Sortgrupp: Zonalpelargon Förädlare: Rev. Stanley Stringer Blomtyp: Dubbel Blomfärg: Orange Blad: Gröna Växtsätt: Dvärg (enligt många uppgifter men blir ofta ganska storvuxen) Övrigt: En sort i förädlingsgruppen Deaconpelargoner som totalt består av 27 olika dvärgväxande pelargoner i utställningskvalitet
Sortgrupp: Zonalpelargon Förädlare: Rev. Stanley Stringer Blomtyp: Dubbel Blomfärg: Röd Blad: Gröna Växtsätt: Dvärg (enligt många uppgifter men blir ofta ganska storvuxen) Övrigt: En sort i förädlingsgruppen Deaconpelargoner som totalt består av 27 olika dvärgväxande pelargoner i utställningskvalitet
Sortgrupp: Zonalpelargon Förädlare: Rev. Stanley Stringer Blomtyp: Dubbel Blomfärg: Rosa, Vit Blad: Gröna Växtsätt: Dvärg (enligt många uppgifter men blir ofta ganska storvuxen) Övrigt: En sort i förädlingsgruppen Deaconpelargoner som totalt består av 27 olika dvärgväxande pelargoner i utställningskvalitet
Idag är en sån dag då jag känner jag verkligen fått något gjort. Inte bara måste-saker utan också en hel del bara-för-att-saker, något som jag tror är viktigt för själen ibland. Nåväl, lite nytta har det ju blivit. Det var ljust och fint idag även om solen inte gav sig till känna så jag travade ut till växthuset och dövade ett av mina dåliga samveten. I över en månads tid har jag tänkt det var dags att skola upp rossticklingarna vi satte i höstas. En hel del av dem klarade sig inte och det beror nog mycket på att det varit väl kallt och fuktigt för nya rötter att etablera sig, men det blev tre fulla brätten med rossorter jag inte har sedan tidigare och det är ju väldigt trevligt!
En del rötter var väldigt ynkliga, men förvånansvärt många hade kraftiga, välförgrenade rötter så de kommer säkert att klara sig utmärkt. Många hade redan hel del blad och en del har börjat skjuta nya skott. Säkert ett resultat av att vi går ljusare dagar.
När jag kom in igen såg jag påsen med groddar jag tänkt starta upp. Också det något jag helt i onödan känt lite dåligt samvete för då jag mest rusat förbi påsen och groddlådan ett par veckors tid. Men idag blev det äntligen av.
Började med att blötlägga dem och alldeles snart ska vattnet hällas av och de ska börja gro!!! Rapportering utlovas.
Jag har lagt upp en ny artikel på sidan också. Den handlar om hur man förökar krukväxter genom delning. Ett smart sätt som är både enkelt och väldigt lätt att lyckas med.
Slutligen en bild med ett tips som bidrar lite till att få ordning på ’sladdeländet’. Det är ’paddor’, mobiler, kameror. I mitt fall två kameror och en extra mobil. Alla har de snarliknande sladdar. Dessutom känns det som en del av dem är gjorda av ett särskilt vidhäftande gummi som gör att de extra lätt fastnar i andra sladdar och gärna slingrar in sig.
Jag har tagit en av våra nya produkter; orkidéclipsen till hjälp. Med olika färger har jag ett litet kodsystem och kan samtidigt nypa ihop dem så att risken för att de ska trassla in sig är minimal.
[do_widget id=text-62]
Aloeplanta med sidoskott
Ett av det allra enklaste sättet att föröka en växt på är genom delning. Orsaken är att man i många fall får en ny liten planta som redan har mer eller mindre kraftiga rötter, men också att denna typ av förökning som naturen själv använder sig av vilket gör att det är lättare att lyckas.
Delning är jättebra och ibland närmast nödvändig hos många perenner, men i den här artikeln beskrivs delning av krukväxter.
Man kan dela i stort sett alla växter som bildar sidoskott, vilket alltså inte alla gör.
Det finns olika typer av sidoskott. Det finns bladrosetter, utlöpare av olika slag, sidolökar och knölar som växer i sidled och kan delas. Även en del orkidéer kan förökas genom delning med bladrosett eller utväxt. Detta beskrivs i en annan artikel.
Bästa tiden för delning är på senvintern och tidig vår då man kan passa på i samband med omplantering. Men blir det trångt i krukan kan man även dela växten andra tider på året. Föröka växter med sidoskott
En sidorosett ser ut som en liten kopia av växten och växer upp ur jorden alldeles bredvid huvudplantan.
Exempel på växter som bildar sidorosetter:
Svärmors tunga
Aloe
Saint Paulia
Clivia
Fredskalla
För växter som förökas med sidoskott är det viktigt att de inte är för små utan kan hanteras ordentligt och att de har få en hel del rötter. Det är enkelt att kolla genom att knacka loss jordklumpen ur krukan och titta efter.
