Många odlarvänner jag känner brukar säga att de bara ska så lite grann nästa säsong, eller ”nästa år ska jag ligga lågt och inte så någonting”. 
Riktigt så insiktslös är inte jag utan mina planer har varit att begränsa mängden och fokusera helt på ätbara växter, men så är man där igen… Sååå svårt låta bli.
Igår var jag på möte i vår lilla trädgårdsgrupp med bildvisning och fröbyte på agendan.
Jag tog med mig en hel del fröer att ge bort för att minska lite i hyllan, men planen var inte att komma hem med en massa nya.
Åsså var man där igen. När påsarna passerar och man får höra om alla underbara sorter är det kört! Inte hade jag förberett mig heller genom att ta med tomma påsar utan det fick bli melittafilter, ihopvikta papper från mitt block och avrivna tidningssidor att lägga fröerna i.
Har inte räknat efter, men säkert är det ett 20-tal nya sorter som nu ska ner i kruka. Jag tror, nä, jag är säkert på att växtodling är beroendeframkallande. Gäller bara att spjärna emot så det inte tar över helt…
OBS!!! Missa inte att skriva under namninsamlingen mot EU:s lagförslag om fröer. Klicka här: http://namninsamling.se/index.php?Namn=Namn&sida=2&nid=8361&fnvisa=namn
Termometern fortsätter visa minusgrader och idag hade dammen frusit igen helt. Vi har två stora syrestenar som bland annat har till uppgift att hålla isen öppen, men vid längre perioder med ihållande minusgrader räcker det inte utan vi får gå ut och öppna isen med varmvatten. Då ställer vi min älskade tekanna på vedspisen för att värma vatten och sedan häller vi sakta på isen tills det blir hål. När det varit igenfruset något dygn eller så är det extra roligt att hälla för då brukar det spruta upp flera meter i luften av det tryck som bildats under isen och så var det också idag.
Jag har en ny kameramobil. Efter ett totalt misslyckande med en Sony Z1 där pixlarna klumpar ihop sig och det blir mest dimmigt i överkanten när det är ljust har jag nu skaffat en Samsung s4 med optisk zoom. Än så länge är jag väldigt nöjd med ett undantag, Det är jättelätt att komma åt avtryckarknappen i alla möjliga lägen vilket gör att jag går och fotograferar konstiga saker. Bilden här till exempel togs när jag skulle lägga ifrån mig telefonen under bilfärd…
[do_widget id=text-63]
Ägg – bästa ljusmätaren!
Äntligen! Som vi har väntat, men nu har våra hönor äntligen börjat värpa.
Vi fick dem som små kycklingar i slutet av sommaren så när de väl blivit värpmogna hade ljuset blivit för svagt.
Men idag när jag var uppe och skulle mata dem låg de där, årets allra första ägg som ett väldigt påtagligt bevis på att ljuset nu är på väg tillbaka.
Lämnade äggen i växthuset då jag var på väg ut på hundpromenad och där såg jag till min glädje lite tillväxt i en kruka jag inte har en aning om vad den innehåller.
Jag hittade krukan utanför växthuset i höstas. Den hade ramlat omkull och lite jord hade rasat ut och jag såg bara en liten grön knöl i krukan. Tänkte först slänga den eftersom det inte verkade vara särskilt mycket liv i knölen, men bestämde mig sedan för att den gott kunde få ett försök inne i växthuset.
Nu hade den börjat skjuta skott med ett utseende som jag inte kan identifiera. Tycker den ser lite udda ut med de små skotten närmast knölen, så är det någon som ser detta och har förslag är de mycket välkomna..
På hundpromenaden hittade jag ett nytt ställe där det växer lummer. De stod så fint på parad i snön och lurade bakom några snår.
Vi har ganska stora lummerfält i skogarna där jag bor och jag brukar kolla in dem lite då och då. De är så himla fina tycker jag, särskilt när de blommar. Lummern är fridlyst så det får räcka med att njuta av dem i det vilda.
