Jag gillar verkligen vitsippor. De vanliga vita, vilda sipporna är jättefina och ganska intressanta tycker jag. Varje vår när de dyker upp brukar jag roa mig med att hitta exemplar med ovanligt många, eller ovanligt formade kronblad. Sippspotting helt enkelt.
Jag kommer inte ihåg rekordet på många kronblad, men några fler än tio har jag för mig att det är.
Här i trädgården kryllar det av vitsippor. De är jättefina i gräsmattan, och ja, de är fina i rabatten också, men kanske är de lite väl många…
Bredvid de vita växer här också den gula sippan Anemone ranuncloides i stora fält på gräsmattan. Gulsippa – Anemone ranuncloides
I rabatten bredvid dammen växer också den dubbla gula sippan, Anemone ranuncluides Flora Plena. Dubbel gulsippa – Anemone ranuncloides Flora Plena
En riktig överraskning förra året var att jag hittade röda vitsippor bland de vita. Visst har jag sett vitsippor som tonar i rosarött tidigare, men de här var nästan helt ceriseröda.
Jag har letat på samma ställe i år, men bara sett en enstaka röd. Men jag håller tummarna att det blir fler nästa år igen. Röda vitsippor
I helgen när jag var på STA’s plantförsäljningsdag på Torekällberget i Södertälje kom jag väl hem med nästa lika många nya plantor som jag själv sålde och däribland några nya roliga sippor. Anemone nemorosa ’Greenfinger’ Anemone nemorosa robinsoniana Anemone nemorosa monstrosa Dubbel vitsippa – Anemone nemorosa vestal
Slutligen en bild på en sort jag saknar. Svavelsippan. Men det är väl egentligen bara roligt att ha lite växter kvar att tråna efter.
Svavelsippa – anemone nemorosa x anemone ranunuloides
Finns det något roligare än växter?!
[do_widget id=text-35]
Syrenbuddlejan är en riktig fjärilsmagnet. Skira blomkolvarna i olika färger från blålila till rosa och vitt är de vanligaste färgerna, men även röda och gula blommor finns att få tag på.
Det vetenskapliga namnet på denna trädgårdsfägring är Buddleja davidii. Populärnamnet Fjärilsbuske?? är givet då blommorna har en otrolig attraktionskraft på fjärilar.
Det finns även andra buddlejor som till exempel den orangegula bollbuddlejan, Buddleja globosa och korsningar inom släktet som definitivt är odlingsvärda, men tyvärr lite mindre härdiga. För den som snabbt vill fylla ut ett hörn i trädgården är detta ett perfekt alternativ förutsatt att platsen är relativt solig.
Buddlejan gör sig bra som solitär eller tillsammans med en eller ett par andra Buddlejor. Den passar också mycket bra att plantera nära en vägg, mur eller plank där värmen gör att den blir frodigare.
I Sverige blir syrenbuddlejan oftast inte högre än 3 meter. Ju varmare läge dess större buske. Buddleja davidii ’Black Knight’
Växtsättet är upprätt, men bredden blir ändå 1-1,5 meter eftersom grenarna tyngs av blommorna och viker ut i en graciös båge.
Även om syrenbuddlejan är en buske kan vi i Sverige nästan betrakta den som en storväxt perenn.
Blommor och blad
Blommorna är sammansatta av mängder med små blommor som sitter samlade i kolvlika klasar längst ut på årsskotten. Kolvens längd varierar från 10-30 cm, i vissa fall ännu längre.
Vanligast är olika rosa och lila nyanser samt vitt, men även sorter med gulaktiga och nästan röda blommor finns.
Blomningen påbörjas i mitten av juli och pågår en bit in i september.
Bladen är mellangröna med gråaktig baksida och har en utdragen lancettlik form.
Skötel
Buddleja davidii ’Ile de France’
Även om den överlever vinterkylan i våra mest gynnsamma växtzoner kan det vara klokt att täcka basen av plantan med löv eller liknande för att skydda mot förfrysning och få en bra start på vårens tillväxt. Om plantan står i växtzon 3 eller högre rekommenderas definitivt täckning för att den ska klara sig.
Grenarna fryser oftast ner på vintern, men eftersom den blommar på årsskotten är detta inget större problem. Buddleja davidii ’Pink delight’
Beskär den hårt på våren innan tillväxten startar så bildas snart många nya skott från stammen som bär blommor från mitten av juli till in i september.
För att den skall trivas så bra som möjligt vill den stå i ett soligt och väl skyddat läge. Jorden skall vara näringsrik med bra struktur som inte håller kvar för mycket vatten. Den får dock inte stå torrt utan bör vattnas ordentligt innan den etablerat sig och vid kraftig torka.
