jag vid flera tillfällen låtit mig luras. Det är nämligen så att många växter ser likadana ut både när de fått för lite och för mycket vatten.
Övervattnad och uttorkad murgröna
Så, börjar en växt sloka, bladen ser ospänstiga, och kanske lite gråaktiga ut kan det faktiskt vara ett tecken på för mycket vatten och inte tvärt om.
Än värre är att man troligen vattnar en sådan växt lite extra och försämrar situationen ytterligare. Så här är tipset att lyfta krukan och känna om den är tung (vattenfylld) eller lätt.
Ett vanligt fel är att det lagras vatten i ytterkrukan om man har en sådan. Därför är det alltid bra att ställa växtens kruka på lite dränerande underlag som till exempel lecakulor i ytterkrukan så rötterna inte står i vatten utan kan ventileras.

Vattna under olika årstider

Vattenbehovet minskar generellt när det blir mörkare ute eftersom tillväxten då minskar. Behåller man växten i rumstemperatur kan det trots allt vara nödvändigt att vattna ganska mycket eftersom element och den allmänt torra miljön inomhus vintertid torkar ut växten. Samtidigt är det viktigt att inte vattna allt för mycket eftersom växten inte kan ta upp lika mycket vatten som när den är i tillväxt.
Låter man växten få stödbelysning är denna balansgång inte lika svår eftersom växten då till viss del, om än begränsat fortsätter sin tillväxt.
Växter man tar in utifrån och övervintrar svalt ska ha väldigt sparsamt med vatten eftersom de mer eller mindre går i vila med betydligt minskat behov av vatten. Det är ofta här när växten tas in på hösten med jorden fylld med vatten som det kan gå fel. För de växter som kan förvaras svalt utan extra ljus bör jorden nästan vara helt torr innan de tas in och endast vattnas minimalt.
Väljer man att övervintra svalt med växtbelysning ökas vattningen men jorden får ändå inte mättas med vatten.
Tyvärr är det många som vattnar sällan och lite mer vid varje tillfälle vilket är tvärtemot vad som är bra. Vattna sällan och lite är grundtipset. Sedan är det alltid unikt för var och en vilken växt det är, temperatur, ljus, storlek på kruka etc. etc.

Om man vattnat för mycket.

Är växten riktigt illa däran kan man bli tvungen att ta ut den ur krukan och helt enkelt avlägsna all fuktig jord, låta den torka lite och plantera om den och vattna ytterst försiktigt tills den återhämtat sig.
Ett alternativ är att ställa den på tidningspapper som drar ur fukten. Man kan också ta ut växten ur krukan och lida den i tidningspapper för att suga ut överskottsfukt.
 

Frösådd av rosor

Efter att under en längre tid ha beundrat de stora, svarta nypon som sitter på en av mina favoritrosor, Kordes Moonlight bestämde jag mig häromdagen för plocka några nypon och så lite av dess frön.