Nu har även jag hunnit så långt att julen är utstädad och det sista som åkte var julgruppen med hyacinter. Jag lyfte ur hyacinterna som fortfarande stod i ’köpekrukan’ och ställde dem ute på glasveranden där det är jättekallt men frostfritt. Så snart det går att gräva kommer jag plantera dem i rabatten och njuta av deras blomning till våren igen.
[do_widget id=text-63]
Blåbärsris – vackert i vas
Färskt blåbärsris där bladen ännu inte slagit ut blir otroligt vackert i vas.
Efter några dagar i rumsvärmen visar sig de små, söta blommorna i ljust vitrosa på de nästan limegröna kvistarna. 
Buketten är fin bara som den är men kan självklart kompletteras med en eller ett par udda tulpaner, en tidigt utslagen pelargonblomma eller liknande.
Har man ingen ledig vas i lämplig storlek kan man lätt göra en extra fin vas av en glasburk och en bit tyg eller en gammal duk.
Gör så här:
Välj en glasburk i lämplig storlek för buketten.
Klä glasburken med valfritt tyg, spets, virkad eller broderad duk, eller kanske en udda linneservett.
Romantiskt eller trendigt – Säckväv eller grovt linne med ett lite kraftigare snöre om blir snyggt.
Storleken på tyget skall vara burkens höjd x 2 + botten + ca 4 centimeter.
Ställ burken mitt på tyget och vik upp det längs burkens kanter.
Rynka tygets överskott jämt runt burken och fäst draperingen med ett gummiband någon centimeter från den övre kanten.
Knyt ett vackert band eller snöre över gummisnodden
Klart!
[do_widget id=text-63]
Återbruk av porslin i trädgården
Att använda gamla koppar som ytterkruka till mindre plantor är ett trevligt sätt att återanvända gammalt porslin, men även i trädgården kan det komma till nytta.
Både kaffeservisen och tallrikarna har en given plats i trädgården som rabattkant och som personligt och roligt pynt i trädet ovanför fikahörnan. Det är bara att ta fram fantasin.
Har man inte tillräckligt många lämpliga delar hemma är det bara roligt att åka och leta efter fina fat, kannor och koppar på loppis.
Rabattkant
Enfärgade eller mönstrade tallrikar, i matchande färger, eller komplementfärger. Ta vad du har eller välj en färg som passar till den dominerande blomfärgen i rabatten. Blåmönstrat porslin blir jättefint till en blåblommande rabatt.
Hugg en skåra med planteringsspaden, tryck ner fatet försiktigt och stabilisera genom att trycka fast jorden ordentligt runt fatet. Då sitter det stadigt och hjälper till att hindra gräs och ogräs från att växa in i rabatten. Sätt dem kant i kant eller omlott.
I trädet
Här hänger olika kannor och koppar. Hitta på ett färg- eller formtema som passar hos dig. OBS! Kannor och koppar som kan samla på sig mycket vatten måste ha ett hål i botten…
[do_widget id=text-63]
Ljuslykta som minidrivhus
Många ljuslyktor med glassidor och tak passar utmärkt som minidrivhus. De kan användas både för att driva frösådder och sticklingar i eftersom väggarna släpper in ljus och den ventilation som ofta finns i locket hjälper till att ventilera bort den kondens som annars bildas.
Den enda nackdelen kan vara att inget ljus kommer uppifrån. Men sommartid i ett soligt fönster, ett växthus eller ett ljust uterum är detta inget problem, utan kan snarast vara en fördel med lite skugga uppifrån eftersom det annars kan blir för varmt.
Allra bäst är det med modeller som är ganska höga eftersom det då kommer in mer ljus till växterna.
TIPS! I lyktan kan man få ett bra mikroklimat med lite högre luftfuktighet som passar många av våra krukväxter som ogillar våra torra bostadsrum som till exempel murgröna, plättar i luften och fetbladsväxter. De kan ha sin ordinarie placering i en ljuslykta där fuktigheten kan hållas lite högre än i bostadsrummet. Då trivs de extra bra.