Härdighet
Buddleja davidii ’White Profusion’
Härdigheten skiljer en del mellan namnsorterna. Vissa klara bara zon 2, medan andra är härdiga upp till zon 4.
Ett alternativ om man bor i en kyligare zon är Ungersk Syren Syringa josiakaea som har liknande blommor men blommar lite tidigare på säsongen. Den har dock inte samma attraktionskraft på fjärilar, men har fördelen att den är helt härdig till zon 7.
Förökning
Det är mycket enkelt att föröka syrenbuddlejan. Halvförvedade sticklingar rotar enkelt på kort tid i en blandning av jord och grus. Även frösådd är ett alternativ.
[do_widget id=text-35]
Usch och fy! Idag upptäckte jag spinn på min Cissus striata.
Det är en planta som jag köpte för en dryg månad sedan.
Då såg den fin och fräsch ut, men som hos många nyinköpta plantor är risken för att ohyra ska blossa upp stor i och med att den byter miljö.
Varför spinn?!
Växten blir ofta lite stressad när den ska ställa om till nya ljusförhållanden och ny luftfuktighet, särskilt under vinterhalvåret.
Det kan göra att dess allmäntillstånd försämras under en period och motståndskraften mot ohyra och anda skadegörare blir då sämre.
Spinn trivs där det är varmt och torrt Finns där ägg eller enstaka individer av löss, spinnkvalster eller liknande kan man räkna med att de sätter fart och föröka sig.
På grund av detta är det alltid en väldigt bra idé att låta nya växter stå för sig själva i ’karantän’ några veckor innan de får flytta ihop med de som redan finns därhemma.
Hur vet man att det är spinn?
Det bästa sättet att upptäcka ohyra är att regelbundet kika lite närmare på sina växter.
När jag såg min Cissus på lite håll tyckte jag den såg matt och lite dammig ut och tittade därför lite närmare på den, och visst – den hade redan fått ett ganska kraftigt angrepp. Tidiga angrepp kan vara svåra att se eftersom det brukar börja med några få spinntrådar kring bladfästena på undersidan av bladen. Det här angreppet måste ha skett på bred front eftersom flera blad redan var helt täckta med den tunna väven.
Vid en närmare titt såg jag mängder av ägg på bladens undersida och små kryp springa runt i väven.
Åtgärd
Så snart jag såg angreppet flyttade jag plantan för att minska risken att omgivande plantor smittas. I morgon kommer jag att duscha dem som står kvar och höja luftfuktigheten där de står för att förekomma och försöka stoppa eventuella angrepp.
Hög luftfuktighet är något som spinnkvalstren inte alls trivs med så det är egentligen den första åtgärden man bör utföra om man misstänker eller upptäcker att man fått spinnangrepp, att höja luftfuktigheten kring plantan.
Om plantan är relativt liten kan man fortsätta hålla den isolerad från andra växter, höja luftfuktigheten, duscha av den i duschen och när den torkat upp spraya den med insektssåpa vid upprepade tillfällen.
För större plantor och vid kraftiga angrepp kan man efter att luftfuktigheten höjts och en första omgång sprayning sätta in biologisk bekämpning.
Det finns några olika predatorer som fungerar bra.
Viktigast av allt är att inte vänta med motåtgärder för det kan sprida sig väldigt snabbt, vilket jag tyvärr blev varse.
Räddning!
Tyvärr tyckte jag plantan var allt för angripen för att det skulle kännas lönt att försöka rädda den. Allt för många blad och skrymslen att komma åt med såpan. Och eftersom den var ny och inte har något speciellt affectionsvärde för mig valde jag att slänga den. Men, jag gav inte upp hel och hållet. Innan den åkte ut klippte jag av två toppar som jag tyckte såg någorlunda okay ut.
Jag har avlägsnat en del blad på dem och dränkt dem i en ganska kraftig blandning med vatten och insektssåpa där de får ligga några timmar.
Därefter får de torka lite grann innan jag sätter dem som sticklingar i såjord. Hade det varit vanliga sticklingar utan ohyra hade de fått stå i ett miniväxthus tillsammans med andra sticklingar och frösådder, men nu får de stå själva i en plastpåse jag stänger upptill. Där inne blir luftfuktigheten hög vilket är perfekt för att rota sticklingar. Dessutom är ju hög luftfuktighet något som inte spinnkvalster gillar så i bästa fall innebär att jag lyckas rädda min Cissus med hjälp av sticklingar.
Jag har tidigare räddat angripna plantor på det här sättet så nu är det bara att hålla tummarna att det fungerar den här gången också.
[do_widget id=text-35]