Ros - Rosea Kordes Moonlight
Rosea Kordes Moonlight

Jag har inte provat att fröså rosor innan, men det är ju bara att prova. Jag har läst på lite på några utländska sidor och inser att många av de förädlade rosorna kan vara lite svårflirtade vad gäller grobarhet, men ju fler frön man sår, ju större är chansen att åtminstone någon frö gror.
På många ställen står det att fröerna ska stratifieras, dvs. köldbehandlas. Det kan man göra genom att lägga dem på lätt fuktat papper i en plastpåse i frysen några veckor, men enklast är antingen att så dem ute på hösten/senvintern eller nu tidigt på våren då de fått naturlig köldbehandling utomhus.
Jag bestämde mig hursomhelst för att prova eftersom det enda det kostar mig är lite såjord och lite tid. Om jag lyckas blir det däremot obetalbart eftersom jag då har en ros som ingen annan har. Ja, det fungerar så med förädlade rosor, liksom de flesta andra hybridiserade växter; att restultatet från en frösådd aldrig blir genetisk lik moderplantan. Det fungerar bara om man sår frön från rena arter.
Så här gjorde jag:
Jag valde några stora och väl utvecklade nypon som jag klippte av med en sekatör.
Frö till rosor - nypon
Med samma sekatör klippte jag itu nyponen och petade försiktigt ut fröerna som satt i små kapslar runtom i nyponet.
Det ser säkert lite olika ut hos olika sorters rosor och om fruktköttet är saftigt eller mosigt behöver man tvätta/gnugga ren fröerna innan de sås för att minska risken för att de ska mögla.
I mitt fall var fröerna fasta och torra så jag gnuggade dem bara försiktigt rena med fingrarna.
Rosfrön i såjordFör att öka grobarheten kan man lägga blötlägga dem ett dygn i ljummet vatten, eller ännu hellre i en blandning med Nitrozyme (innehåller naturliga växthormoner).
Sedan förberedde jag två krukor med såjord uppblandad med perlite som jag fyllde upp till ca 2 cm från kanten.
Fröerna placerade jag sedan med jämt mellanrum över hela ytan, fyllde på med 0,5 cm såjord och tryckte försiktigt till innan jag vattnade igenom krukan så att jorden blev ordentligt fuktig men inte sur.
Frösådd av rosorDet är viktigt att vattna frösådder rätt. Det är bland annat därför som  just såjord med perlite är så bra; den håller inte för mycket vatten utan låter det rinna igenom. För mycket vatten gör att fröerna kan ruttna, sorgmyggor trivs och små groddar som börjat växa till får syrebrist då jorden är för vattenfylld så att inte syre kan tränga igenom.
Innan krukorna ställdes ner i ett miniväxthus på fönsterbrädan skrev jag etiketter med rosens namn och sådatum och stack ner i jorden.
Rossådd i miniväxthusSår man inomhus eller på sommaren är en temperatur på ungefär 16-23 grader att rekommendera. Sår man dem på hösten och de står ute behöver man inte bekymra sig över temperaturer utan naturen klarar det utmärkt själv.
Om man sår inomhus på vintern och fröerna börjar gro behöver man hjälpa dem med lite växtbelysning så att de inte kroknar, men på vår, sommar och tidig höst räcker ett ljust fönster.
Groningstiden lär vara allt från några veckor till månader beroende av sort, årstid och om de sås inomhus med värme eller står utomhus, så det är bara att vänta och se.
Som med alla frösådder väntar man sedan till de första ’karaktärsbladen’, de som kommer efter de första två bladen och liknar plantans riktiga blad vuxit ut innan man skolar upp (planterar om) den till en egen liten kruka med planteringsjord.
Så snart värmen är någorlunda stabil över 10 grader kan krukan stå ute. Gödsla plantan några gånger under säsongen, helst med särskilt anpassad rosnäring.
Ytterligare en omplanering till större kruka görs när rötterna börjar trängas och sedan, beroende av hur snabbväxande sorten är kan den planteras ut på sensommaren på en skyddad plats.
Sedan är det till att vänta, å vänta, å vänta på att den ska börja blomma. Troligen dröjer det 2-3 år eller mer innan det sker första gången, men spännande är det alltid att vänta på något helt nytt.
Vill man läsa mer om hur man själv korsar fram nya rossorter genom att välja ut och själv pollinera rosor finns en artikel som beskriver hur detta går till för pelargoner. Principerna är precis densamma också för korsning av rosor. Inlägget om förädlingar pelargoner finns här.
Lovar rapportera resultat från frösådderna här längre fram.
Jag hittade faktiskt en fin frösådd planta ute i trädgården i somras när vi grävde sista biten för vår bäck. Det är ju inte helt ovanligt att man hittar små frösådda rosor, utan oftast brukar det vara en kanske inte så väldigt odlingsvärd vildros. Men den här såg jag omedelbart var annorlunda.
Rosea Venusta Pendula
Rosea Venusa Pendula

Den var till och med lite lik en av rosorna som växte en bit bort Venusa Pendula, så jag valde att försiktigt gräva upp plantan och sätta den i en rabatt i avvaktan på att den ’visar färg’.
Frösådd Rosea Venusa Pendula