Är lyktan tillräckligt stor kan man ställa ett par mindre plantor där och lägga in lite stenar eller annat fint. Det blir jättesnyggt! Placera i eller nära ett fönster så mår växterna prima.
[do_widget id=text-63]
Se upp för helgrönt!
Ibland händer det att helgröna blad dyker upp hos en växt som i övrigt har flerfärgade, brokiga eller så kallat variegerade blad. Det kan hända både hos våra krukväxter, rabattväxter, träd och buskar.
Den gröna färgen är den naturliga, ursprungliga färgen hos nästan alla växter. De brokbladiga sorterna är alla avarter eller mutationer som uppstått hos en planta. Denna avvikande utväxt har sedan tagits tillvara och odlats vidare som en ny sort.
Det är inte helt ovanligt att den ursprungliga, gröna formen återkommer hos den brokbladiga varianten. Visst kan det se lite roligt ut med en grön del mitt i det brokbladiga, men man bör vara återhållsam med att låta den helgröna delen vara kvar eftersom det helgröna annars lätt kan ?ta över? hela plantan vilken kanske inte är riktigt meningen.
Den gröna utväxten har nästan alltid ett kraftigare växtsätt än den brokbladiga varianten eftersom de helgröna bladen har mer klorofyll.
Så snart man ser ett helgrönt blad hos en annars brokbladig växt bör man hålla ögonen öppna. Det kan vara en tillfällighet och det kanske bara blir ett eller ett par helgröna blad som man bara kan nypa bort, men ser man att en hel gren får gröna blad bör man avlägsna den.
En rolig bonus är att man kan sätta den helgröna delen i såjord och få en ny planta med helgröna blad.
OBS! Det är inte ovanligt att nya blad som växer ut på vintern blir gröna trots att det inte handlar om en återgång till ursprungssorten. Det beror på ljusbrist. Det är bara att vänta in ljusare tider och kolla att de blad som växer ut då ser ut som de ska.
[do_widget id=text-62]
Fredagsmys med maskarna
Vid eftermiddagsfikat på fredagar brukar vi titta till maskkomposten som står i köket. Då fyller vi på med nya godbitar från komposthinken och ser till att de har det bra.
Idag fick de några nävar strimlat papper för att få en bra balans i komposten. Vi hällde också på lite vatten eftersom den står lite väl nära ett element vilket gör att vi måste ha extra uppsikt över fuktnivån.
Som vanligt kunde vi konstatera att de sköter sig exemplariskt och att de verkar trivas mycket bra.
Några tydliga tecken på det är att nedbrytningen av det avfall som lagts dit är under ’bearbetning’ och att det kryllar av maskar.
Den maskkompost som står här inne är vårt experiment- och hushållsmaskkompost. Sedan har vi ytterligare ett antal maskkomposter. Några står utomhus och två mindre i det uppvärmda växthuset.
Vi får ganska många beställningar av maskkomposter och maskar och det gör mig så himla glad eftersom det betyder att fler och fler startar upp maskkompostering.
Vid den här tiden på året brukar de som bor ute normalt gömma sig på djupet, men i och med det varma vädret är de fortfarande ganska aktiva och vi har till och med kunna skicka kompostmaskar till våra kunder.
En maskkompost kräver väldigt lite skötsel. Som mest kanske 15 minuter i veckan, oftast mindre. Och belöningen är riklig!
Det är säkert lite udda, men jag blir glad av mina maskar och de har blivit lite som husdjur här hemma.
- De bidrar till kretsloppet på ett mycket miljövänligt och effektiv sätt
- Den jord de producerar är otroligt värdefull
- Vi slipper transportera avfall i onödan.
Tre bra saker i en – Är inte det toppen!?
[do_widget id=text-62]
På spaning i växthuset
Det ryktas om kyligare väder redan i morgon och det är väl bara att gilla läget. Trots frånvaron av snö som annars gör det lite ljusare ser man tydligt i växthuset att växterna vet att vi går mot ljusare tider.
Jag har ingen belysning på där än men trots det är det mycket som har börjat blomma redan.