Ibland sitter sidoskotten relativt löst, men mer vanligt är att man får ta i lite för att lyckas bryta loss dem.
Ta ett ordentligt grepp runt jordklumpen, sätt tummarna mellan huvudplanta och sidorosett och bryt försiktigt så att sidorosetten lossnar lite från huvudplantan.
Det är inte ovanligt att rötterna på huvudplanta och bladrosett vuxit ihop och gör det svårt att dela dem åt. Då får man ta i ordentligt men samtidigt vara försiktig genom att bryta och lirka lite i taget. Om det behövs kan man ta hjälp av en blompinne eller liten blomspade eller en gaffel för att försöka bryta isär plantan.
Plantera bladrosetten i bra blomjord i en kruka som till storleken är proportionerlig till plantan. Vattna försiktigt och håll lätt fuktigt till ny tillväxt visar sig. Då behandlar man den på samma vis som en fullvuxen planta.
Huvudplantan får efter delningen säkert plats i sin tidigare kruka men behöver få lite ny jord.
Växter med utlöpare
En utlöpare kallar man det som växten skickar iväg under eller ovan jord där det i änden utvecklas en ny liten planta.
Några exempel på växter som bildar utlöpare:
Ampellilja
Mor och barn
Hjärta på snöre
Ormbunke (bildar utlöpare både ovan och under jord)
Ursprungstanken med att skicka utlöpare med småplantor är att de skall slå rot i jorden en bit från plantan som till exempel jordgubbsplantor gör. När de istället odlas i kruka i kruka blir resultatet istället att utlöparna blir hängande i luften som tex hos ampelliljan. Dessa småplantor är lätt att ta tillvara för att göra nya växter av. Är rötterna väl utvecklade klipper man av utlöparen och planterar den i en liten kruka med vanlig blomjord, vattnar försiktigt, placerar ljust och håller lätt fuktig till dess ny tillväxt visar sig.
Om rötterna är lite uttorkade eller inte särskilt väl utvecklade behöver den hjälp att bilda rötter. Då planterar man den i såjord och låter den stå några veckor i ett miniväxthus. Där får extra fukt och ett stabilt klimat. När den visar ny tillväxt har rötterna etablerats och den kan skolas om till vanlig blomjord och efter några veckor skötas som en fullvuxen planta.
Ett annat och lite säkrare alternativ är att sätta ner den lilla plantan i en kruka med såjord medan den fortfarande sitter fäst vid moderplantan och kan dra nytta av dess livskraft.
Efter några veckor när man ser att den börjat växa ordentligt klipper man av utlöparen och man har fått en ny liten krukväxt.
Utlöpare som redan ligger mot jord bildar snabbt bra rötter. Klipp av utlöparen bredvid den lilla plantan och lossa den försiktigt från jorden. Sitter den hårt fast kan man försöka lirka loss den med en gaffel eller, om den har fått riktigt kraftiga rötter; ta ut plantan ur krukan och bryta loss den ur jorden.
Plantera i blomjord i en kruka som proportionellt överensstämmer med plantans storlek.
Mattbildande växter
En annan typ av växter som går att föröka med delning är ??mattbildande?? växter. De växer på bredden istället för på höjden. En del av dessa växer i sidled med hjälp av utlöpare medan andra skapar mängder av nya plantor sidledes som bildar en del av den totala växten.
Några exempel på detta är:
Plättar i luften
Hemtrevnad
Dessa bildar ett myller av ofta ganska grunda rottrådar som den mattbildande plantan växer upp ifrån. Den växer i princip på bredden istället för uppåt. Denna typ av växter kan man dela i två eller flera mindre delar. Knacka loss jordklumpen ur krukan och håll den ordentligt med båda händer och tryck isär med tummarna. Alternativt kan man dela dem med en gaffel!
Plantera de delade plantorna i blomjord i varsin kruka i passande storlek. Låt dem gärna stå i ett miniväxthus eller i en plastpåse första tiden för att underlätta omställningen.
Lök- och knölbildande växter
Många lök- och knälväxter får sidolökar som kan avlägsnas från huvudlöken/knölen och planteras som en egen växt. Ett exempel på detta är lyckoklöver.
Hos växter som bildar en sidolök eller knöl, eller sorter som växer på bredden genom att bilda en mängd små knölar tar man loss jordklumpen ur krukan och bryter loss en eller flera lökar eller knölar och plantera dessa i en liten kruka med blomjord. Vattna återhållsamt första tiden till dess att lökarna eller knölarna börjar skjuta nya skott. Sköt sedan om den som vanligt.
[do_widget id=text-35]