Självsådda penséer och bra arbetsmiljö

Det är fantastiskt vackert ute idag, men här sitter jag inne och tråkar mig med jobb.
Nja, det är inte jättesynd om mig för jobbet är roligt och utsikten från mitt skrivbord är rätt ok….
Snön är samtidigt en väldigt bra ’cover’ för att jag ska kunna fortsätta jobba och inte ha allt för dåligt samvete för det jag inte hinner med i trädgården just nu.
Trädgårdsutsikt från kontoret
Innan snön kom igen såg jag att det kommit upp en massa självsådda penséplantor i och kring urnorna som jag planterade dem i förra våren.
Krukplantering med penséer
Självsådda penseplantor
Med det vill jag både tipsa om att man gott kan gå och spana där penséerna stod förra året och kanske hitta lite plantor att använda för årets planteringar och samtidigt tipsa om att det går jättebra att så penséer på friland eller i ett kallväxthus på hösten som sedan blir klara lagom för vårens planteringar.
När du ska flytta dina små frösådder bör du välja en varm dag så att det är lätt att lyfta de små plantorna ur jorden utan att rötterna skadas. Använd en prickelpinne, en kraftig gaffel eller en nätt planteringsspade för att lyfta plantan. Sätt den sedan i kvalitetsjord direkt på planteringsstället och vattna försiktigt. Tryck inte till jorden allt för hårt utan bara tillräckligt så att plantan sitter på plats.
Visst, man kan köpa jättebilliga plantor överallt så här års, men förutom känslan av att ha drivit upp dem själv är dina egna plantor redan avhärdade och trivs hos dig. Det finns också numera otroligt många olika sorter att välja för din frösådd.
Wexthusets hemsida finns det till exempel ett bra urval.

Pensé Frizzle Sizzle
Pensé Frizzle Sizzle

De finaste penséplanteringarna jag sett var i England där de gjorde dessa underbara, vårblommande hanging baskets.
ampelplantering-med-penseer
krukplantering med penseer
 
Penséer är också jättefina att odla för användning till höstens planteringar som annars kan bli lite färgfattiga. Eftersom de klarar lite frost kan de med lite tur stå jättelänge i en höstplantering.
Nä, nog med jobb för ett tag. Nu bär det ut i det härliga vädret på en riktigt lång och skön promenad med hundarna.
Wexthuset trädgårdsbutik

Orkidéröj

Brudorkidé Phalaenopsis, blommaOrkidéer är ju verkligen vackra, tåliga och ofta mycket blomvilliga. Även vid ganska mörk placering.
Jag har några orkidéer i badrummet där de verkar trivas bra och belönar min ringa skötsel med regelbunden blomning flera gånger om året. De gillar säkert den höga luftfuktigheten. Det enda jag gör förutom lite sporadisk bevattning är att spraya dem då och då med Orchid Myst.
För ett tag sedan fick jag flera överblommade orkidéer av en vän som inte hade plats för dem hemma. Temporärt fick de en placering på glasverandan där de snart började blomma om, men sedan dess har alla utom två stått där utan någon som helst ompyssling och tyvärr har flera av dem strukit med under vintern på grund av kyla.
De två som överlevt har stått i till köket och de har båda blommat om ytterligare en gång. Hos den ena av dem vissnade blomstängeln ner helt efter blomningen och hos den andra vissnade bara toppen på den. Hos den har redan flera nya stänglar börjat växa fram ur tillväxtpunkterna på den gamla stängeln.
För dig som inte vet hur och om du ska klippa ner stängeln efter blomning tänkte jag här visa några olika alternativ och vart man kan klippa.
Klipper gör man med en vass sax eller en liten sekatör.

Helvissen orkidéstängel
Brun och helvissen. Inget att spara.

Hos den ena orkidén hade stängeln som sagt vissnat och torkat ihop helt.
Ibland kan de torka in bara på den översta delen av stängeln och då klipper man av den där alldeles ovanför en tillväxtpunkt.
I mitt fall var stängeln helt vissen, torr och brun och då är det ingen idé att låta den stå kvar.
Jag valde att klippa ner den till ovanför allra nedersta tillväxtpunken som trots allt kanske, kanske har lite liv kvar.
I så fall kommer det växa ut en ny stängel där, annars växer den ut någon annanstans från basen av bladrosetten.
Nedklippt orkidéstängel
Nedklippt orkidéstängel ovanför en tillväxtpunkt

Hos den andra orkidén var stängeln fortfarande grön och saftig efter att blommorna vissnat. Bara den allra översta delen hade torkat in så den klippte jag på samma vis bort ovanför närmaste tillväxtpunkt.
Så här ser tillväxtpunkterna ut på stängeln. Det finns oftast flera stycken på var stängel. Det är där som förgreningar, nya blomstänglar och små nya plantor kan växa ut, se längre ner på sidan.
Tillväxtpunkt på orkidéstängel
Frisk stängel med tillväxtpunkt mitt på stängeln

På bilderna nedan kan man se hur nya stänglar vuxit ut från denna tillväxtpunkt och det har till och med börjat komma små blomknoppar på flera av dem.
Ny orkidéstängel från tillväxtpunkt
Utväxt av nya stänglar från en tillväxtpunkt

På en av de överblommade orkidéerna jag fick växte det förutom en blomstängel också ut en liten planta. Jag hade länge planer på att plantera den i en egen kruka, men tiden räckte inte till så den fick sitta kvar.
Den fick till och med en egen blomstängel och började blomma strax innan huvudplantan började sin blomning.
Orkidéstängel med ny planta

Bästa vårteckenet!