Förutom de vilda pelargonerna där många av dem börjar sin blomningssäsong nu är rosmarinen i full blom sedan länge.
Kamelian blommar såklart liksom flaskborstbusken som verkar ha en egen blomningscykel. Tror den blommat till och från i över ett år nu!
Men den stora överraskningen var att jag hittade flera knoppar på min ros Banksia ’Lutea’! Den är helt underbar!!!
Såg den första gången på Wisley när jag var där i maj 2012. Där växte den över en vid båge och var helt översållad med täta, dubbla, gula blommor.
Jag rusade ner till deras plantskola, men där var den slut.
Hittade några dagar senare ett praktexemplar på en plantskola nära Stratford.
Tur vi reste med bil den gången
När vi kom hem bekräftades tyvärr mina misstankar om att den inte är härdig här i Sverige.
Jag kontaktade Roskraft nere i Skåne för lite råd då jag vet de är så himla bra på rosor. De har inte odlat ’Lutea’ ute, men de nära släktingarna ’Purezza’ o ’Normalis’ har de klarat i skyddat läge.
Visst kan den få växa i växthuset, men det vore verkligen underbart om den kunde planteras ut.
Min plan är att säkerställa sticklingar från den och sedan plantera den på mitt allra bästa läge här i trädgården tidigt på säsongen så den får chans att etablera sig innan vintern.
Sedan får jag täcka den och gulla lite extra och hålla tummarna…
Jag har just skrivit lite om växtzoner och tips om hur man kan skapa mikroklimat med gynnsammare lägen i trädgården just för lite känsligare växter. Finns på den här länken.
Sist, men inte alls minst från dagens spaning i växthuset; stora, fina toppskott på pinjetallen. Den ser väldigt frodig ut. Har haft den i några år nu sedan jag sådde en pinjenöt. Kan verkligen rekommendera att så en sådan. Den grodde inom några dagar och har på bara några år blivit jättefin. Vintertid står den svalt i växthuset och på sommaren står den ute tills första frosten.
[do_widget id=text-50]
Om växtzoner och härdighet
Det är bra att känna till vilka odlingsförutsättningar som gäller för den egna trädgården, inte minst för att slippa besvikelser.
I en och samma trädgård kan det i praktiken finnas flera olika växtzoner och man kan själv påverka en del för att ge växterna mer gynnsamma förutsättningar och ge dem ett microklimat som kanske motsvarar en eller till och med två zoners skillnad.
Har man blivit förälskad i en extra känslig växt är ’zonknäckning’ en spännande övning. Då handlar det om att skapa förutsättningar för att odla dessa åtråvärda växter i en lägre växtzon än den egentligen är avsedd för med hjälp av olika knep.
Zonkarta för härdighet
Till hjälp för oss när vi väljer växter till vår trädgård finns zonkartan som Riksförbundet Svensk Trädgård ansvarar för. I den är Sverige är indelat i olika härdighetszoner. Zonkartan gäller för vedartade växter, dvs. buskar och träd.
Zonkarta för perenner
Zonkartan används ibland även för perenner, men det finns en egen kategorisering för fleråriga, örtartade växters (perenners) härdighet som är framtagen av svenska perennodlare. Här delas växterna i fyra härdighetsklasser:
A – En perenn som kan odlas över hela landet utan några speciella arrangemang.
B – En perenn som kan odlas över hela landet, men kräver en skyddad och väldränerad växtplats för att utvecklas bra.
C – En perenn som kan odlas i stora delar av landet och kräver samma förhållanden som B för god utveckling.
D – Perenner som bara kan odlas i de delar av landet som är mest värmegynnade. Stora krav på dränering och vinterskydd krävs.
Klimat i förändring
Svensk Trädgårds zonkarta ritades fösta gången 1910 av Sveriges Pomologiska förening för att beskriva olika fruktträds härdighet. Detta har sedan utvecklats till att även omfatta prydnadsträd och buskar.
