Även om myror ibland kan vara lite störande och bygga sina bon på platser där de är i vägen har jag alltid tyckt att de är imponerande varelser.
De kommunicerar och samarbetar inom stacken med fantastiskt resultat. Men efter igår har jag insett att de är långt mer smarta än jag tidigare trott.
Efter en tur med bilen blev vi stående vid grindarna och konstaterade att det var ovanligt mycket myror som klättrade upp och nedför de två stora lindarna på vardera grinden.
Vi har ingen stor myrstack på den delen av tomten så jag pekade ut en stor stack jag sett på andra sidan vägen som troligt hem för myrorna. Inget konstigt med det. Men, så började vi studera myrorna lite närmare och såg att de bar med sig mat och material upp i trädet. Eftersom vi inte känner till att stackmyror bor i träd blev vi ännu lite mer nyfikna och började leta efter var de egentligen bodde och hur de tog sig till stacken.
På vägen utanför syntes bara någon enstaka myra så där var helt klart inte deras huvudstråk.
Torbjörn skojade och sa att de nog går över vägen på lina på vår telefonledning som sitter uppspänd mellan träden över gatan. Kul tanke, men efter en lite mer noggrann titt kunde vi konstatera precis så gick det till.
De går till och från stacken på andra sidan vägen via den uppspända telefonledningen. Är inte det ett tecken på om inte stor intelligens så i varje fall någon sorts insikt för överlevnad – imponerande tycker vi!
Självsådda klematisplantor
Idag hittade jag två små klematisplantor som hade självsått sig mellan plattorna i pergolan där vi har en massa olika sorters rosor och klematis planterade.
Jag har tidigare sett ett par självsådda plantor i själva rabatten i närheten. Men eftersom de står ganska tryggt där de hamnat har jag låtit dem stå kvar för att växa till sig lite innan jag gräver upp dem och planterar dem på en lämplig plats här i trädgården.
Men de här två stod på ett så utsatt ställe där de antingen riskerade blir bortrensade, söndertrampade eller kanske till och med torka ihjäl på grund av värmen.
Det var trångt och torrt där de växte så jag fick försiktigt lirka upp dem med hjälp av ett maskrosjärn. Tack och lov verkar det som att jag fick med nästan alla rottrådar.
Ibland kan det vara enklare om man vattnar ordentligt på plantan för att den ska släppa från jorden om den står trångt, men jag provade lite försiktigt och kände att de skulle släppa ändå.
Nu har jag skolat upp dem båda och de sitter i fin planteringsjord i 9-centimeters perennkrukor som står under uppsikt på skuggsidan av huset. Även om jag nu inte vet vilka sorter det är har jag satt i små etiketter där det står vart jag hittade dem och när. Det är ett bra sätt att skilja olika plantor åt men också intressant information senare när de börjar blomma eftersom man då kan försöka lista ut vilka föräldrarna är.
Förhoppningsvis hinner de växa till sig så jag kan plantera dem på lämpligt ställe till hösten, annars får de övervintra i sina krukor med ett lager löv över som lite skydd.
Det är verkligen spännande med den här typen av frösådder.
Jag har ingen aning om hur de kommer att se ut, varken till växtsätt, bladform eller blomning eftersom det är frön från hybrider (korsade plantor). Frösådder till hybrider blir aldrig identiskt lika sina fröförälder. De kan bli snarlika, eller visa upp helt andra egenskaper som skapats när den befruktats av en annan klematis, eller egenskaper från tidigare generationer.
Jag har sex eller sju olika klematissorter planterade i pergolan och jag har ingen aning om vilken av dem som frösått sig, inte heller vem som kan vara pappan.
Vid en snabb titt på de två fröplantornas blad kan jag direkt konstatera att de kommer att bli olika, men mer än så vet jag inte än.
Har jag tur kan det bli en blomma nästa år, men troligen får jag vänta något eller ett par år till. Något nytt roligt att längta till.
[do_widget id=text-62]
Säsongens sista jordgubbar
I helgen plockade jag de sista jordgubbarna. Med den värme och torka som varit ett tag började de se lite väl tråkiga ut så jag tänkte det var lika bra att plocka dem alla innan de blev helt intorkade.
Jag fick ihop hela fyra liter vilket var mycket mer än jag trodde så det blev både saft och sylt av dem.
Samtidigt som jag rensade dem sorterade jag dem i två olika skålar där de som var oskadade och fina hamnade i skålen som skulle bli sylt och de med lite skador och de som såg lite lätt torkskadade ut hamnade i skålen med bär som skulle bli saft.
Jag gjorde det lite enkelt för mig och använde syltsocker till sylten. Men varför inte? Det gick jättesnabbt och resultatet blev mums! En liten burk har redan gått åt till frukostflingorna och som ersättare till marmelad på rostbrödet.
Recept på jordgubbssylten finns här.
Det är ett tag sedan jag kokade saft, men jag hittade ett gammalt recept jag tidigare använt både för hallonsaft och vinbär.
Saften blev jättegod. Tyvärr går den åt snabbt nu i värmen.