Ja, den utlovade värmen har verkligen kommit idag. Utan att titta på termometern vågade jag mig på att gå ut och hämta tidningen utan jacka. Det var underbart varmt ute!
Halvvägs ner till brevlådan får jag sällskap av ett bi som nyfiket surrar runt mig. Känner hur glädjen sprids i kroppen. Att bina vaknat till, det kan man väl verkligen kalla vårtecken.
Bina har klarat vintern
Jag har två kupor och nu på senvintern har jag sett att det verkar vara liv i båda eftersom värmen ifrån dem har smält snön på flustret. På snön utanför kuporna har det också varit spår efter den sk. rensningsflykten ,då de flyger ut och tömmer tarmen efter många månader inne i kupan, men riktig säker kan man ju inte vara.
Slängde in tidningen i hallen och begav mig direkt upp till kuporna och mycket riktigt, där var det full rulle. Underbart att se. Nu gäller det bara att de hittar ordentligt att äta, vilket kan vara kritiskt så här tidigt på året.
Säljen börjar knoppasJag kollade genast på vår stora sälg som står en bit bort och kunde lättad se att den hade kommit igång med små ’kissar’ så snart finns där pollen att hämta. För att underlätta lite ställde jag fram några ramar med honungsrester från höstens slungning som de också kan äta av innan våren kommer igång på riktigt.
Det är bra länge sedan jag tog mig tid att skriva här på bloggen och det har sin förklaring i att det minst sagt varit fullt upp här.
Hela december jobbade vi med att förbereda för flytten till våra nya lokaler och sedan har det varit fullt upp med att få allt på plats. Nu börjar det äntligen bli lite ’normaläge’ och bättre tajming än så här är svårt att få till nu när värmen kom.
Efter morgonkaffet kikade jag ut från köksfönstret och såg att det kommit upp en massa krokus runt några av äppelträden så jag bestämde mig för att ta en tur med kameran. Så här fin blev den bilden. Kul med hundar!
Första krokusen - mosad
I går passade jag på att rensa lite bland växterna på vår glasveranda. Den håller frostfritt och lite till och är perfekt att övervintra en massa växter, i år har jag mest utnyttjat den till att förvara sticklingar och frösådder.
Den nerium oleander jag stack på sensommaren har fått stå kvar i sitt lilla växthus av plastpåse under vintern så jag öppnade för att se hur det stod till. Plantorna såg strålande pigga ut och det visade sig finnas gott om rötter i krukan. Tyvärr hittade jag också ullöss i ett av bladvecken så hellre fälla än fria. Ner i soppåsen med alltsammans.
Ullöss på neriumsticklingar
Ullöss tycker jag är en av de svåraste ohyran att bli av med så jag vill inte riskera något. Där ser man fördelen med att rota okänt växtmaterial på en isolerad plats. Hade den fått stå tillsammans med andra sticklingar hade jag kanske varit tvungen att slänga dem alla.
Men det var inte bara tråkigheter. Flera av busksticklingarna jag satte i höstas och fröerna till den vackra pärlbusken visade flera gröna blad. Ska bli spännande att följa dem nu i vår och se har snabbt de sätter fart på sin tillväxt.
Frösådd av pärlbuske The Bride

Hurra! Det porlar i bäcken!

Vatten porlar i bäckenIdag var det äntligen dags. Något jag väntat på i nästan två år – det porlar vatten i vår bäck!
Planer har funnits länge och vi började redan så smått hösten för tre år sedan med att mäta upp sträckning och fallhöjd med hjälp av ett stort lakan och ett lasersikte. Lite krångligt och mycket skratt blev det innan vi fick fram några vettiga mått på fallhöjden som visade sig bli ungefär 2, 55 meter. Sträckningen är hela 45 meter där den nu slingrar sig genom trädgården, mellan äppelträden och ner till hörnet intill örtagården i ena änden av trädgården där den mynnar i en liten ’göl’ vi grävt ur.
Hösten för två år sedan påbörjades grävarbetet, men på grund av tidsbrist har projektet legat nere ända tills augusti i år då vi satte igång igen.
Med det inte sagt att det blev klart i en handvändning och det är väldigt mycket jobb kvar. Men en milstolpe värd att fira är det verkligen när vi idag för första gången hörde ljudet av forsande och porlande vatten längs hela bäcken.
Skyddsfilten över och under gummiduken är på plats längs hela sträckan liksom den jättegrova slangen som vattnet pumpas runt med. Förra veckan kom filtret vid utloppet på plats och så idag kopplades pumpen nere i gölen in så att vi kunde dra igång.