Med det föränderliga klimat som råder förändras självklart också förutsättningarna för de växter vi odlar. På SMHI tror man att klimatet i mellansverige kommer likna det i Skåne inom femtio år, och redan nu märks förändringar i härdighet där fler växter klarar en högre zon än vad de tidigare rekommenderats för.
För den som är intresserad att prova växter som kanske ligger på gränsen till vad som klarar sig finns all anledning att prova.
Flera zoner i samma trädgård!
Oavsett var i landet du bor kan klimatet i din trädgård avvika från vad zonkartan beskriver.
Om din trädgård ligger i en nord- eller sydsluttning, ligger nära vatten, om marken innehåller mycket sten, etc. Dessa faktorer och många andra påverkar klimatet.
Till och med inom trädgården kan flera klimatzoner finnas, man kan prata om mikroklimat.
Tips för bättre härdighet
Skydda nya växter
Nyplanterade växter är mer känsliga. Om man planterar större, eller kraftigare exemplar etablerar de sig snabbare än mindre, klenare exemplar. Växter som är känsliga och mindre exemplar klarar sig mycket bättre om de planteras tidigt på säsongen så att de hinner etablera sig på platsen. Pyssla gärna om dem lite extra vintertäckning, vattning och gödsling första åren. När de väl börjat växa till sig blir de mycket tåligare.
Odla i förhöjda bäddar
Plantering i förhöjda bäddar som till exempel en pallkrage gör att marken fortare blir varm på våren samtidigt som den blir bättre dränering.
Vintertäck
Vintertäck nya växter som är känsliga. Läs på om dina växter. Då får du besked om vilka som är extra känsliga eller alltid bör vintertäckas där du bor.
Rätt jord
En porös och väldränerad jord gör att växterna blir tåligare.
Stenar av potatisstorlek i odlingsjorden hjälper till att värma upp jorden och håller värmen kvar längre.
Gödsla rätt
Ge inte gödsel med kväve från sensommaren och framåt. Kväve gör att växterna uppmuntras till tillväxt. Istället bör de avmogna och förbereda sig för en viloperiod.
Solskydd på våren
Oftast är det inte kylan på vintern som tar kål på växterna utan svårigheterna börjar när vårsolen börjar bränna. Då kan främst barrväxter och städsegröna växter drabbas av något som kallas tjältorka. När växten blir uppvärmd försöker den suga vatten ur den frusna jorden. Resultatet blir då att växten torkar, bladen vissnar och barren blir bruna.
Planteringsläget
På en skyddad, soliga plats i lä kan ömtåliga växter klara sig bättre än på en öppen, blåsig plats.
Bredvid en stor sten som samlar värme, på en innergård med högt staket eller liknande kan man ganska enkelt skapa förutsättningar som motsvarar en växtzon bättre än trädgården i övrigt.
Andra zonkartor
USDA Plant Hardiness Zones – Information om växtzoner i USA.
Hardiness Zone Map of Europé – Information Växtzoner i Europa
[do_widget id=text-62]
Miniväxthus för sticklingar och fröer
Nästan alla sticklingar och de flesta fröer man sår inomhus uppskattar hög luftfuktighet.
Är det bara enstaka krukor med frösådder eller sticklingar kan man istället för ett minidrivhus med lock där flera krukor ryms lätt skapa egna små växthus för var kruka.
Det klassiska knepet att trä en påse över krukan funkar visserligen, men det kan vara lite bökigt att trä påsen av och på krukannär det skall vattnas och luftas. Då är det mycket enklare att ställa krukan i plastpåsen istället.
Är påsen hel behövs dessutom inget fat.
På det här sättet blir det mycket enklare att lufta och vattna. Man bara öppnar upptill och stänger till efter en stunds ventilerande. Påsen kan förslutas med ett snöre eller en gummisnodd eller så knyter man bara ihop den upptill.
Blir det mycket fuktigt i påsen kan man göra några små hål i plasten. (märks genom att det blir så mycket kondens på insidan av påsen så man inte ser in)
Faller plastpåsen ihop åtgärdas det enkelt med en blompinne i mitten.
[do_widget id=text-62]