Receptet på jordgubbssaften finns här.
[do_widget id=text-62]
Recept på jordgubbssaft
Få saker är godare att dricka än hemmagjord saft och detta grundrecept på bärsaft fungerar förutom till jordgubbar till nästan alla sorters bär.
Till jordgubbssaften gör det inget om gubbarna är lite mosiga och snudd på övermogna.
Ingredienser:
Mät upp hur många kilo jordgubbar du har och anpassa mängden övriga ingredienser.
3 dl vatten per kilo bär
6 dl strösocker per liter avrunnen saft
Valfritt: Konserveringsmedel typ natriumbensoat eller atamon enligt anvisning.
Gör så här:
- Rensa och skölj gubbarna. Lite mosiga bär är ok till saften, men skär bort eller släng allt för fula bitar eftersom de kan minska saftens hållbarhet.
- Mät upp och koka upp det antal deciliter vatten som motsvarar bärens vikt. (3dl vatten/kg bär) i en stor kastrull.
- Häll i bären och låt koka i 10 minuter. Mosa gärna bären mot kastrullkanten mot slutet av koktiden när de blivit mjuka.
- Häll upp i en silduk och låt självrinna ner i ett stort kärl under en halvtimme. Kläm eller pressa inte bären i silduken eftersom saften då lätt kan bli grumlig.
- Mät hur många liter avrunnen saft det blivit. Häll över i kastrullen igen och låt det koka upp.
- Rör ner 6 dl socker per liter avrunnen saft i kastrullen och koka upp igen.
- Tag bort kastrullen från värmen och skumma (ta bort det skum som bildats på ytan) så noga som möjligt.
- Tillsätt eventuellt konserveringsmedel.
- Häll upp på väl rengjorda flaskor (eller burkar för frysförvaring). Ska flaskorna stå i kylskåp fyller man dem ända upp. Vid frysförvarning i flaska behöver man lämna 20% utrymme för expansion.
Förvaring:
Saften klarar sig i kylskåp någon vecka utan konserveringsmedel och det går jättebra att frysa den. Tänk i så fall på att lämna utrymme i flaskor eller burkar så att innehållet kan expandera vid frysningen.
Jag vet inte hur länge saften håller med konserveringsmedel för den brukar ta slut ganska fort men jag gissar ett år eller så om den står svalt.
[do_widget id=text-50]
Recept på jordgubbssylt
Har man lite lätt mosiga gubbar som är felfria i övrigt är det perfekt att koka sylt på dem.
Med det här receptet går det både snabbt och blir jättegott!
Ingredienser
1 kg jordgubbar
5 dl syltsocker
Det går bra att flerdubbla eller halvera mängden också beroende av hur mycket jordgubbar man har.
Gör så här:
Rensa och skölj sedan jordgubbarna.
Dela dem med en kniv och lägg dem i en kastrull.
Häll ner sockret och blanda ordentligt.
Koka upp under om rörning och mosa gubbarna mot kanten av kastrullen.
Låt koka i cirka 10 minuter.
Häll upp sylten i väl rengjorda burkar.
Förvaring:
När man använder syltsocker kan sylten förvaras i rumstemperatur ungefär ett år men
smak och färg bibehålls bäst om den står mörkt och svalt. Öppnad burk ska stå i
kylskåpet.
Vill man slippa konserveringsmedel kan man använda vanligt socker och hälla upp sylten i mindre plastbyttor och förvara i frysen.
[do_widget id=text-50]
Mycket blommor – och ogräs…
Blomningen här hemma är fantastisk just nu.
Många av rosorna har fått ett fantastiskt flor, schersminen doftar ikapp med alla rosor och den vackra rödbladiga flädern som nu efter några år fått lite storlek är otroligt vacker med sina stora rosa blommor mot mörkröda blad.
Det inte bara riklig blomning, utan det växer mycket här också. Särskilt då ogräset.
Många rabatter här i trädgården är ganska nyanlagda vilket gör att det finns en hel del bar jord för de kära ogräsfröna att slå sig ner.
Det betyder att det blir lite extra ogräsrensning på schemat här innan växterna i rabatterna vuxit till sig ordentligt.
Det har ju varit ganska lite regn senaste tiden där jag bor. Även om det regnat då och då blir det inte blött i marken och ogräsrensning har därför inte varit att tänka på.
Jorden här i trädgården är på de flesta ställen väldigt hård när det är torrt om man inte varit duktig och luckrat.
Ogräsrötterna biter sig fast och är närmast omöjliga att få med.
Sedan i söndags har det regnat lite mer ordentligt så därför har vi de senaste två dagarna ägnat några intensiva timmar åt att ligga på knä i rabatterna och rensat.
Belöningen kommer snabbt nu när jorden är fuktig och lättarbetad och det känns genast mycket roligare att ta en runda i trädgården.
Jag gav mig själv en en sån där pall med sitt- och knädyna som morsdagspresent. En investering jag är väldigt nöjd med. Jätteskön och väldigt praktisk när man ska ner på knä och rensa.
[do_widget id=text-62]