Bäcken ringlar genom trädgården
Duken på plats. Här i nedre delen av bäcken.

Inte nog med att ljudet i sig var underbart utan nästan ännu roligare var det att följa vattnets framfart där i fåran som vi börjat fylla upp med sten i olika storlek, färg och form. Kände mig som sex år igen när jag dämde fåror i backen när isen började smälta – sååå kul!
När jag skriver att det är mycket jobb kvar är det kanske närmast att betrakta som en lätt underdrift tyvärr.

  • Kanterna runt dammen, eller gölen som vi också kallar den som bäcken mynnar ut i måste plantera och snyggas till liksom de olika platåer vi grävt ut i den för att möjliggöra plantering av diverse vattenväxter.
  • Avrinning av överskottsvatten från dammen som annars svämmar över vid kraftigt regn så vi får en kontrollerad avrinning. Planen är att spara vattnet i en tank för att kunna använda att vattna denna del av trädgården. Med de 45 meter som bäcken ringlar blir det en väldigt stor yta som regnvattnet samlas in på. Detta märkte vi med besked för någon månad sedan då dammduken var på plats och ett kraftigt regn föll hela natten. Dammen var fylld till 3/4 av bara nattens regn!
  • Duken ska skäras till längs kanterna och döljas.
  • Kanterna runt bäcken ska planeras och planteras. På vissa ställen ska det vara ’naturkanter’ med sten och vilda växter och på andra kommer vi att plantera buskar, små träd, perenner och lökväxter. Det blir hela 90 meters sträckning som ska planteras (2 x 45 meter!)
  • Slutligen ska det konstrueras minst två små broar över bäcken så vi slipper hoppa eller gå runt halva trädgården för att komma till andra sidan.

Är någon där ute sugen på att komma och hjälpa till är han eller hon hjärtligt välkommen!
Jodå, visst återstår mycket jobb, men oj vad roligt det är trots allt och det ska verkligen bli kul att se resultatet när det börjar bli klart någon gång till våren.
För den som vill veta mer om hur själva konstruktionen gått till så här långt och hur det går med färdigställandet lovar jag återkomma med fler bilder, tips och beskrivningar längre fram.
Dammbygge pågår
Som vanligt har vår Rhodesian Ridgeback Spike varit aktiv deltagare i projektet…
[do_widget id=text-62]

Vinterskydd av växter

Vintertäckning av växter utomhusKylan i sig kan självklart vara ett problem för växter med dålig härdighet, men även vinden kan ställa till skada genom att öka kylans effekt.
Temperaturväxlingar på senhösten kan för många växter vara påfrestande, men den kanske allra värsta perioden är den när solen börjar värma på vårvintern. Det kan vara väldigt stressande med kraftiga temperatursvängningar mellan dag och natt med stor risk för uttorkning hos känsliga växter.
På avlövade grenar kan kortvariga, men kraftiga temperaturvariationer orsaka sprickor i barken på grund av spänningar.
De flesta växter vi har hemma i trädgården eller på balkongen är väl anpassade till den klimatzon de växer i och behöver knappast något skydd men det finns undantag.

Vilka växter behöver vintertäckning?

Känsliga eller halvhärdiga växter

Känsliga rosor eller andra växter som är lite krävande eller är knappt härdiga där du bor kan behöva skydd mot vind och kyla.

Nyplanterade växter

En del nyplanterade träd och buskar kan vara lite extra känsliga de första vintrarna innan växten etablerat sig (fått ett bra och välförgrenat rotsystem) För dessa kan vintertäckning ge en extra bra start. Särskilt gäller det lite känsligare växter som planterats sent på säsongen utan att rötterna ännu haft en chans att växa till på sin nya plats.

Vintergröna växter

Vintergröna växter som buxbom och många barrväxter behöver skyddas både mot kyla och värme! Soliga vinterdagar sker avdunstning genom bladen och när rötterna söker efter vatten i den frusna jorden riskerar växten att drabbas av torkskador.

Växter som övervintrar utomhus i kruka

Växter som står i kruka behöver ofta lite extra skydd för att minska effekten av stark kyla i den känsliga rotklumpen.
Numera är det också många som odlar större medelhavsväxter som till exempel citrus, palmer och olivträd i kruka utomhus på terrass, balkong eller i trädgården. I de mildare delarna av landet är det fullt möljigt att övervintra dessa utomhus tack vare en kombination av olika sorters täckning, värmekabel och en skyddad placering.

Olika typer av vinterskydd

Kronskydd

Kronskydd används för att utjämna termperaturvariationer i slutet av hösten och under vintern hos nyplanterade och känsliga växter som rosor eller halvhärdiga medelhavsväxter.
Kronskydd för vintertäckning
Fiberduk (fleece) och jutetyger är idealiska för att skydda kronorna på växten under vintern. Välj en huva i lämplig storlek eller svep in den i en duk av samma material.
Unga, spretiga skott kan man försiktigt binda in så de inte går av.
Kraftiga kronskydd eller så kallade huvar används också för att övervintra medelhavsväxter utomhus. För dessa behövs också krukskydd och en värmekabel för att minska frost- och kylningseffekten.
OBS! Använd aldrig folie eller plast för att skydda kronor på vintern. Den är inte genomsläpplig för luft och kan skada plantan. Endast tunna tyger som fiberduk eller juteväv rekommenderas. Se till att skyddet är ordentligt fastbundet för att klarakraftig vind.

Rotskydd av planterade träd och buskar

Unga träd och buskar som planterats under hösten klarar sig betydligt bättre om de får skydd på rötterna. Täck med en kokosmatta och fyll på med gamla löv runt växten. På det sättet bildas ett tillräckligt isoleringslager mot frost.
Markskydd mot frost

Vinterskydd av växter i kruka

Växter som står kvar i kruka under vintern måste alltid skyddas lite extra eftersom de saknar den naturliga regleringen av den omgivande marken.
Alltför små krukor gör att en total genomfrysning av hela rotsystemet sker snabbt vid ihållande frost. Då är ett skyddande hölje runt krukorna av halm, jutefilt eller kokosmatta räddningen för att skydda mot en frostchock.
Lagret bör vara tillräckligt tjockt för att skydda rotsystemet så länge som möjligt mot isande vindar och frost. Om man dessutom täcker jorden upptill i krukan med en kokosskiva minskas avdunstningen.
Växter i kruka klarar sig bäst om de står i lä på en skyddad plats, gärna invid en husvägg. Vid extrem kyla kan man öka på det skyddande lagret temporärt eller ställa in växten inomhus i ett kallt garage eller annat svalt rum med högst 10 graders temperatur. Ställ ut igen så snart som möjligt så att de får tillgång till dagsljus.
Vid längre perioder av placering inomhus rekommenderas särskild växtbelysning.
OBS! Tänk på att växter i kruka utomhus har speciella behov. Krukväxterna behöver vattnas även på vintern. Dräneringshålet måste hållas öppet och det får inte bli bottenfrost i krukan. Det klarar man genom att skapa ett avstånd mellan krukan och marken. Ställ krukan på en frigolitskiva eller matta av kokos.

Frostskydd av stammar

Stammar på unga fruktträd, stamrosor och andra uppstammade växter är extra känsliga vintertid då de kan uppstå så kallade frostsprängningar, sprickor i stammen på grund av snabba termperaturväxlingar, blåst och vintersol. Hos dessa kan man skydda stammen genom att vira lager av jute, kokos, filt eller ull.
Skyddet tjänar samtidigt som gnagskydd och förhindrar därmed bitskador från harar och andra små gynnare.
Vinterskydd med juteväv

Andra övervintringstips

Vattna växterna regelbundet även på vintern!
Städsegröna växter avdunstar vatten även på vintern. Se därför till att växten vattnas sparsamt frostfria dagar.
Vänta med kronbeskärningen till våren! Som regel bör kronkorrigeringar göras på våren och inte på hösten. Om den beskärs i god tid innan den skjuter nya skott läker snittsåren snabbt och kronan får en rik förgrening.
Vinterskydd hos Wexthuest

Del av information och bilder är publicerat med tillstånd från vår leverantör Videx

[do_widget id=text-62]